Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De med stjärna utmärkta värdena äro uppskattade
efter IVA:s handlingar nr 58. För bibehållande av
kontinuiteten har därvid hänsyn tagits till direkt
jämförbara skiljaktigheter vid uppskattningen av de
felande värdena. Värdena äro grafiskt sammanförda
i fig. 3.
Vid gasberäkningarna har förbränningsvärmet satts
till 68 för koloxid och 57,58 för väte tonkalorier per
molekyl.
Vidare har räknats med en total vattenmängd
/ -f- å —150,0 kg motsvarande 150 % på torr,
askfri substans. Då träkolet aldrig är fullt torrt, har
genomgående räknats med att vattnet förekommer
som fuktighet i kolet vid halter upp till 11,1 %
motsvarande 10 % av fuktig, askfri substans. För
sönderdelning av denna fuktighet måste förbränningen
vara omvänd, vilket ju även är fallet vid alla i
Sverige tillverkade generatorer för motordrift.
Vattenhalt överstigande 11,1 % är sålunda tillförd
vattenånga.
I föreliggande fall blir alltså f—11,1 kg och
å’ = 138,9 kg per 100 kg torra, askfria kol. I
molekyler räknat erhålles (/ -†- å) till
Automobil-och Motorteknik
†
150>° Q ,
. 0 = 8,333 mol
lo
För att förenkla lösningen av ekvationssystemet
(1) till (6) användas lämpligen två gissningar,
nämligen temperaturen tr och summa molekyltal Sn’,
vilka båda samtidigt böra i möjligaste mån
överensstämma med de efter gissningsvärdena beräknade
värdena. Efter en del försök finner man, att
reduktionstemperaturen i detta fall torde ligga
mellan 610 och 620°C samt att Sn’ torde vara ungefär
27. Vi sätta försöksvis
tr = 613°C
Sn’ = 27,10
Vid denna temperatur är K = 0,4ffiS och K1 — 0.135.
Ur (5) erhålles
A ___*___________B2 — —– B2.
27,10 • 0,135 3,659
Insatt i (1) erhålles andragradsekvationen
B2 + 3,659 B — 7,41 • 3,65:9 — 27,11
vars enda positiva rot är
B = 3,689
alltså
A — 7,41 — 3,689 =3,721
Ur (4) erhålles nu
3,689 1
D = ––-— C = 2,462 C.
0,403 3,721
Detta ger med (2)
C + 2,46:2 C = 1,5 -f (/ + å) — 1,5 + 8.333 = 9,833
varav
r 9,833
O = –-= 2,839
3,462
samt
D = 9,833 — 2,839 ;= 6,994
Ur (3) erhålles sedan S till
S — A -f 0,5 B -f 0,6 C — 0,5 [0,5 -f (f + å)] —
= 3,721 + 1,8445 -f 1,4195 — 4,4165 = 2,5685
varav
3,76 S = 9,658
woo mo 1400
Fig. 3.
Genom insättning av de beräknade värdena erhålles
Sn’ — A + B + C + D + fi,%S = 26,901
Det gissade värdet var alltså något för stort.
Sättes Sn’ = 26,95 erhålles på samma sätt som
förut
A — 3,728
B — 3,682
C = 2,844
D = 6,989
3,76 S = 9,768
Sn’ = 27,011
vilket tills vidare motsvarar erforderlig
noggrannhet.
Nu måste undersökas om energiekvationen är
sa-tisfierad. Vi hade, då värmeförluster ej förekomma,
för energiekvationens vänstra membrum
0,1 Qbräns — 0,5 / + 0,045 å’ = 788 — 0,5 • 11,1 +
+ 0.1945 • 138,9:= 787.18 tcal
I gasen, ekvationens högra membrum, skall denna
värmemängd återfinnas i form av förbränningsvärme
och temperatur värme.
Förbränningsvärmet
för CO är 3,682 • 68,00 = 250,3
„ H2 „ 6,989 • 57,58 = 403,0
653,3 tcal
Temperaturvärmet
för C02 är 3,728 ■ 6,82 = 25,41
„ CO „ 3,682-4,42= 16,28
„ H20 „ 2,844 • 5£7 = 15,01
„ H2 „ 6,989 • 4,:27 = 29,82
„ N2 „ 9,768 ■ 4,42 = 43,15
129,67
18 april 1942
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
