Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
AUTOMOBIL- och MOTORTEKNIK
HÄFTE 11
REDAKTÖRS NILS GUSTAFSSON
21 NOV. 1942
INN Ei HÄLL: Gasgenereringens teori, av E. Hubendick, Stig Olsson och Sven Axelson. — Notiser.
Gasgenereringens teori.
Av E. HUBENDICK, STIG OLSSON och SVEN AXELSON.
(Forts. fr. sid. 80.)
Inverkan av olika mängder tillsatt vattenånga.
Under i övrigt samma förutsättningar som för det
genomräknade exemplet ha beräkningar utförts för
olika vattenmängd (f -\-å). Värdena ha varit i
viktprocent på torr, askfri substans:
f+ å = 0 IM 25,0 42,9 67,8 100,o 150,0 233,8 400,0
Resultaten äro sammanförda i tabell 3 och grafiskt
uppritade i fig. 4.
Vi se, att vid stigande vattentillsats sjunker
luftbehovet, varpå kvävehalten i gasen är en direkt
mätare. Detta beror på att vid vattnets sönderdelning
vattensyret förbränner kol. Luftbehovet synes dock
ha ett minimum mellan 250 och 350% vattentillsats.
Detta beror på vattensönderdelningens minskande
fullständighet. Den sönderdelade vattenmängden
framgår av avståndet mellan den i fig. 4 inritade räta
linjen för vattentillsatsen och linjen för
vattenmängden i gasen. Sönderdelningen uppvisar över hela det
undersökta området en stigande tendens absolut sett,
men stegringen avtar allt mer med vattentillsatsen
på grund av den sjunkande reduktionstemperaturen.
Totalvolymen gas per 100 kg torr, askfri substans
har ett minimum vid omkring 30 % vattentillsats för
att sedan stiga, varvid ökningen för den fuktiga
gasen är mycket betydande. Även den torra gasens
volym stiger men antar för mycket stora
vattentillsatser ett nära nog konstant värde. Då kol ger lika
stora gasvolymer vid förbränning såväl till C02 som
till CO åstadkommes volymökningen med den ökade
vattentillsatsen främst genom det allt större
väteutbytet, men även genom att kvävemängdens
minskning är obetydlig vid stora vattentillsatser. Gasens
utspädning med koldioxid ökar hastigt från ca 50 %
vattentillsats men ökningen blir dock allt mindre vid
stora vattentillsatser. Den befinner sig dock ännu vid
400 % vattentillsats i stigning, ständigt på bekostnad
av koloxidmängden. Vätemängden synes vid 400 %
vattentillsats vara mycket nära sitt absoluta
maximivärde. Detta bestämmes av att
reduktionstemperaturen blir så låg, att den sönderdelade
vattenkvantiteten minskar.
Av tabell 3 och fig. 4 framgår även tydligt faran
av att, såsom S & T gjort, antaga en konstant
reduktionstemperatur.
I tabell IV är gasens sammansättning i
volymprocent angiven, dels för fuktig gas innehållande allt
från generatorn avgående vatten såsom ånga, dels torr
med fuktigheten kondenserad. I samma tabell är även
angivet den reaktionsekvivalenta bränsleluftbland-
H,0
40(P-12-
100 150 200 250 300 350 400
Fig-. 4.
Tabell III. Gassammansättning i mol per 100 kg förgasad, torr, askfri substans.
H20 tillsatt = 0 11,t 25,0 42,9 67, S 100,o 150,0 233 ,s 400,o
tr° C ................... 1 193 981 842 760 702 655 615 560 490
COn ................... 0,oo 0,03 0,22 0,71 1,48 2,43 3,68 5,11 6,40
CO .................... 7,41 7,38 7,19 6,70 5,93 4,98 3,73 2,30 1,01
HnO ................... 0,oo 0,014 0,090 0,307 0,717 1,40 2,81 5,81 13,82
H» .................... 1,50 2,103 2,799 3,576 4,584 5,66 7,02 8,65 9,90
N2 ..................... 12,95 11,9 11,0 10,4 10,0 9,75 9,52 9,16 9,23
Sn’, fuktig ............. 21,86 21,43 21,30 21,69 22,68 24,22 26,76 31,03 40,36
Sn’, torr ............... 21,86 21,42 21,21 21,38 21,66 22,82 23,95 25,22 26,54
21 nov. 1942
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
