Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 12 dec. 1942 - Hur skogens biprodukter tillvaratas, av r. - Statsverkens ingenjörsförbund, av Nils Avelius - Notiser - Understöd från bankdirektör J. H. Palmes fond för ekonomisk upplysning och ekonomisk forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
växtförädlingen inom jordbruket, där de som bekant
ha prövats med framgång. Dessa metoder synas
giva ökade möjligheter icke blott för en kvantitativ
stegring av trädens tillväxtförmåga utan även för en
reglering av de viktigaste tekniska egenskaperna,
såsom hållfasthet, motstånd mot röta, kemisk
sammansättning osv.
Förf. slutar sin framställning med att påpeka, att
för arbeten av detta slag det även fordras ett stöd
från träförädlingsindustrien i form av ett intimt
tekniskt samarbete. Det är nämligen denna industri,
som måste precisera de fordringar och önskemål
beträffande virkets egenskaper, som skola bli
målsättande för arbetet med rasförädlingen. Det nära
sambandet mellan skogsträdens förädling och de
fabriks-tekniska spörsmålen torde i sin mån komma att
bidraga till att den skogliga och den industriella
sektorn inom träförädlingsindustrien knytas samman till
ett enda, i grunden enhetligt och odelbart
produktionsförlopp.
Med sina överskådliga, klarläggande
inledningsavsnitt, de många specialkapitlen, som medgiva ett
mera ingående studium av de olika
undersökningarnas resultat, och sitt intressanta, sammanfattande
avslutningskapitel torde denna vederhäftiga och
grundliga utredning kunna betecknas som förebildlig. Det
är en framställning, som varje ekonomiskt intresserad
person kan läsa med verklig behållning.
r.
Statsverkens
ingenjörsförbund.
Av förste byråingenjören NILS AVELIUS.
Ingenjörerna vid de större statsverken ha sedan
länge varit sammanslutna i tjänstemannaföreningar,
som i ett flertal fall omfattat även tjänstemän med
icke-tekniskt arbete. Det direkta samarbetet mellan
dessa föreningar har i allmänhet varit ganska
sporadiskt utom inom kommunikationsverken, vars
ingenjörsföreningar varit sammanslutna till en
gemensam organisation, Kommunikationsverkens
ingenjörsförbund.
För ett par år sedan blev frågan om ett fastare
samarbete mellan de statsanställda ingenjörerna
aktuell. Då nya lönereglementen för
statstjänstemän-nen genomfördes fr. o. m. den 1 juli 1939, förutsattes,
att en revision av tjänsteförteckningarna, dvs. de av
statsmakterna uppgjorda förteckningarna över
lönegradsplaceringar för tjänstemän vid olika verk, skulle
komma till stånd. Tjänstemännen hade hoppats
mycket därav och tillsatta sakkunniga föreslogo också
i åtskilliga fall förbättringar, särskilt för viss
personal i de lägre lönegraderna, men i ett flertal fall
avsevärda försämringar. Vad särskilt ingenjörernas
önskemål beträffar, förbigingos de i stort antal fall
med tystnad. I vissa fall föreslogos t. o. m.
försämringar, och de förbättringar, som kunde uppletas i
de sakkunnigas förslag, voro ur ingenjörssynpunkt
i högsta grad otillräckliga. Någon teknisk sakkun-
skap hade ej heller varit representerad bland de
sakkunniga.
Tjänsteförteckningsrevisionens snöpliga resultat
bragte statsingenjörerna till insikt om att de ej kunde
(vinna gehör för sina krav utan en gemensam fast
och handlingskraftig organisation. Efter vissa
förhandlingar bildades så i slutet av november 1941
Statsverkens ingenjörsförbund.
Förbundet avser att i första hand tillvarataga sina
medlemmars ekonomiska intressen i deras egenskap
av statliga befattningshavare. Detta syfte vill
förbundet nå genom att förhandlingsmässigt företräda
dem vid statsmakternas behandling av deras speciella
frågor. Förbundet har även för avsikt att söka
förhandlingsrätt gentemot de verk, vari medlemmar äro
anställda, för att vid behov kunna bispringa
medlemmarna eller grupper av sådana,
Men förbundet syftar vidare än så. Erfarenheterna
ha visat, att staten ej tillgodogör sig den tekniska
sakkunskap, som finnes företrädd bland
statsingenjörerna, i sådan grad, som kan anses betingad av
utvecklingen. Förbundet anser, att det skall verka
till fördel för statsintressena, att statsingenjörerna i
större utsträckning tagas i anspråk för statliga
befattningar eller vid statliga utredningar. Förbundet
vill vidare medverka till en alltmer förbättrad
utbildning av statsingenjörerna. Det är, såsom
förbundsordföranden i dagarna yttrat i en intervju,
givetvis för staten av vitalt intresse att ha en skicklig
ingenjörskår, och det bör därför vara angeläget för
statsmakterna att ordna så att denna kårs ställning
och förmåner motsvara eller åtminstone ej alltför
mycket understiga vad som är gängse inom enskild
verksamhet.
Sedan Statsverkens ingenjörsförbund bildades för
ett år sedan, ha ett stort antal
tjänstemannaföreningar med teknisk personal anslutit sig till
förbundet. Härtill kommer ett antal individuella
medlemmar, t. e. vissa chefsingenjörer. Förbundet omfattar
nu ingenjörer vid Telegrafverket, Statens järnvägar,
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Patentverket,
Riksförsäkringsanstalten, Statens provningsanstalt
och Statens väginstitut, vidare lantbruksingenjörerna,
yrkesinspektörerna, ingenjörer vid försvarsväsendet
m. fi. Medlemsantalet är nu uppe i bortåt 1 500.
Ett ytterligare antal föreningar ha emellertid
beslutat eller förberett sitt inträde och förbundet torde
kunna komma upp till att omfatta 3 000 à 4 000
statsanställda ingenjörer.
Förbundets "riksdag" utgöres av
representantskapet. I detta äga de anslutna föreningarna insätta ett
antal representanter alltefter sin storlek. Förbundets
styrelse består av ordförande jämte lägst sex och
högst tio andra medlemmar samt fyra suppleanter
för dessa.
Notiser
Understöd från bankdirektör 3. H. Palmes fond för
ekonomisk upplysning och ekonomisk forskning
lämnas efter beslut av Nationalekonomiska föreningens
styrelse som bidrag för upplysningsverksamhet på det
ekonomiska området. Föreningens sekreterare, bank-
570
26 dec. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
