Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK
REDAKTÖR, RICHARD SMEDBERG
HÄFTE 7 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 26 JULI 1941
INNEHÅLL: Droppbäddar, av civilingenjör Gunnar Åkerlindh. — Cement och betong 1941, av kapten vvk
Nils Berg. — Utredningar. — Föreningar. -—- Meddelanden. — Böcker. — Tidskrifter. —
Författningssamling.
Droppbäddar
Av civilingeniör GUNNAR ÅKERLINDH, Norrköping, LSTF*
Principen för rening av avloppsvatten i en d r o p
p-b ä d d är den, att avloppsvattnet långsamt får
sippra genom en porös bädd av lämpligt material, på
vilket småningom en slemmig påväxt bildas,
innehållande aeroba mikroorganismer. Dessa åstadkomma i
närvaro av syre (luft) dels en oxidation och
därav följande nedbrytning av framförallt de organiska
beståndsdelarna i avloppsvattnet, dels en
biologisk f 1 o c k n i n g av kolloid substans.
Oxidationen innebär en direkt minskning av avloppsvattnets
biokemiska syrebehov på grund av de organiska
ämnenas mineralisering. Flockningen innebär snarasten
indirekt minskning av det biokemiska syrebehovet.
Den medför visserligen en tillfällig ökning av de
suspenderade ämnena, men dessa avskiljas sedermera
tillsammans med en stor del förut icke avsättbara
ämnen i den efterföljande klarbassängen (eller stanna
kvar i bädden). Mikroorganismernas
reningsverksamhet antages väsentligen ske genom adsorption.
Till ett avloppsreningsverk med droppbäddar hör
i regel, förutom galler och sandfångare m. m.,
sedi-menteringsbassänger före bäddarna (förrening eller
låggradig rening) och klarbassänger efter bäddarna.
’i föreliggande uppsats komma emellertid endast
själva droppbäddarna att behandlas. För- och
eftersedi-mentering, slambehandling m. m. beröras endast i
förbigående.
Historik
Det biologiska förloppet vid rening i droppbäddar
är detsamma som vid ängsbevattning, och den
konstgjorda biologiska rening, som åvägabringas i dylika
bäddar, representerar egentligen endast en
rationaliserad och intensifierad utvecklingsform av den naturliga
biologiska reningen. Som mellanstadium har förekommit
den numera övergivna reningen i kontaktbäddar, vilka
växelvis fylldes med avloppsvatten och tömdes.
Sedan droppbäddarna på 1890-talet framkommo
som en självständig form för rening av avloppsvatten,
har utvecklingen ifråga om detta reningsförfarande
i Föreliggande uppsats är byggd på erfarenheter frän en
studieresa i Förenta staterna år 1939, vilken förf. företog
såsom Vetenskapsakademiens stipendiat (Adelsköldska
stipendiet).
stått tämligen stilla ända till omkring år 1935. Yid
denna tidpunkt hade man på olika håll — främst i
Förenta staterna men även i Tyskland, Ryssland
m. fi. länder — igångsatt ett systematiskt
forskningsarbete, varigenom man på jämförelsevis kort tid
lyckades kasta nytt ljus över droppbäddarnas
verkningssätt och arbetsbetingelser. Härigenom ha en del
förbättringar kunnat införas, såväl med avseende på
effekt som ekonomi, vilka i det följande komma att
bli föremål för behandling.
Utförande
En droppbädd består av:
1) bärande och omgivande konstruktion;
2) den egentliga droppbädden;
3) anordningar för avloppsvattnets tilledning och
fördelning (spridning); samt
4) anordningar för avloppsvattnets bortledning
(bäddbotten, dränering).
Den bärande och omgivande
konstruktionen utföres i regel av armerad betong.
Man kan även få se murade konstruktioner, men
sådana torde icke byggas numera. Väggarna böra vara
massiva samt helst nå upp till eller något över
spridar-armarnas centrumnivå (vid roterande spridare),
emedan en hög och tät konstruktion dels underlättar
luft-ningen, dels bidrar att skydda mot såväl kalla vindar
som flugbesvär (jfr i det följande om
driftsvårigheter).
Det förekommer även att droppbäddar utföras helt
inbyggda (täckta), huvudsakligen i avsikt att vinna
effektivt skydd mot svåra klimatförhållanden samt
mot olägenheter genom flugor och besvärande lukt.
Inbyggning av droppbäddar medför emellertid även
nackdelar, främst i form av ökad anläggningskostnad
och försvårad drift. Då man vidare, som senare skall
visas, effektivt kan bekämpa de nämnda
olägenheterna på annat sätt, blir en dylik inbyggning sällan
motiverad.
I avsikt att minska byggnadskostnaden har man
emellanåt vidtagit avsevärda förenklingar i
konstruktionen. Man påträffar sålunda exempelvis
droppbäddar utan omgivande väggar, antingen då med
sluttande sidor eller också omgivna av endast ett kraftigt
27 sept. 1941
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
