- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
563

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 5 dec. 1942 - Sedlar och index, av A. Lenning - TNC, av J. W. - Notiser - Pristävlan - Kungl. Tekniska högskolans bibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

återföra på den olyckliga inflation med ca 700 millioner
kronor i färska sedlar som tillgreps under krigets första
halvår och som utgjorde impulsen till den fortsatta
inflation, som sedan dess ägt rum delvis "av sig självt".

Det torde komma att krävas en märklig anspänning
av krafter för att i fortsättningen hålla den
uppåtgående prisrörelsen tillbaka. Uppgiften är närmast att
förlikna med konsten att dämma en flod nedanför ett
vattenfall. Sagda vattenfall representeras då av det
cirkulerande flödet av betalningsmedel, dvs. den
nominella köpkraften. Som första åtgärder kunna vi härvid
inregistrera bl. a. hyresregleringen, prisregleringen på
jordbruksprodukter, det allmänna prisstoppet på
förnödenhetsvaror och tjänster osv. och ha härnäst att vänta
en s. k. engångsbeskattning av realkapital
("värdestegringsskatt"). Hur motsvarande uppgifter lösts i de
krigförande länderna finnes beskrivet i en intressant liten
broschyr utgiven av Utrikespolitiska institutet, "Hur
kriget finansieras", av docent C. Welinder, Koop.
förbundets förlag.

En blick på det diagram för levnadskostnadsindex
och sedelmängd, som förut publicerats i dessa spalter
och som nu utökats med senast tillgängliga
sifferuppgifter, ger en uppfattning om uppgiftens vidd. Den
relativa stagnation i stegringen av levnadskostnadsindex,
som inträtt under det senaste halvåret och som är att
återföra på statliga tvångsingripanden, har ännu icke
medfört någon påvisbar återverkan på
sedelcirkulationen, vilken istället fortsatt att stiga till nya
rekordhöjder. Konsekvenserna lära icke låta vänta på sig!

Att det i längden icke är möjligt att effektivt bromsa
prisstegringen enbart genom påbud och förhandlingar
torde vara självklart. Köpkraften pressar sig i alla fall
ut genom läckor i fördämningen. Vad man ytterst syftar
till torde också vara, att den köpkraft, som blir ledig
genom prisstopp av olika slag i samband med
ransonering och restriktiva ingrepp på det fria ekonomiska
handlandets områden, icke skall finna något annat
lämpligt utlopp än sådant sparande, som kan
omhändertagas av staten. Man får härvid uttrycka den fromma
förhoppningen, att en avsevärd del av detta
tvångssparande kommer att av staten användas för
avstängande av några dammluckor ovanför fallet, dvs. att staten
lånar mera än vad som åtgår till löpande och andra
utgifter, överskottet innebär att motsvarande mängd
sedlar och betalningsmedel återföras till riksbanken.
Först när man på detta sätt ernått jämvikt mellan
köpkraft och tillgång på varor och tjänster har grunden
lagts till ett effektivt hejdande av prisstegringen och
till en kommande störningsfri och snabb avveckling av
ransoneringar och kristidsbyråkrati.

A. Lenning.

TNC

I tekniska sammanhang har man ofta behov av ord
för ett tillstånd som fortbestår utan ändring, t. e. ett
rörelse- eller värmetillstånd, och mången tvekar i valet
mellan fortfarighetstillstånd och fortvarighetstillstånd.

Fortfara betyder fortsätta; "regnet fortfar". Ordet
användes allmänt i tal och skrift, liksom adverbet
fortfarande som betyder fortsättningsvis; "det regnar
fortfarande".

Fortvara betyder att fortfarande existera; "själen tros
fortvara efter döden". Ordet användes endast i högre
stil. Detsamma gäller substantivet fortvaro, som,
betyder fortsatt tillvaro; "själens fortvaro efter döden".

Adjektiven fortfarig och fortvarig förekomma så gott
som aldrig. Substantiven fortfarighet och fortvarighet
äro sällsynta. De återfinnas dock i Svenska akademiens

stora ordbok, som även nämner fortfarighetstillstånd och
fortvarighetstillstånd, båda med den angivna betydelsen:
konstant tillstånd. Den betydelseskiftning som, man kan
påvisa mellan fortfara och fortvara skulle alltså icke
finnas kvar i fråga om tillståndsnamnen.

Fortvarighet kan sägas ha bättre stöd i språket genom
att kortvarighet och långvarighet äro välkända termer,
medan däremot andra sammansättningar med -farighet
ej finnas. För teknikern måste det dock vara en
viktigare omständighet att fortfarighet ansluter sig till de
av honom allmänt använda orden fortfara och
fortfarande; fortvara och fortvaro tillhöra ej hans språk.

Man kan anmärka att både fortfarighet och
fortvarighet äro långa och därför obekväma i sammansättningar.
Detta bör vara ett skäl att undvika sådana. Man torde
i regel kunna säga fortfarighet i st. f.
fortfarighetstillstånd. Andra möjliga uttryck äro konstant tillstånd och
stationärt tillstånd, ävensom sluttillstånd om man
tänker på ett asymptotiskt förlopp.

Dessa praktiska synpunkter föranleda TNC att
särskilt rekommendera de båda orden:
fortfarighet,
sluttillstånd,

det senare när det gäller asymptotiska gränstillstånd.
"Värmeprovet avslutas med temperaturmätning, sedan
fortfarighet inträtt", eller "sedan sluttillståndet nåtts".
Därmed har TNC em,ellertid icke utdömt formen
fortvarighet, och stationärt tillstånd och flera andra uttryck
äro givetvis fullt användbara.

I TNC-spalten i häfte 44 omtalades avsikten att ge
ut dessa "spalter" som årshäften, vilket glädjande nog
har föranlett flera intresserade att sända in
förhandsrekvisitioner till TNC. Tyvärr kan detta förfaringssätt
icke leda till åsyftat resultat. Årshäftena komma att
ingå i TNC:s allmänna publikationsserie — det första
kommer att heta TNC 3 — som försäljes enbart genom
bokhandeln. Den som, i förväg vill försäkra sig om ett
antal exemplar bör därför vända sig till sin bokhandlare.

J. W.

Notiser

Pristävlan. Det Kongelige Danske
Landhushold-ningsselskab har utlyst en pristävlan rörande följande
prisuppgift:

"Beskrivning av lämpliga analysmetoder för
bestämning av fosforsyra och (eller) kalium, avsedda
att användas vid jordanalys med särskild hänsyn till
de i Danmark använda extraktionsmetoderna."

Metoderna behöva icke vara principiellt nya men
skola utformas så, att analyskostnaden avsevärt
förbilligas i syfte att i möjligaste omfattning kunna
utöka antalet analyserade jordprov.

Prisbeloppet är 4 000 kr., och detta utdelas enligt
särskilda bestämmelser.

Intresserade kunna få en del ytterligare
upplysningar från tidskriftens redaktion och mera
fullständiga uppgifter från Det Kongelige Danske
Landhus-holdningsselskab, Rolighedsvej 2 6, København.

Kungl. Tekniska högskolans biblioteks
tillväxtkataloger. "Nyförvärv (Urval)", "I (1937—maj 1929), 2:a
korrig. uppl. med Ämnesregister för I—II", Kungl.
Tekniska högskolans rotaprinttryckeri, Stockholm
1939—1942. 4:o. 41 sid., kr. 2:—, och "II (juni
1939—maj 1941) samt Alfabetiskt register för I—II",
Kungl, tekniska högskolans rotaprinttryckeri,
Stockholm 1941. 4:o. 76 sid., kr. 3: —, försäljas av
högskolans bibliotek, Valhallavägen, Stockholm 26.

7 nov. 1942

563

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942a/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free