Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
I bland annat tryckserien "Statens offentliga
utredningar" förekommer ytterligare ett sorts decimaltecken,
vilket utgöres av en punkt i höjd med decimalsiffrans
överkant. Detta beteckningssätt torde ha engelsk
förebild men måste hos oss betraktas såsom mindre
lämpligt. Alla nämnda oegentliga substitut för
decimalkom-mat kunna naturligtvis hos oss tolereras, men bäst vore
att först som sist enas om att konsekvent begagna det
decimaltecken, som hos oss bör begagnas, nämligen
decimalkommat.
Man får söka länge i tysk, fransk, anglosachsisk,
dansk, finsk eller norsk litteratur, innan man hittar ett
enda exempel på, att decimalsiffrorna betecknas med
mindre siffror än heltalssiffrorna. Däremot är det svårt
att få tag på ett svenskt tryck, där decimalsiffrorna icke
äro mindre än heltalssiffrorna. Anledningen till detta
specifikt svenska bruk synes vara svår att förstå, ty
nästan alla skäl tala emot nyttan av detta bruk. Att
påstå att decimalsiffrorna skulle ha mindre betydelse än
heltalssiffrorna är irrationellt. Uttryckes en mängd i
ton i stället för kilogram, övergå tre siffror från
heltal till decimaler, utan att siffrornas betydelse för
mängdens uttryckande förändras. Någon logisk orsak
att göra decimalsiffrorna mindre framträdande finnes
därför icke. Man kan tänka sig, att det är för att
heltalsdel och decimaldel skall kunna åtskiljas, som de skrivas
med olika stora siffror. Men detta ändamål uppfylles
på fullt tillfredsställande sätt av decimalkommat
ensamt, även om alla siffror skrivas lika stora. I tryck
är det lättare att sätta en enda storlek än att i samma
löpande text behöva hantera två olika sifferstorlekar
och detta gäller väl särskilt maskinsättning. "Vid
maskinskrivning har man endast en sifferstorlek att tillgå.
Här måste alltså heltals- och decimalsiffror skrivas lika
stora.
Dä logiska skäl tala för att heltal och decimaler skola
betecknas med lika stora siffror, då utvecklingen
säkerligen går i denna riktning, och då användandet av olika
stora siffror endast medför olägenheter och ökat
arbete, för vilket man ej har någon reveny, synes det
motiverat, att i enlighet med gällande Din-normer och
internationellt bruk betecknas heltals- och decimalsiffror med
lika stora siffror.
En viss omsvängning har redan gjort sig märkbar i
Sverige. Så övergick t. e. tidskriften Betong år 1936 till
att skriva heltals- och decimalsiffror lika stora. En del
handböcker ha på sista tiden tryckts med jämnstora
siffror, etc.
Medan vi äro inne på reformer föranledda av
utvecklingen, vill jag föreslå Teknisk tidskrift att undersöka,
huruvida icke punkt bör uteslutas vid slutet av rubrik.
Detta är regel i anglosachsiskt tryck. I Tyskland och
våra grannländer tillämpas samma regel till minst 90 %.
Vederhäftigt tryck såsom Hütte, Din-tryck etc. följa
detta. I Sverige är det numera icke ovanligt, att punkt
utelämnas efter rubrik, men i massor av tryck,
framförallt officiellt sådant utsättes med stor noggrannhet
sådana punkter. Då frågan vad som skall göras och icke
göras upprepade gånger torde inställa sig, vore det väl
bra att ha någon viss princip fastslagen härvidlag.
Sven Olof Asplund
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
ut-sågos major Knut Kinch och civilingenjör Gösta
Dahlberg.
I avdelningen inträdde genom egen anmälan följande
civilingenjörer:
John-Eric Bern
Allan Brandt
Malte Nilsson
Carl-Olof Ohlsson
Erik östhol
Per-Åke Björklund
Stig Eckerbom
Sten Mattsson
Ossian Svensson
Ordföranden meddelade, att avdelningen beretts
tillfälle att företaga en sällskapsresa till Östersund för att
tillsammans med Jämtlands läns tekniska förening
besöka Kattstrupeforsens och Hissmoforsens
kraftverksbyggnader i Indalsälven lördagen den 3 maj 1941.
Meddelande om detta hade utsänts till avdelningens alla
medlemmar och ordföranden hoppades att så många som
möjligt skulle deltaga i resan.
Ordföranden meddelade, att till Teknologföreningens
styrelse inkommit ett förslag till upprättande av en
särskild avdelning för svetsteknik, vilket förslag utsänts
till avdelningsstyrelserna för yttrande. Avdelningens
styrelse har ansett det lovvärt att inom
teknologföreningens ram tillgodose intresset för svetsteknik, men
föreslår, att det undersökes, om icke, åtminstone till en
början, en organisation kunde skapas, liknande
automobil- och motortekniska kommittén.
Avdelningen godkände styrelsens förslag till yttrande.
Civilingenjör N. J. Matoicke, Köpenhamn, höll
föredrag över "Vej- og jernbanetunnel under Öresund".
Föredragshållaren redogjorde därvid först för utvecklingen
av frågan om en fast förbindelse mellan Sverige och
Danmark ända sedan 1886, då det första projektet såg
dagens ljus, varefter han beskrev det senast framlagda
tunnelförslaget. Tunneln skulle utföras på så sätt att i
torrdocka gjutna tunnelelement av betong efter
insättning av täta, provisoriska väggar i elementens ändar
bogseras ut till sin plats och sänkas ned på en i förväg
iordningställd bädd. Fogarna mellan elementen tätas
därpå med hjälp av dykare.
Efter föredraget förekom diskussion.
Svenska betongföreningens ordförande, tekn. dr Bo
Hellström, framförde en inbjudan till avdelningen att
närvara vid öppnandet av utställningen Cement och
betong och vid de i samband därmed anordnade två
betongdagarna den 16 och 17 maj.
Vid efterföljande supé och samkväm, i vilket ett 35-tal
medlemmar deltogo, kåserade civilingenjör Walo FrNNÉ
med hjälp av en mängd ljusbilder om det högaktuella
Grekland och om sina erfarenheter därifrån vid resor i
samband med projektering av vattenkraftanläggningar.
Erling Reinius.
Meddelanden
Föreningar
Cement och betong 1941 16/5—31/5 å Tekniska
museet är det senaste vittnesbördet om denna
inrättnings livaktighet. Skildringar av den intressanta
utställningen ha tryckts i Tekn. tidskr. allm. avd. 1941/20
17/5 och andra tidskrifter. Vi hoppas få återkomma.
R S
Svenska teknologföreningens avdelning för Väg- och
vattenbyggnadskonst hade tisdagen den 22 april 1941
ordinarie sammanträde på föreningens lokal under
ordförandeskap av kapten Törd Lindblad. Sammanträdet
var besökt av ett 80-tal ledamöter.
Rådgivande ingenjör. Civilingenjör Alec C. Jarvis
delägare i den kända dansk-engelska
konsult-leverantörfirman inom vattenlednings- och avloppstekniken,
har utträtt och börjat uteslutande rådgivande
verksamhet.
R S
28 juni 1941
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
