Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 18 april 1942 - Forskningen. Svenska teknologföreningens yttrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
innebärande ett starkt stöd från statsmakternas sida
åt den teknisk-vetenskapliga forskningen. Förslaget
innefattar tre skilda moment, nämligen avhjälpande
av bristen på forskare, ökning av
forskningsverksamhetens omfattning samt samordningen av densamma
för undvikande av dubbelarbete. Då Svenska
teknologföreningen redan haft tillfälle avgiva yttrande
rörande föreslaget inrättande av en teknisk
licentiatexamen och anvisande av medel till statliga
studiestipendier. torde frågan om åtgärder för avhjälpande
av bristen på forskare icke behöva här diskuteras.
Övriga delar av förslaget liksom ock den ståndpunkt
undertecknade kommit att taga till desamma skola
här närmare beröras.
Förbättrade möjligheter till forskning har
utredningen tänkt sig skola beredas genom höjande till
500 000 kr. av det nu i riksstaten under rubriken
X. F. 9 med 300 000 kr. utgående anslaget avseende
utnyttjande av vissa inhemska råvarutillgångar m. m.,
varvid anslaget samtidigt skulle förvandlas till ett
allmänt anslag för teknisk-vetenskaplig forskning.
Utredningen föreslår vidare särskilda forskningsanslag
till de tekniska högskolorna, inrättande av ett
institut för träforskning, en statens kommitté för
byggnadsforskning samt ett laboratorium för forskning på
cement- och betongområdet. Slutligen förebådar
utredningen förslag till åtgärder jämväl på andra
områden.
Även om man — i likhet med utredningen — tänker
sig, att industrien själv i största utsträckning
omhändertager lösandet av för densamma aktuella
problem, återstår dock en betydande mängd
forskningsuppgifter, som måste lösas utan tillgång till enskilt
stöd. Detta förhållande beror på den mycket ojämna
fördelningen av forskningsmöjligheterna över det
svenska näringslivets register. Medan den
elektriska industrien för utvecklingsarbetets bedrivande
har en forskare pr 2,5 mill. kronors försäljningsvärde,
ha andra branscher, exempelvis vissa
livsmedelsindustrigrupper, icke mer än en forskare pr 50 à 100 mill.
kronors försäljningsvärde. Orsakerna härtill kunna
vara flera, en höggradig fördelning av produktionen
kan vara en av dem. Följden är emellertid, att de
olika industrigruppernas problem få påräkna en
väsentligt olika behandling. För vissa branscher inom
näringslivet finnas därjämte, eller komma att finnas,
forskningsinstitut med betydande resurser och med
en förankring inom näringslivet, som i viss
utsträckning garanterar finansiering av branschens forskning.
För den mindre väl tillgodosedda målforskningen,
liksom ock för den allmännyttiga grundforskning, för
vilken industrien kanske i mindre hög grad
intresserar sig, erfordras en kraftig komplettering av
forskningsmedlen i form av ett ökat statsbidrag.
Kommitterade vilja för den skull uttala sitt bestämda
tillstyrkande av detta utredningens förslag.
Fördelning av det utökade anslaget har utredningen
tänkt sig skola ske genom en central organisation,
vilket för fram till det tredje av utredningsförslagets
huvudmoment, forskningens samordnande. För
bedömande av förslag till teknisk-vetenskaplig
forskning, för avvägning av anslagskrav från institutioner
och enskilda, för samordning av forskningen och
effektivisering av densamma, för kontroll av
forskningsmedlens användande samt för samlande och
bekantgörande av forskningsresultaten skall, enligt för-
slaget, inrättas ett statens forskningsråd. Detsamma
skall bestå av en av Kungl. maj:t utsedd ordförande
och sex av Kungl. maj:t på förslag av olika
myndigheter och korporationer utsedda ledamöter jämte
sekretariat. För finansiering av rådets verksamhet
skall anvisas ett årligt belopp av 48 000 kr.
Utredningen anser, att rådet skall kunna uppehålla
nödvändig kontakt med näringslivet och de
vetenskapliga institutionerna genom redan nu befintliga
remiss- och kontaktorgan, främst därvid forskningens
beredskapsorganisation (FBO) vid ingenjörs
vetenskapsakademien. För erhållande av en relativt fast
förbindelse mellan rådet och FBO föreslås dels att
dessa båda organisationer få gemensam ordförande,
dels att skyldighet att biträda forskningsrådet
föreskrives såsom villkor för statsanslaget till akademiens
administrationskostnader.
De uppgifter, som statens forskningsråd få sig
förelagda, sammanfalla i stor utsträckning med de
uppgifter, som avsetts för tvenne andra organisationer,
ingenjörsvetenskapsakademien och statens
uppfinnar-nämnd. Akademien tillkom på grund av behovet
under det förra världskriget att intensifiera
forskningen, och departementschefen yttrade i Kungl.
maj:ts proposition den 11 mars 1919 med äskande
av anslag till en ingenjörsvetenskapsakademi, att
densamma skulle vara den teknisk-vetenskapliga
forskningens centralorgan. Statens uppfinnarnämnd
skall enligt sin instruktion mottaga och granska
tekniska uppslag, föranstalta om utredningar och
fortsatta experiment rörande dessa samt hålla sig
underrättad om problemställningar och nydaningsbehov hos
statliga institutioner och hos näringslivet.
Utredningen har icke ansett akademien kunna komma i fråga,
då det gällt att samla de nu på ett flertal av rikets
departement fördelade tekniska spörsmål, för vilkas
lösande slutligen föreslagits skapandet av ett nytt
org-an. Utredningen baserar sitt ståndpunktstagande
på det förhållandet, att akademien numera bedriver
forskning i egen regi, och därför närmast själv skulle
vara att- jämställa med övriga anslagskrävande
forskningsinstitutioner, med de konsekvenser, detta kan
medföra i fråga om bedömningen av anslagsmedlens
fördelning. Utredningen hänvisar i detta
sammanhang även till att akademiens presidium består av
frivilliga, oavlönade krafter, vilka icke kunna åläggas
visst arbete. Utredningen har icke heller ansett
upp-finnarnämnden vara lämpligt forum för här avsedda
frågors behandling, på grund av att nämnden ännu
så länge är en av krisförhållandena föranledd
tillfällig skapelse.
Vårt land har sålunda redan en institution, som till
sitt ursprungliga syfte bl. a, har att vara forskningens
centralorgan. Landet har dessutom en institution,
som — låt vara endast under rådande kristid — har
att omhändertaga all sådan av industrien obunden
teknisk forskning, som syftar till relativt närliggande
bestämda mål av värde ur folkförsörjnings- eller
för-svarsberedskapssynpunkt, Denna institution torde
därför komma att handlägga en betydande del av det
teknisk-vetenskapliga forskningsarbete, som för
närvarande måste äga rum med statligt stöd. Det torde
med hänsyn till befintligheten av dessa tvenne organ
kunna anses tveksamt, huruvida det är fullt
rationellt att för den teknisk-vetenskapliga forskningens
stödjande och samordnande skapa ännu ett organ.
194
11 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
