Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 3 okt. 1942 - Effektbehov och energiförbrukning för elektrisk uppvärmning, av A. V. Larsson - Metallförlust vid mässingsgjutning och huru den undvikes, va Gillis Em. Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
samt på samma sätt av ekv. (5)
Genom eliminering av K ur
dessa båda ekvationer fås
Lå = 24 Pm,x ,!_7~/m • d (8)
17 —t
y min
Denna formel åskådliggöres
i fig. 2.
Ovanstående formler gälla
approximativt även vid
rumstemperaturer högre än 17°
och vid rumstemperaturer ned
till + 10°, oin det
ifrågakommande temperatur värdet
insättes i stället för 17°-värdet.
Användningen av
diagrammet skall visas genom några
exempel.
Antages en byggnads
maximala värmebehov uppgå till
16 000 kcal, vilket svarar mot
18,6 kW, och är byggnaden
belägen på en ort med lägsta
temperaturen —18°,
medeltemperaturen under
eldningsperioden -j- 3,0° och
eldningsperiodens längd 250 dagar,
så beräknas
årsenergiförbruk-ningen ur diagrammet till 44 600 kWh.
graden har härvid antagits till 100 %.
Om övergång skall ske från uppeldning med
exempelvis kokseldad värmeledningspanna till elektrisk
uppvärmning, vilket lämpligen kan ske genom att
aptera en elektrisk genomströmningsapparat vid
pannan, känner man den genomsnittliga årliga
koksförbrukningen. Koks av normal kvalitet har ett
värmevärde av 7 000 kcal/kg och en volymvikt av 50 kg/hl.
Kokspannans verkningsgrad kan beräknas vara ca
75 %, och om koksförbrukningen har uppgått till
200 hl, bestämmes härav den nyttiggjorda
årsvärme-förbrukningen till 52,5 • 106 kcal. För en byggnad
ßerökninosexempel:
Erforderlig max vörmeforbrukn tö000 kcot/h
Orten5 làp/o temperatur -tå ’C
Wedettemp under eldningiperiod +3 ’C
E/dnmgipenodens längd 25O dagar
Ån energi förbrukning to 000 kWh
Fig-, 2. Nomogram för beräkning
av effektbehov och
energiförbrukning vid uppvärmning av
byggnader.
Verknings-
belägen på samma ort som i föregående exempel
erfordras enligt diagrammet en
genomströmningsapparat med en effekt av 25 kW.
Man kan emellertid även utgå från en
eldningsperiod av kortare längd, exempelvis en månad, i
vilket senare fall man reducerar diagrammets skala
för värmeförbrukning och antalet eldningsdagar till
V10. Har värmeförbrukningen under månaden, som
antages ha 30 dagar, utgjort 8 • 10" kcal samt
medeltemperaturen under samma månad varit + 2,1° och
är slutligen byggnaden belägen på en ort med "lägsta
temperaturen" — 20°, så skall
genomströmningsapparaten ha en effekt av 32 kW.
Metallförlust vid mässingsgjutning och huru
de n undvikes.
Med vederbörligt tillstånd återgiva vi
nedan en uppsats ur den finska tidskriften
"Materialspararen" med särskild aktualitet
under nu rådande förhållanden.
Red.
Varje misslyckat gjutstycke innebär såväl direkt
som indirekt förlust. Det är ju ej nog med att den
misslyckade pjäsen, "vargen", måste ersättas med
ett nytt gjutstycke, utan omsmältning av det
kasserade godset medför smältförlust och metallförlust
samt bränsle- och tidsförlust. Innan vi gå vidare,
kanske det är skäl förklara begreppen smält- och
metallförlust. Med smältförlust mena vi skillnaden i
vikt av det i degeln insatta materialet och det
färdig-gjutna godset, med metallförlust avses skillnaden
mellan den ursprungliga metallvikten och godsvikten
jämte vikten av den ur krätsel återvunna metallen.
Smältförlusten kallar man i allmänhet avbränna och
dennas storlek är beroende på hur smältförloppet
genomföres, vidare av gjuttemperatur och
utgångsmaterialets kvalitet.
Avbrännan är störst i kokseldade degelugnar,
5—10 % av degelinnehållet och minst i
elektriskt upphettade degelugnar, 1—5 %. För olje-
3 okt. 1942
443
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
