Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1942 - Tekniska föreningar - Västerbottens tekniska förening, av S. M. - Örebro ingenjörsklubb, av H. S. - Tekniska föreningen i Västerås, av H. S. - Problemhörnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vilingenjör K. W. Bengtsson, stadsingenjör T.
Thorngren, lantbruksingenjör E. öjefors, drätseldirektör
Harald Bengtsson, distriktsingenjör R. Henrikson och
bergsingenjör P. G. Kihlstedt med bergsingenjör S. E.
Karlén och civilingenjör Sten Rasch som ersättare.
Revisorerna omvaldes. Ordföranden uppläste namnen
på 14 personer, som invalts i föreningen. På förslag
av styrelsen beslöts att till kommande år trycka
matrikel över medlemmarna.
Ordet överlämnades därefter till direktör Tage Bilde,
som talade över ämnet "E-cement och dess användning".
I samband med en instruktiv exposé över
betongteknikens grunder gav föredragshållaren med hjälp a v
ett rikt bildmaterial en klar bild av E-cementens
egenskaper samt dess stora användningsmöjligheter. Efter
föredraget, som åhördes med spänd uppmärksamhet,
yttrade sig civilingenjör Segring och föredragshållaren.
Vid den efterföljande supén visade civilingenjör I.
Hel-der en film över Selsforsen med där pågående
kraftverksbyggnad.
8. M.
Örebro ingenjörsklubb
höll lördagen den 14 mars ordinarie sammanträde
under ledning av sin ordförande, förste baningenjören
L. Hjelm, vilken i ett kort tal hälsade de talrikt
församlade välkomna och därvid särskilt riktade sig till
de många damer, som hörsammat inbjudningen till
sammankomsten.
Till kommitterade för aprilsammanträdet utsågos
maskiningenjör J. L. Looström samt ingenjörerna G.
Nordlindh och O. M. Rosendahl; åt styrelsen uppdrogs
att ordna med majsammanträdet (utflykt). Till
klubbens ombud vid Svenska teknologföreningens årsmöte
valdes ordföranden, vilken framhöll, att klubbens alla
medlemmar voro inbjudna till årsmötet, då klubben
korresponderar med teknologföreningen. Ordföranden
skulle även vara ombud vid sammanträdet med
delegerade från de samarbetande tekniska föreningarna i
vårt land.
Förste sektionsingenjören K. Hj. Bekgvind höll ett
intressant föredrag om "Automattelefoner". Efter
föredraget visades ljudfilmen "Hamiltons kurir" med
bilder från telefonväsendets olika verksamhetsområden.
Efter sammanträdet följde ett lyckat samkväm med
supé och dans.
H. 8.
Vid Tekniska föreningens i Västerås
senaste sammanträde den 20 mars höll direktör Bbor
Anderson vid Asea svetsmaskiner, Stockholm, föredrag
om "Utvecklingen inom motståndssvetstekniken".
Talaren redogjorde till en början för de olika
motståndssvetsmetoder som användas såsom punktsvetsning,
sömsvetsning, stumsvetsning och brännsvetsning och gav i
samband härmed en kort beskrivning på huru de olika
svetsmaskinerna utvecklats under de senaste årens
lopp. Det är en förvånande hastig utveckling, som man
här kan konstatera, och auditoriet avlyssnade med stort
intresse beskrivningen på de olika arbetsprestationer,
som de moderna svetsmaskinerna kunna utföra.
Motståndssvetsningen har fått en utomordentligt stor
användning för tillverkning av granathylsor, skridskor,
konservburkar samt för sammansvetsning av
högkvalitativa skärstål med vanligt kolstål, varigenom en
betydande besparing av dyrbart material kan ske. Talaren
omnämnde särskilt de framgångar som vunnits på
alu-miniumsvetsområdet och beskrev i detta samband
kondensatorbatteriets användning för detta ändamål.
Föredraget illustrerades med ett stort antal skioptikonbilder.
Efteråt följde den sedvanliga supén, i vilken deltog ett
ovanligt stort antal medlemmar.
H. 8.
Problemhörnan
Problem 6/42 var följande:
"En tunn och fullt elastisk
stållinjal med konstant tvärsnitt
sam-manböjes utan inspänningsmoment
till en ögla av det allmänna
utseende fig. angiver. Hur stor blir
vinkeln cpV’
Vi betrakta stycket O A. I
punkten A är böjande momentet M =
>= yF och krökningen sålunda
/ 1 \ M F
Om ds får beteckna ett bågelement,
gäller
dy
dy dx
d s’ d s
och sålunda
K = d~s’ d~s = C0Sy
ds
= siny (2)
dy
d s
dy dy
dy d s
F
El
eller
F
dy- sin y = ^ dy
(3)
Detta uttryck integreras utefter sträckan O A dvs. mellan
y = 0 och y, varav
F
eos y0 — eos y =
2 El
V
dvs.
/2EI j––
y = y —p- • V eos y0 — eos y
Införes i (3) dy ,= dx ■ tg y erhålles
dx ET eos y
dy ~ F y
eller enl. (4)
/El eos y dy
(4)
dx
V 2-F
2-FVcOS y0 — eos y
För bestämning av y0 gäller villkoret, att för y = ;
är x = O, motsvarande toppen på kurvan. Sålunda
-j;
eos y dy
eos y0 — eos y
(5)
ro
Införes nu
n — y = 2 rp, resp. n — y0 —
övergår ekv. (5) till
W
ro
[’(2 sin2y; — 1) dyj
2 yJo
0 =
J \/sin2 ifö — sin2 t/>
o
Man är här berättigad att göra substitutionen
sin y — sin ip0 • sin co
och erhåller då
0 =
(72 sin2 tpo sin2 co — 1) dto
I v/l — sin2 yjo sin2 o
som också kan skrivas
da
\/l — sin2 x)j0 sin2 co
2
2 I vT
- sin2y<, sin2 co dco (6)
dvs. K — 2 E enligt vanliga beteckningar för dessa s. k.
fullständiga elliptiska integraler. Desamma finnas
tabellerade i exempelvis Jahnke & Emde samt i senare
upplagor av Hütte I. En grafisk interpolation visar,
att K=2E för modulen siny>0 = 0,9093 motsvarande
16 maj 1942
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
