Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
har det tidigare ej skrivits någonting om
skogsvägbyggnad.
De kapitel som avhandlas i rubr. handledning äro
de för vägbyggnadskompendier vanliga fastän givetvis
begränsade till skogsvägarnas speciella gebit.
Dispositionen är god och på det hela taget är även
detaljbeskrivningen lagom utförlig. Speciellt äro de kapitel
som avhandla upprättande av vägförslag, vägens
byggnad och vägunderhåll väl behandlade.
De anmärkningar man skulle vilja göra återfinnas
till största delen under rubriken "Skogsbrukets
vägar". Sålunda anser anmälaren, att en mera
ingående beskrivning här hade varit på sin plats och en
närmare granskning av vissa uppgifter borde ha gjorts.
Författarna påstå bl a, att basvägen (vilket ord f. ö.
ej definieras) ofta framdrages över myrar och sjöar.
Anmälaren hävdar, att man undviker att draga
basvägen över myrar och sjöar, överhuvudtaget över
längre horisontella och öppna sträckor, på grund av
snöyran och att de hästdragna timmerlassens storlek
då måste minskas. Vidare har under rubriken "Tung
bilväg" en del ej fullt riktiga siffror beträffande
makadamlagrets tjocklek insmugit sig och påståendet att
slitlager kan undvaras måste anses vara felaktigt.
Diverse andra uppgifter kunna diskuteras (det
transportabla krossverket), men man måste dock med
tillfredsställelse mottaga denna "Handledning i
skogsvägbyggnad", som med säkerhet kommer att fylla ett
stort behov. Sune Nelson.
Sv. flottledsförbundets årsbok 15, red. Richakd
Smedberg, 28 x 22 cm, 256 sp, 10 tab, 93 bilder, Sthlm
1941, 13 kr.
Publikationen ger ett tydligt uttryck för de
svårigheter, varmed flottningsarbetet nu kämpar i avseende
på bristen på flytande bränsle. Icke mindre än sex av
årsbokens tjugo uppsatser behandla frågor rörande
ersättningsbränsle och motorkonstruktioner för
varpbåtar. Ett intensivt arbete och en rask utveckling
pågår, men resultaten synas ännu icke vara så tydliga
att motsättningen vedgas—kolgas ännu är fullt
utjämnad.
Flottledernas underhåll och förbättring måste
givetvis få vänta på lugnare tider, och årsboken 1941 är
också hittills enastående däruti att icke en enda
artikel behandlar flottledsbyggnad i Sverige.
Anders Lignell har skrivit en uppsats om
strömbil-dare. Han har konstruerat ett aggregat, bestående av
en liggande propellerpump, sammanbyggd med en
mo-torponton samt med rörlig strömriktare. De
relaterade proven visa, att det gamla önskemålet att kunna
reglera strömhastigheten i sorteringsverk kommit
närmare sin lösning.
Uppsatserna "Grekland enligt en vattenbyggares
syn" av Walo Finné samt "Sumatras
flottledsunder-sökningar" av Ali Holmström giva friska fläktar av
svensk ingenjörsverksamhet i främmande land. De
giva därjämte antydningar om de naturliga
förutsättningar, vilka sätta Sverige i ett så ofantligt gynnat
läge, när det gäller flottning och vattenkraft. Det
påvilar de svenska teknikerna ett tungt ansvar vid
förvaltningen av dessa gudagåvor.
Algot Nordström.
Vägbeläggningar pä landsbygdens allmänna vägar i
Sverige 1941 1/1, rapport 13 fr Statens väginstitut,
24 X 17 cm, 8 s, Sthlm 1941.
Statens väginstitut har i en nyligen avgiven
rapport lämnat en översikt över längden av
landsbygdens allmänna vägar 1941 1/1. Rapporten innehåller
en tabell över olika beläggningstypers längd inom
varje län. Av densamma framgår, att den
sammanlagda våglängden i riket vid ovannämnda tidpunkt
uppgick till 88 210 km. Därav voro 4 172 km eller 4,7
% försedda med hel- eller halvpermanenta
beläggningar, medan 25 155 km eller 28,5 % utgjordes av
dammbundna och 58 883 km eller 66,8 % av icke
dammbundna grusvägar.
Av en särskild tabell framgår vägnätets årliga
tillväxt under perioden 1930—41. Det visar sig, att
ökningen under 1940 varit jämförelsevis liten. Ifråga
om den sammanlagda väglängden uppgår den sålunda
till endast 167 km, under det att årstillväxten under
tiden 1930—40 aldrig understigit 1100 km. Hel- och
halvpermanenta beläggningar ha under år 1940 ökat
med 42 respektive 80 km, vilket är betydligt mindre
än under de närmast föregående åren. Orsaken är
givetvis att söka i rådande krisförhållanden. De
dammbundna grusvägarnas längd har sedan förra årsskiftet
minskat med 27 602 km och de icke dammbundna ökat
med 27 647 km. Importsvårigheterna ha nämligen
nödvändiggjort en sträng hushållning med hygroskopiska
salter och oljor. Endast till ringa del har den ökade
användningen av sulfitlut för dammbindning — 4 773 km
1940 mot 3 026 km. 1939 — kunnat uppväga den
minskade användningen av övriga dammbindningsmedel.
Olägenheten av att dammbindningen inskränkts torde
emellertid ha varit ringa, enär landsvägstrafiken under år
1940 varit avsevärt mindre än under de närmast
föregående åren.
Assar Norén.
Betänkande ang. vattenförorening, II, tekniska och
biologiska utredningar av Victor Jansa, Claes
Fischerström, Sten Vallin, Hilding Bergström m fi, 24 X 16
cm, 288 s, 81 bilder, justitiedep SOU 1941: 16, Sthlm
1941, NB 2,75 kr.
Under ledning av major Walo von Greyerz och
hovrättsrådet Gösta Walin samt under medverkan av 9
fackmän har denna värdefulla och oumbärliga bok
utkommit samtidigt med att den nya
vattenföroreningslagen utfärdats för att börja tillämpas 1942 1/1
(SFF 1941/614). Arbetet är även viktigt med
hänsyn till grundvattenlagen (SFF 1939/146), vilken
redan anförtrotts vattendomstolarna sedan 1940 1/1.
Största utrymmet tager Jansas och Fischerströms
bildrika avhandling om "förorening genom
kommunalt avloppsvatten och åtgärder för olägenheternas
avhjälpande", liksom övriga uppsatser fullständigad med
en omfattande skriftlista.
Fem medarbetare, framför allt Vallin och
Bergström, ha samlat sig kring uppgiften om "förorening
genom industriellt avloppsvatten och åtgärder för
olägenheternas avhjälpande", medan Vallin ensam
svarar för "olika avloppsvattens inverkan på fiske och
jordbruk" samt "undersökning av avloppsvatten och
recipientens vatten i samband med vattenförorening".
Slutligen ha fyra sakkunniga utrett "fordringar på
vattenbeskaffenhet för olika ändamål".
Sist kommer en ganska fullständig
litteraturförteckning av Vallin.
R S
Cement och natursten såsom byggnadsmaterial i
Uppsala domkyrka av kansliråd Edvard Söderberg,
Stockholm, 26,5 X 21 cm, 52 s, 19 bilder, Almqvist &
Wiksell, Uppsala, 1938, 1,25 kr, utgången å förlaget men
tillgänglig hos domkyrkan.
De som voro i tillfälle att närvara vid den
intressanta kvällen (1941 10/2) i väg och vatten, då geotekniska
spörsmål behandlades (TTvv h 4 s 55) erinra sig helt
visst kanslirådet Söderbergs inlägg vari han omnämnde
ovanberörda skrift.
Ehuru man får ett starkt intryck av att den
zetter-vallska restaureringen 1885—93 var liktydig med
vandalism och i samklang med tidens smaklöshet, framhål-
25 okt. 1941
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
