Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1942 Röntgenstrålarna och deras användning - Metallers hållfasthet i belysning av röntgenografiska undersökningsmetoder, av Cyrill Schaub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig-. 11.
Fullständigt
återstrål-ningsdiagram för
rönt-genografisk mätning av
elastiska spänningar.
Co-strålning Fe med Ag
som jämförelseämne.
antingen genom utmätning av två upptagningar, den
ena med ip — 0, den andra med ip = 45°, bestämmer
axx enligt formeln
(r+)& — (r±h-
sin2 (45° -t rf) — sin2 rj
(14)
eller genom utmätning av en upptagning med ip i— 45°
bestämmer axx enligt formeln
_ K _(r+)& — (r-W_ n „
’ siu2 (45° + tf) — sin2 (45° — rf) ( ’
Återstrålningsdiagram för beräkning av axx enligt
(14) och (15) representeras av en något deformerad
reflexring för det material, i vilken spänningen skal]
mätas. Matstället på kroppens yta täckes före
diagrammets upptagning med ett tunt lager av Au eller
Ag-pulver, vilket på diagrammet ger en annan
reflex-ring, vars diameter senare användes vid reduktion
av de uppmätta radierna till konstant avstånd A0.
Ett fullständigt återstrålningsdiagram visas i fig. 11,
Fig. 12—13 visa olika vyer av en Siemens
röntgenapparat lämplig för mätning av elastiska spänningar
enligt ovanstående teori.
Röntgenografisk mätning av elastiska spänningar
har hittills utförts på låglegerade kolstål, aluminium,
dess legeringar samt magnesium och dess legeringar.
Vi komma i fortsättningen endast att diskutera de
mätningar, som av olika forskare utförts på stål,
detta av den orsaken att stål är ett vanligt och
viktigt konstruktionsmaterial och dessutom varit
föremål för sådana undersökningar som äro av
fundamental betydelse för teorien för metallers hållfasthet.
Vid röntgenografisk mätning av elastiska
spänningar i stål kan såväl Co- som Cr-strålning användas.
Den förra är något hårdare och har därför större
inträngningsdjup, en omständighet som sedan
kommer att visa sig vara betydelsefull.
1938 mätte Bollenrath och Schiedt (VDI Zeitschrift
82 sid. 1094) spänningsfördelningen i balkar av stål
utsatta för böjning inom det plastiska området. Deras
intressanta observationer kunna sammanfattas
därhän, att vid överskridande av sträckgränsen i
bal-kens yttersta partier de elastiska spänningarna
därstädes mot förmodan sjönko under sträckgränsen och
detta allt mera ju större töjningen i den yttersta
fibern blev. Vid avlastning av balken kvarblevo i
randpartierna tryckegenspänningar, vilka emellertid
även de voro mindre än vad som följer av den
klassiska teorien. Förhållandena återges i fig. 14.
Bollenraths och Schiedts resultat kan endast tolkas
därhän att randpartierna i en böjd balk av
låglege-rat kolstål vid såväl på- som avlastning i det
plastiska området uppvisa en starkt nedsatt förmåga att
upptaga elastiska spänningar. Dessa mätningar ha
av Bollenrath m. fi. 1939 (VDI Zeitschrift 83 sid. 129)
utsträckts till belastningsfallet homogen dragning av
primatiska provstavar med i stort sett lika resultat.
1940 påvisade Glocker och Hasenmaier (VDI
Zeitschrift 84 sid. 825) att vid statiska drag- och
vrid-påkänningar i provstavar av låglegerat kolstål redan
vid belastningar långt under materialets sträckgräns
spänningsmätningar med Co och Cr-strålning gåvo
allt mera från varandra divergerande resultat (fig. 15).
Ovanstående fenomen kan endast förklaras
därigenom att en kropps yttersta ytskikt redan på ett relativt
tidigt stadium av formändring uppvisar en
irreversi-bel uppluckringsprocess, beroende på att
kristalliter-na, som ligga i ytans omedelbara närhet, endast från
ena sidan omgivas av stödjande grannkristalliter.
Genom röntgenografiska mätningar av
spännings-tillståndet i ytan av dynamiskt belastade provstavar
av låglegerat kolstål ha Glocker m. fi. 1941 (VDI
Zeitschrift 85 sid. 793) studerat ytskiktets med
fortsatt utmattning allt mera avtagande
spänningsupptagande förmåga. Det intressanta i deras
undersökning är, att de kunna mäta densamma vid statiska
prov i en paus av utmattningsprovet. Om den spän-
Fig. 13. Apparatur för röntgenografisk spänningsmätning
under upptagningen.
228 31 okt. 1942
Fig’. 12. Apparatur för röntgenografisk spänningsmätning,
kameran borttagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
