Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 28 nov. 1942 - Optisk trafikreglering och dess betydelse för stadsplanen, av Tage William-Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 48 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 28 NOV.
ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2
INNEHÅLL: Optisk trafikreglering och dess betydelse för stadsplanen, av arkitekt Tage William-Olsson. —
Teknologföreningens styrelse 1943. — Från styrelsens bord. — Statsverkens ingenjörsförbund. — Facit. —
Notiser. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Optisk trafikreglering och dess betydelse för
stadsplanen.
Av arkitekt TAGE WILLIAM-OLSSON, Stockholm, LSTF
Vid teknologföreningens avd för väg- och
vattenbyggnadskonsts sammanträde 26/10
1942 höll förf ett föredrag med
ovanstående titel. Huvudinnehållet i föredraget
återges i denna artikel. Beträffande
trafikregleringens nuvarande ståndpunkt följer
förf i huvudsak framställningar av dr
Wolfgang v. Stein samt dr-ing C. E. A.
Maitland.1 I vissa stycken, som beröra
stadsplanefrågor och svenska förhållanden
samt beträffande de föreslagna metoderna
för reglering av den avvikande trafiken i
gatukors, står förf för innehållet.
Nuvarande svårigheter
Att trafikregleringsfrågorna äro brännande
förnekas av ingen. De omedelbart berörda
myndigheterna, främst gatuförvaltningen och polisen, ha stark
känning av de svårigheter en tillfredsställande
trafikavveckling erbjuder ocli allmänheten finner sig
endast motvilligt till rätta ined de restriktioner, som
under rådande förhållanden äro oundvikliga. Kriget
har temporärt vållat en betydande förskjutning av
förhållandet mellan olika fordonsslag i gatutrafiken
och man emotser med oro en förnyad ansvällning
av automobilernas antal vid återinträdandet av mera
normala förhållanden. Det framhålles, att man icke
kan förvänta en motsvarande tillbakagång i antalet
cyklister och att resultatet då måste bli en betänkligt
nedsatt framkomlighet i gatorna och sannolikt en
ökad olycksfallsfrekvens. I en artikel i Sv. D. för
24/10 1942 har advokaten Torsten Grönfors givit
uttryck åt dessa farhågor och med utgångspunkt från
dem ifrågasatt skärpta bestämmelser mot fotgängares
korsande av körbanor i reglerade gatukors och
förbud för korsning av körbanan mellan gatukorsen.
Vid oreglerade korsningar skulle enligt
förslagsställaren gångtrafiken generellt tillerkännas samma fram-
1 Se "Verkehrstechnik": 1940 s 331 & 348 v. Stein: Die
verschiedenen Arten von Verkehrsregelung an Kreutzungen,
och 1935 s 206 C. B. A. Maitland: Zentrale, selbsttätige
Strassenverkehrsanlage in Amsterdam.
koinsträtt över körbanan som nu tillkommer den på
platser, vilka äro utmärkta med gula streck.
Trafikreglering och stadsplan
Förf har i ett par artiklar i TT h. 36 o. 38, 1938,
framhållit, att tiden måste anses vara inne för en
samlad överblick över hela trafikregleringsproblemet och
en koordinering av åtgärder för dess lösning med
stadsplanearbetet. Att stadsplanens utformning skulle
kunna ske utan hänsyn till trafikregleringsproblemets
lösning är en felsyn, som säkerligen får tillskrivas
ännu från hästfordonens tid kvarlevande
föreställningar om gatan såsom ett av fortskaffningsmedlen
tämligen oberoende stadsplaneelement, vilket det
endast gäller att icke ge för branta stigningar och en
någorlunda god beläggning, för att trafiken sedan
skulle kunna överlämnas att sköta sig själv. I och med
uppfinningen av det maskindrivna fordonet inträdde
den växelverkan mellan väg och fordon, som gjorde
det nödvändigt att den tekniska standarden hos det
ena trafikelementet motsvarades av standarden hos
det andra. Detta ledde först till järnvägarnas
avskiljande från övriga vägar och nödvändiggör en
liknande differentieringsprocess även för
äutomobil-trafikens vägar, om å ena sidau motorfordonets
överlägsna kapacitet och hastighet skall kunna utnyttjas,
å andra sidan trafiksäkerhetens krav uppfyllas.
Gatan kan icke längre utformas oberoende av vilken
trafik den avses för och utan hänsyn till den
differentiering för olika trafikuppgifter, som så
heterogena fortskaffningsmedel, som de nu förekommande,
representera. De ständiga kollisionsrisker, som
föreligga, där fordon med hög hastighet samtidigt
nalkas punkter, där deras vägar korsa varandra, har
nödvändiggjort en reglering av trafiken, som endera
avser vägarnas skiljande åt i rummet eller skiljandet
av fordonen i tidén. Till den förra kategorin av
regleringsåtgärder höra, förutom planskilda korsningar,
refugeanordningar, fasta trafiksignaler av olika slag,
införandet av vänster- eller högertrafik och
enkelriktning av gator eller körbanor. Till den senare
31 okt. 1942
545
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
