Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1942 Röntgenstrålarna och deras användning - Metallers hållfasthet i belysning av röntgenografiska undersökningsmetoder, av Cyrill Schaub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn i sk Tidskrift
d .t
Fig. 1. Dislokationens uppkomst och vandring i gittret.
realiter flyttar sig ett steg i förhållande till nästa
plan. Förhållandet åskådliggöres av fig. 1.
Delkristallerna eller kristalliterna i en metall äro
ej ideala felfria kristaller utan de bestå i sin tur av
ett flertal mindre block, s. k. mosaikblock, som i
förhållande till varandra uppvisa smärre dejusteringar.
Dislokationerna som förmedla gitterplanens plastiska
glidning kunna vid sin vandring stöta på
mosaik-blockgränserna eller andra felställen samt avstanna
där temporärt, varvid de ge upphov till lokala
spänningstillstånd i gittret, som motsätta sig vidare
formändring i kroppen (atomär kallbearbetning). Den
häremot svarande elastiska energitätheten i gittret
beteckna vi med FFat. En dylik fastnad dislokation kan
på grund av atomernas termiska rörelse efter viss
tid utlösas och försvinna, vilket fenomen man
betecknar som metallens återhämtning. Den atomära
kallbearbetningen kan alltså elimineras efter en
tillräcklig tids värmebehandling under
rekristallisationstem-peraturen. Fenomenet kan studeras genom
upptagning av återstrålningsdiagram (fig. 2, 3 och 4).
Om vi utsätta en metallkropp för en
formförändring, som makroskopiskt sätt ger upphov till en
homogen påkänning av materialet, blir påkänningen av
den enskilda kristalliteten inhomogen. Gitterplanen
röra sig ej längre parallellt i förhållande till varandra
utan de undergå en viss krökning. Denna krökning
av gitterplanen svarar alltid mot en elastisk spänning
i gittret, som i sin tur svarar mot en viss i gittret
uppmagasinerad elastisk energitäthet Wel (elastisk
kallbearbetning).
Fig. 3.
Återstrålningsdiagram av återhämtat
material.
Fig. 4.
Återstrålningsdiagram av delvis
re-kristalliserat material.
Fig. 2.
Återstrålningsdiagram av
kallbear-betat material.
Fig. 8.
Återstrålningsdiagram av ett
material med starka
egen-spänningar av högre
ordning, suddiga
reflexlinjer.
Krökningar av gitterplanen kunna endast slätas ut
genom en värmebehandling över metallens
rekristalli-sationstemperatur. Om vi deformera en metall,
upp-magasineras i densamma enligt ovanstående en
elastisk energi W ■= PFat -j- We! per volymenhet.
Betecknas deformationen med £ blir spänningen, med
vilken metallen söker hålla de yttre krafterna stången
o.. + (!)
I formel (1) svarar øat mot den atomära; öel mot
den elastiska kallbearbetningen. För temperaturer
T < Trek, där Tnk = rekristallisationstemperaturen är
(t = tiden)
oat en funktion av T och t
øel oberoende av T och t
För T > Tlek äro:
1 funktioner av T och t.
/
Om vi med den "sanna" krypgränsen enligt Dehlinger
definiera den största påkänning aæ, som vid viss
temperatur även efter oändligt lång tids inverkan ej
31 okt. 1942
4 505
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
