Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 19 dec. 1942 - Tekniska repetitionsmöten, av Gregory Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Tekniska repetitionsmöten.
Frågan om särskilda kurser till
främjande av högskoleingenjörernas fortsatta
utbildning har upptagits till behandling av
de sakkunniga för den högre tekniska
undervisningens ordnande. Även Tekniska
Högskolans lärarkollegium har diskuterat
detta spörsmål. Därvid har bl. a.
framhållits, att syftet med att ordna dylika kurser
skulle vara att stimulera intresset för
vetenskaplig forskning vid de tekniska
högskolorna. Det gäller då framförallt att
hos den unga teknikergenerationen väcka
forskarhåg och forskaranda. Denna tanke
har upptagits även av de sakkunniga, som
bl. a. framhålla, att "man måste sörja för
att den vetenskapliga andan hålles levande
vid våra tekniska högskolor". Enligt en
av lärarkollegiets medlemmar skulle man
i sådana fortsättningskurser för ingenjörer
kunna få "ett mäktigt medel att hjälpa
fram och stimulera den självverksamhet,
som endast i undantagsfall skulle förmå
att av egen kraft övervinna allt inre och
yttre motstånd".
Som synes fästa alltså de närmast
intresserade myndigheterna stort avseende vid
frågan om fortsättningskurser för
ingenjörer. Så mycket mera glädjande är det att
liknande tankar framläggas från
ingenjörernas egna led. Trots att något utformat
förslag från de sakkunnigas sida ännu icke
föreligger, är det därför redaktionen ett
nöje att bereda plats för de i
nedanstående artikel framförda åsikterna.
Red.
Bidrag till frågan om högskoleingenjörernas vidare
bildning.
Yid den diskussion, som pågått i samband med
förslaget om teknisk licentiatexamen, har nästan
full enighet rått om att den nuvarande formen av
högre teknisk undervisning är i behov av
komplettering. Till stor del kan detta väntas bli fyllt av den
föreslagna examen, men intill så sker och även
sedermera kommer behov att finnas bland många
ingenjörer, som redan äro ute i praktisk verksamhet, att
friska upp och komplettera sitt kunnande. För dessa
skulle tillgången till en efterutbildning vara av högsta
värde. Det är en pedagogisk grundregel, att
inhämtandet av kunskaper först blir effektivt, när teori och
praktisk tillämpning få omväxlande följa varandra,
För dem som besitta praktikens erfarenheter skulle
vetenskapliga och systematiska överblickar över
arbetsområdet, ingripande även de sista framstegen, ge
en klarare syn på dagens problem och öppna blicken
mot angränsande områden. Detta gäller så mycket
mer i dessa tider, då ständigt nya tekniska områden
kräva bearbetning, vilket förhållande kan väntas bli
bestående även om konjunkturerna skulle falla. Något
fast arbetsprogram är förvisso ej att hoppas på
för den svenska produktionen inom den närmaste
tiden. Härtill kommer att betydande luckor ha
funnits och finnas i de tekniska högskolornas program
(textil- och grafisk teknik må nämnas som exempel).
Inom dessa områden ha de högskolebildade ingen-
jörerna här i landet varit hänvisade till självstudier
och till egna erfarenheter. Bland ingenjörerna finnes
också ett påtagligt intresse för kurser av olika slag.
För att tillgodose detta behov har Teknologföreningen
tillsatt en kurskommitté. Tiden tycks vara mogen att
på allvar taga upp detta problem.
Frågan om erforderliga lärarkrafter, lokaler,
tillbehör av olika slag för undervisningen för tanken
på redan befintliga förutsättningar, nämligen de
tekniska högskolorna. Enligt nuvarande
undervisningsprogram börja terminerna efter
sommaruppehållet först i oktober. Under september månad äro
alltså högskolans lokaler och utrustning i stort sett
oanvända och denna månad synes lämplig för kurser
av här avsedd typ. Vad lärarkåren vid högskolorna
beträffar kan man kanske också förmoda att den vid
samma tid till stor del kan påräknas för ett syfte som
detta. Andra kunniga och framstående personer böra
dock även tagas i anspråk att i fruktbärande
samarbete med högskolans män bidraga till bästa resultat.
Man skulle på så sätt anordna årliga repetitionsmöten
för ingenjörer, bestående av ett antal parallellt
löpande, valfria kurser, uppbyggda i koncentrerad form av
föreläsningar, demonstrationer och seminarieövningar.
För de största ämnena kanske tre veckor erfordras,
medan annars i allmänhet kortare tid ned till ett par
dagar skulle vara tillräckligt.
Kursdeltagarna skulle alltså under denna tid vistas
i Stockholm, ev. Göteborg, och kunde därvid i
allmänhet följa mer än en kurs. För många ämnen
skulle en sexdagars kurs kunna vara tillfyllest, och
deltagarna skulle alltså, bortsett från dem, som
följde de mest omfattande ämnena, kunna inskränka
sin bortovaro från arbetet till en vecka eller mindre.
Även mycket snabba föredragsserier kunna vara av
stort värde då det gäller ämnen av mera speciell
natur. Härom vittnar bl. a. Teknologföreningens med
stort intresse mottagna tvådagars kurs i
sammanträdes- och förhandlingsteknik.
Bland ämnen, som kunna väntas fånga intresse,
kunna nämnas matematik, t. e. differential- och
integralkalkyl, tillämpad matematik, mekanik,
hållfasthetslära, alla av mera allmän natur. Bland mera
fackbetonade ämnen torde, om vi inskränka oss till
mekanistens intresseområde, intresse finnas för:
metallografi, nyare erfarenheter inom mekanisk
teknologi, kylteknik, textilteknik m. fi. Även sådana
områden, som ligga vid gränsen av ingenjörsyrket,
kunna upptagas, som internationell handelsteknik,
tekniskt språk, patenträtt och andra juridiska ämnen.
För övrigt komma intresserade säkert att
framställa önskemål, som kursprogrammet kan
uppläggas efter, med hänsyn tagen även till tidslägets krav.
Möjligheter finnas även att med ovan skisserade
kurser kombinera sammankomster i tekniska
sammanslutningar, "ingenjörsveckor" osv., varigenom
ett intimare samarbete på bredare basis mellan
ingenjörer från skilda landsdelar skulle kunna skapas.
Men kanske riskerar man härigenom att göra
programmet alltför mättsamt.
Vad slutligen den ekonomiska sidan av saken
beträffar, måste den, om verkligt intresse finnes, sägas
31 okt. 1942
577
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
