- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
63

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

m

Fig. 5. Sektion genom marken uppströms om kulverten.

varit utsatt för, var avsikten att utschakta banken
och uppföra ny kulvert i betong vid sidan om den
gamla. Vi hade nu kommit underfund med att det
var artesiskt vatten, som åstadkommit
bortspolning-en av finsanden, och därför hade förste byråingenjör
Olsson lämnat särskilda föreskrifter beträffande
grundläggningen av den nya kulverten. Pålning fick
ej förekomma, men bottenplattan skulle utföras
särskilt tjock för att motverka upptrycket från det
arte-siska vattnet. Slänterna i bankschakten hade vi tänkt
lägga i lutning 1:1.5. På grund av raset ansåg
förste byråingenjör Olsson icke tillrådligt att gå med
starkare lutning än 1 : 2,5 med hänsyn till de
närbelägna stöden för provisoriska bron. En omräkning
av kostnaderna enligt de nya direktiven visade, att
dessa nu kunde beräknas till närmare 400 000 kr.
Grundläggningen av den nya kulverten ansågs
emellertid förenad med avsevärda risker på grund av den
närliggande provisoriska bron och med anledning
härav ifrågasattes uppförande av bro på platsen i stället
för kulvert. Utredning i berörd riktning gjordes
också såväl beträffande bro i linjen som bro i ny
linje vid sidan om den gamla. Kostnaderna för
broförslagen beräknades till 450 000 resp. 600 000 kr. för
bro i gamla linjen resp. bro i ny linje. Medan dessa
utredningar pågingo, forcerades uppförandet av den

Punkt o

n ^Konstn/eradA—Kurvo baserad po avväg-

i L. .i ninnrtr i It/ih/orfens hinzsn

L ANGDPROFIL AV

Febr Mars April Ma/ Juni Juli Aug Sept Okt. Hov. Dec. Jon Febr

1910

Fig. 4. Diagram, utvisande kulvertens sjunkning.

provisoriska bron, vilket arbete ju blivit fördröjt
genom det inträffade raset. Provisoriska bron måste
förlängas med ett par balkspann åt söder och ett åt
norr. Särskilt iordningställandet av pålstöden tog
lång tid och det blev tydligt, att den provisoriska
bron icke kunde bliva klar förrän i mitten på oktober
1939.

Det artesiska vattnets förstörande inverkan gick
emellertid raskt framåt. Kulverten sjönk,
sprickorna ökades och stenar krossades på grund av för stort
kanttryck, så att stora stenflisor sprängdes loss med
kraftiga smällar. Sjunkningen framgår av fig. 4.
Situationen syntes alltmer hopplös och jag kom då till
klarhet om att något måste göras för att om möjligt
förhindra erosionen. En 2 m hög dammbyggnad
anordnades nedströms om kulverten, så att ett mottryck
av 2 m vattenpelare erhölls, vilket givetvis något
hejdade det artesiska vattnets hastighet och därmed
även bortspolningen av material. Ungefär samtidigt
med att denna dammbyggnad färdigställdes eller
omkring den 15 aug. 1939 besiktigades platsen av förste
byråingenjör Walter Kjellman i Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, som för sin del ansåg, att en
grundvattensänkning vore enda möjligheten att lösa
problemet ifråga, och han föreslog att
Vattenbyggnads-byrån skulle konsulteras, enär densamma förmodligen
var den enda, som närmare hade erfarenhet på
liknande fall.

Civilingenjör Victor Jansa vid
Vattenbyggnads-byrån tillkallades och även han var av den
uppfattningen att grundvattensänkning vore en tänkbar
lösning. Han föreslog att 8 st. pumpbrunnar skulle
anordnas, 4 st. uppströms och 4 st. nedströms om
banken. I dessa brunnar skulle nedsättas silar, som
förhindrade sanden att följa med vattnet, när det
pumpades upp. Diamantborrningsbolaget utförde
arbetet och försöket kröntes efter många besvärligheter
med framgång.

Först gjordes en provborrning till fast botten, fig. 5.
Det visade sig därvid, att översta lagret om 3 m
tjocklek utgjordes av finsand. Därunder kom ett lerlager
på ca 10 m mäktighet, sedan ett finsandslager
(flytsand) på ca 15 m, som var starkt vattenförande,
därefter återigen ett finsandslager, dock något fastare,

24 maj 1941

63

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:40:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941v/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free