Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 18 juli 1942 - Från styrelsens bord, av r. - Notiser - Kallvalsat rostfritt stål av 18/8-typ för flygplanstillverkning, av Brt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fortifikationsförvaltningens organisation.
På grund av arbetsområdets omfattning och. de tre
försvarsgrenarnas olika önskemål bör fortifikationens
förvaltning organiseras så, att ärendena kunna
handläggas efter sak och försvarsgren. De olika
avdelningarna inom förvaltningen böra dessutom kunna
arbeta relativt självständigt, samtidigt som deras
arbete skall kunna samordnas genom chefens direktiv.
Förvaltningens centralisering underlättar samarbetet
mellan de olika organen, men den får ej leda till
schablonmässig behandling av ärendena eller fördröja
deras handläggning.
Med anledning av de många och stora avdelningar
som sortera direkt under chefen föreslår föreningen
tillsättandet av en biträdande chef med överdirektörs
titel. Denne bör vara civil, om chefen är militär och
vice versa.
Beträffande arbetsfördelningen mellan den civila
och militära sakkunskapen framhåller föreningen bl. a.
följande:
Det gäller att tillgodogöra sig alla framsteg och
rön, som göras inom den civila byggnadsindustrien,
och förvaltningen måste för den skull ha livlig
kontakt med de män som arbeta inom denna industri.
Underordnade poster inom förvaltningen böra därför
kunna besättas med personer med kunskap och
erfarenhet från den civila byggnadstekniken. Det torde
numera ej finnas något slags militära byggnader, som
dess representanter ej kunna utföra. Vilka
fordringar, som måste ställas på militära byggnader, blir det
återigen de militära byggnadsexperternas sak att av-
göra, och det är här som fortifikationsofficerarna
skola göra sin insats i byggnadsorganisationen. Vid
deras utbildning måste huvudvikten läggas på det
speciellt militära. ■— Det måste anses vara slöseri med
värdefull militär sakkunskap att sätta en
fortifikationsofficer att sköta t. e. kasernernas byggnads- och
underhållsfrågor eller att utreda byggnadstekniska
detaljfrågor som putsens hållbarhet, golvbeläggning
o. d. Sådana frågor bör den civila byggnadsteknikern
kunna taga hand om.
Hur föreningen ser på frågan om fördelningen av
arbetsuppgifterna mellan militär- och civilteknisk
personal belyses genom ett av föreningen utarbetat
organisationsschema.
Regional och lokal förvaltningsorganisation.
Förhållandet mellan fortifikationsförvaltningen och
de organ, som representera denna, å ena sidan och de
förband, som utnyttja försvarsväsendets byggnader, å
den andra, bör i princip regleras på samma sätt som
förekommer mellan fastighetsägare och hyresgäst.
Fastighetsavdelningens representanter ute i landet
(byggnadsinspektörer och byggnadskontrollanter) böra
därför ej infogas i försvarsgrenarnas regionala
förvaltningar utan vara fullt fristående från dessa och
lyda direkt under fortifikationsförvaltningen.
Ej heller byggnadsavdelningens kontrollanter och
lokala byggnadsförvaltningar på byggnadsplatserna,
vilkas arbetsuppgifter äro av rent civilteknisk
karaktär, böra inordnas i försvarsgrenarnas regionala
förvaltning. r.
Notiser
Kallvalsat rostfritt stål av 18/8-typ för
flygplanstillverkning. För flygplanstillverkningen användes mest
metallegeringar av lättmetalltyp, huvudsakligen dural.
Det har emellertid visat sig, att de amerikanska
lätt-metallvalsverken icke hava tillräcklig kapacitet under
nuvarande förhållanden och man har därför varit
nödsakad att införa andra material. Det
ersättningsmaterial, som närmast kommer ifråga, är kallvalsat rostfritt
stål typ 18/8, vilket klippes till lämpliga dimensioner
och punktsvetsas till profiler.
Man kan normalt räkna med följande
hållfasthets-siffror för dural:
Sträckgräns ....................... 30 kg/mm2
Brottgräns ........................ 44 „
Förlängning (50 mm mätlängd) .... 15 ’%
18/8-stålets spec. vikt (7,95) förhåller sig till duralens
(2,80) som 2,83 till 1. Om man vill göra två likadana
konstruktioner, den ena av dural och den andra av 18/8,
båda med samma vikt och samma styrka fordras
sålunda, att sträckgräns och brottgräns för 18/8-stålet äro
min. 2,83 gånger motsvarande värden för dural, dvs.
Sträckgräns ................. min. 84 kg/mm2
Brottgräns .................... 123
Samtidigt fordras
Förlängning (50 mm mätlängd) 15 %
Problemet har alltså varit att finna ett stål av
18/8-typ, som, vid lämplig kallvalsning ger ifrågavarande
värden. Resultat erhållna med stål av några olika
analyser framgår av tabell 1.
Stål 4 enl. tabellen fyller tydligen väl de uppställda
fordringarna vid en reduktion av 25—30 ’%. Detta stål
är i glödgat tillstånd, trots den låga nickelhalten,
fortfarande austenitiskt men ligger dock så nära
marten-sitområdet, att austenlten vid kallbearbetning lätt
övergår i martensit. Härigenom kan sträckgräns och
draghållfasthet höjas utan att förlängningen allt för mycket
minskas. De flygplan, som tillverkades i början av
föregående år, innehöllo — räknat på metalliska material —
75 % lättmetall och 10 <% rostfritt stål av ovannämaida
typ. (Ståhl u. Eisen 61, 1066, 1941.) Brt.
Tabell 1.
Stål nr C % Cr % Ni % Behandling Sträckgräns kg/mma Brottgräns kg/mm2 Förlängning (50 mm
mätlängd) %
1 0,11 19 9 j kallvalsat 90 102 15
2 0,10 18 8 98 112 15
3 0,15 18 7 120 140 15
4 0,11 18,0 6,8 ( 1 060° kylning i luft . 27 87 86
1 [ sedan kallvalsat ... . < 12,5 ’% 42 107 55
22,5 % 83 124 37
30 % 106 136 25
41,5 ’% 130 151 16
18 juli 1942
347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
