Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
som vidlåder deras beräkningar, dels angiva en mera
allmän beräkningsmetod för förloppet i en
gasgenerator.
Några allmänna påpekanden.
Vid gengasberäkningar får man göra en del
förenklande antaganden för att kunna komma fram till
ett resultat.
Den atmosfäriska luft som användes för
gasgene-reringen innehåller vattenånga och koldioxid. Som
brukligt få vi göra det antagandet, att luften är torr
och fri från koldioxid och sålunda som kemisk
formel kan skrivas
02 + 3,76 N2
Vare sig bränslet är träkol eller ved få vi antaga,
att något kondensationsvatten, härstammande från
bränslets torkning och torrdestillation i
bränslemagasinet ej avtappas. Vi bortse vidare från bränslets
askhalt och kvävehalt samt vedgasens ammoniak- och
ättiksyrehalt samt askans i generatorn vatten- och
koldioxidhalt. Generatorgasen innehåller metan och
tunga kolväten. Halten av tunga kolväten bör vara
ringa, om gasen skall vara fri från tjära och
användbar för motordrift. De tunga kolvätena försummas
därför. Schläpfer och Tobler ha dock i en av sina
tabeller antagit en viss halt av tunga kolväten och
tagit hänsyn till dessas inflytande på resultatet.
Även halten av metan är liten och ligger vanligen
mellan 1 och 2 %. Även denna kan försummas. Intet
hindrar emellertid att medtaga metanen, men
beräkningarna kompliceras, emedan vi erhålla ytterligare
en obekant och en jämviktsekvation till. Schläpfer
och ’Tobler ha ej velat göra denna komplicering men
ej heller ansett sig kunna försumma metanhalten.
De ha i stället antagit, att per kg ved alltid bildas
samma mängd metan. Den av dem antagna siffran
är 0,040 Nm3 metan per kg torr ved.
För bränslet har antagits sammansättningen
Ved Träkol
i
C ............................ % 50 89
Ho ........................... % — 3
Oo ........................... % 44 8
H20, kemiskt bundet ............ 6 —
100 1 100
Värmevärde, kcal/kg torr, askfri
substans ...................... 4 500 7 882
För att över huvud kunna utföra några
beräkningar måste förutsättas fortvarighetstillstånd. Detta
innebär, att vi tänka oss kontinuerlig tillförsel av
bränsle samt kontinuerlig tillförsel av vatten, t. e. i
form av bränslefuktighet (dvs. ingen periodisk
förtorkning eller diskontinuerlig tillförsel av
vattenånga).
Schläpfer och Toblers ekvationer och beräkningar.
Man utgår från 100 kg torr ved med x kg vatten i
form av fuktighet. Den procentuella fuktighetshalten
blir alltså – * . 100.
100 -]-x
Då koldioxidjämvikten är beroende av trycket samt
koldioxidens och koloxidens partialtryck äro
obekanta, avstå S & T (förkortning av Schläpfer och
Tobler) från användningen av koldioxidreaktionens
jämviktskonstant
(P co?
K ! =
Pco2
I stället använda de den tryckoberoende
vattengas-jämvikten, vars jämviktskonstant är
r = pcovph2o
Pco2-Pb2
Härav erhålles gasens sammansättning vid
reduktionszonens slut eller i gasrummet efter denna. Den
förutsättningen göres emellertid, att nedkylningen i
gasrummet efter reduktionszonen är så snabb, att
någon egentlig förändring av gassammansättningen
ej inträder, sedan gasen lämnat reduktionszonen.
Vi kunna då ställa upp ekvationerna, varvid
beaktas att 0,04 Nm3 CH4 per kg eller 4 m3 per 100 kg
4
torr ved motsvarar —■ = 0,18 mol. För 100 kg torr
22,4
ved med x kg vatten erhålles då med den förut
angivna vedsammansättningen molekyltalet
och alltså reaktionsekvationen
50 6 44 r
Y2 N2 + 2 H2 4- — 02 + - HsO + S • 02 + S 3,76 N2 =
= A C02 + B CO + C H20 -f D H2 + E 02 +
+ 0,18CH4 + S.3,76N2.
Här äro A, B, C, D och E moltal för respektive
ämnen liksom S moltalet luftsyre.
Ur denna reaktionsekvation erhålles
för kolet
50
12
A + B + 0,is =
för vätet
för syret
C+ D + 2 • 0,i8 = | + j8
11 44 r
Vidare gäller för vattengasens jämviktskonstant
^CO ’ ^HjO
Pr
K
där p betyder partialtrycket av den gas som står som
index. Men partialtrycken äro proportionella mot
molekyltalen. Därför erhålles
B ■ C
A-B
= K.
I och för uppställandet av energibalansen införa
vi ytterligare följande beteckningar
Qv,,,i –=. torra vedens värmevärde i kcal/kg
= 4 500,
Qco->co2 = koloxidens värmevärde i kcal/mol r=
= 68 000,
Qr, >hso = vätets värmevärde i kcal/mol = 57 600.
0ch4>co2+2H2o = metanens värmevärde i
kcal/mol := 192 000,
Å — vattnets ångbildningsvärme i kcal/kg =
= 600,
74
18 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
