Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 14 febr. 1942 - Tekniken inför årets riksdag, av H. B—d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vilken i sin tur kräver betydande anläggnings- och
inredningskostnader, för att den sakkunskap, som
representeras av en professur i ett så specialiserat ämne
som elektrisk anläggningsteknik skall kunna
utnyttjas i önskvärd utsträckning. I det sammanhanget
fäster departementschefen också uppmärksamheten
på, att framställningar redan föreligga för tekniska
högskolans i Stockholm vidkommande, om
iordningställande av dylika laboratorielokaler, avseende
såväl svagströms- som starkströmslaboratorier.
Kostnaderna för dessa ha beräknats uppgå till icke
mindre än 4,8 mill. kr. Med tanke på de höga
kostnaderna har Svenska elektroingenjörsföreningens
högskolekommitté påpekat önskvärdheten av en differentiering
av kurserna i ämnet elektrisk anläggningsteknik
mellan de båda tekniska högskolorna.
Ecklesiastikministern ansluter sig till denna synpunkt.
Av anslagen till Chalmers tekniska högskola må i
övrigt nämnas 135 000 kr. till anskaffning av
laboratorieutrustning m. m. och 175 000 kr. för reparation
av högskolans äldre byggnader.
Sakkunniga för den högre tekniska
undervisningen och utredningen rörande den
teknisk-vetenskapliga forskningen ha framställt förslag om inrättande
av teknisk licentiatexamen vid de tekniska
högskolorna, inrättande av sex stipendier vid Tekniska
högskolan i Stockholm och tre stipendier vid Chalmers
tekniska högskola, vart och ett å 5 000 kr., för
främjande av högre tekniska studier samt om två
särskilda anslag å respektive 100 000 kr. och 50 000 kr.
för bedrivande av forskning vid Tekniska
högskolan i Stockholm, respektive Chalmers tekniska
högskola.
Till stöd för dessa förslag ha de sakkunniga och
utredningen anfört, att vid konferenser med
representanter för näringslivets olika områden hade med
utomordentlig styrka framhållits, att stor brist vore
rådande på lämpliga krafter för
teknisk-vetenskaplig forskning, vilken brist på flera håll, särskilt det
kemiska, vore av så allvarlig beskaffenhet, att
omedelbara åtgärder för bristens avhjälpande syntes böra
vidtagas.
Då samtliga i ärendet hörda myndigheter varit ense
om nödvändigheten av att åtgärder vidtagas, i syfte
att stärka den tekniska forskningens ställning och
utvecklingsmöjligheter, tillstyrker
ecklesiastikministern de föreslagna åtgärderna men anser sig icke
kunna förorda, att stipendiebeloppen för närvarande
fastställas till högre belopp än 2 500 kr. Ifråga om
anslaget till främjande av teknisk forskning säger
sig departementschefen icke vilja förorda, att nämnda
medel ställas till högskolestyrelsernas förfogande utan
föreslår, att anslaget skall disponeras av Kungl.
maj:t, för att efter förslag av högskolornas styrelser
användas för sådana forskningsuppgifter, som
befinnas böra understödjas från statens sida. Genom att
koncentrera medelsanvisningen hos Kungl. maj:t
skulle skapas möjligheter att väga olika krav från de
båda högskolorna mot varandra, varjämte Kungl.
maj:t erhåller en samlad överblick över hela
verksamheten på detta område.
Bidraget till ingenjörsvetenskapsakademiens
teknisk-vetenskapliga forskningsverksamhet inom
kraft-och bränsleområdet föreslås utgå med 135 000 kr.
och till slutförande av arbetena med uppförande av
försöksstationen för den bränsletekniska forskning-
en begäres 0,4 mill. kr. samt till utrustning av
densamma 87 000 kr.
För de undersöknings- och försökskostnader, som
bestridas med anslagen till Statens uppfinnarenämnd,
föreslås 300000 kr., till bidrag till
uppfinnarekontoret 20000 kr. och till undersökningar avseende
utnyttjandet av vissa inhemska råvarutillgångar 300 000
kr. På förslag av utredningen angående den
tekniskvetenskapliga forskningens ordnande föreslås
därjämte att ett belopp av 235 000 kr. måtte anvisas för
byggnadsforskning.
Anslagen till kommunikationsverken.
De föreslagna kapitalökningsanslagen för
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk belöpa sig till sammanlagt 125 mill.
kr., varjämte 4 mill. kr. äskas å tilläggsstat för
innevarande budgetår.
Anslaget för fortsatt utveckling av statens
telefon-och telegrafväsende har upptagits till 29 mill. kr.,
därav 4 mill. kr. å tilläggsstat. I anmälan av sitt
anslagsbehov har telegrafstyrelsen meddelat, att
abonnentökningen under föregående år beräknades
uppgå till omkring 70 000 apparater, vilket vore den
största ökning, som någonsin förekommit i vårt land.
Denna stora ökning hade ej varit förutsedd. Styrelsen
hade i stället räknat med en abonnentökning under
år 1941 av endast 30 000 à 35 000 apparater. Enär
abonneiitökningen alltjämt fortsatte med oförminskad
styrka, har styrelsen ansett sig för år 1942 böra räkna
med en ökning av åtminstone ca 60 000 apparater.
Det begärda anslaget är bl. a. avsett för
utsträckning från Skellefteå till Luleå av
rikskabelanlägg-ningen från Stockholm till övre Norrland, vilket
beräknats draga en kostnad av 3.7 mill. kr., varav 2,6
mill. kr. kunna anses såsom kapitalökning, medan
det återstående beloppet skulle belasta
telegrafverkets förnyelsefond. Styrelsen hade även planerat en
kabelanläggning Örebro—Mjölby inklusive två
landskablar, som ansågos böra komma till utförande
samtidigt med huvudkabeln. Kostnaderna för
ifrågavarande arbeten beräknades komma att uppgå till
resp. 4,65 och 2,05 mill. kr. Med hänsyn till rådande
brist på metaller har telegrafstyrelsen emellertid
ansett sig nödsakad att uppskjuta sistnämnda arbeten,
trots de försämrade framkomstmöjligheter på
riksledningarna, som detta måste medföra.
Statens industrikommission, som haft att avgiva
utlåtande över styrelsens anslagsäskanden i vad
desamma kunde anses äga någon mera väsentlig
betydelse för landets råvaruförsörjning, anser, att nu
rådande knapphet på material icke torde böra hindra
anläggningen av rikskabeln Skellefteå—Luleå, medan
däremot kabelanläggningen Örebro—Mjölby tills
vidare borde anstå. Enligt vad kommissionen
meddelar var telegrafverkets årsförbrukning av koppar,
bly och tenn före kriget resp. 2 500—3 000, 7 000 och
200 ton. För de arbeten, som upptagits bland
styrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår, har det
totala metallbehovet upptagits till omkring 1 300 ton
koppar, 3 500 ton bly och 55 ton tenn. Genom de
av telegrafstyrelsen vidtagna inskränkningarna i
anläggningsarbetenas omfattning har alltså
metallbehovet kunnat nedbringas avsevärt under
fredsförbrukningens nivå.
14 febr. 1942
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
