Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ständiga teorien och att verkningsgraden varierar
ganska litet inom detta område.
Om vi återgå till fig. 8 finna vi där inritade
värme-värdet i kcal/m3 för reaktionsekvivalent
bränsleluft-blandning enligt tabell IV, dels för fuktig, dels för
torr generatorgas. Då generatorgasen kyles är det
kurvan för den torra gasen som här närmast har
intresse. Denna kurva är ett uttryck för den effekt
som kan erhållas i motorn vid drift med
generator-gasen. Kurvans maximivärde ligger här vid ungefär
32 % vattenångtillsats till generatorn och kan sägas
giva tämligen samma effekt i motorn mellan 20 och
40 % vattentillsats vid en generator utan värmeför
luster. Detta överensstämmer slående med Lutz
undersökningar vilka givit vid handen att 20 %
ved-fuktighet är lämplig, men att vid en väl
värmeisolerad gasgenerator vedfuktigheten utan olägenhet bör
kunna få uppgå till 40 %.
Vi ha enligt fig. 8 att skilja på två ekonomiska
faktorer, den bränsleekonomiska, uttryckt av
verkningsgraden, nående sitt maximum vid 70 à 90 %
vattentillsats och den kapitalekonomiska, uttryckt av
motoreffekten, nående sitt maximum mellan 20 och
40 % vattentillsats. En driftkostnadskalkyl torde
giva ett driftekonomiskt maximum någonstädes
mellan 40 och 70 % vattentillsats, troligen närmare det
lägre värdet.
Fig. 8 visar även hur fuktig gas, särskilt vid stor
vattentillsats till generatorn, verkar minskande på
motoreffekten. Även detta talar för en största
möjliga nedkylning av generatorgasen innan den
blandas med förbränningsluften, om man, som självfallet
är, önskar erhålla en stor motoreffekt. Härtill
komma även andra praktiska bekymmer vid mycket
fuktig gas, såsom försmutsning av ledningar och
tändstift, vatten i smörjoljan m. m. vilket även talar för
torrast möjliga generatorgas.
Inflytandet av vissa pä verkligheten inverkande
faktorer.
I det föregående har antagits att kemisk jämvikt
inställer sig vid alla temperaturer. Även om t. e.
vissa beståndsdelar i askan, eller som Stålhane
föreslagit, vissa tillsatser till kolet kunna verka som
katalysatorer, kommer jämvikt att i verkligheten ej
inställa sig i alla förekommande fall. Särskilt gäller
detta koldioxidens reduktion till koloxid, vid vilken
reaktion reaktionshastigheten är låg, medan kolets
förbränning till koldioxid och även vattenångans
sönderdelning kunna betraktas som snabba reaktioner.
Man kan sålunda förvänta att den i verkligheten
erhållna generatorgasen främst skall skilja sig från
den ur jämviktsekvationerna beräknade genom en
högre C02-halt och motsvarande lägre CO-halt. Denna
tendens bör bli allt tydligare vid de större
vattentillsatserna, beroende på de därmed följande lägre
reduktionstemperaturerna med åtföljande mindre
reaktionshastighet. Dessa förhållanden ha till följd att
verkningsgraden kommer att sjunka allt mer under
den beräknade ju mer vatten som tillföres generatorn.
Samtidigt kommer troligen verkningsgradens
maximi-punkt att förskjutas mot lägre vattentillsats. En
kvantitativ uppskattning av inflytandet av
reaktionens ofullständighet låter sig ej göra. Beroende på
generatorns konstruktion, särskilt reduktionszonens
utformning, omfattning, värmeisolering och
gashastigheten i denna, kolets styckestorlek, dess
reaktions-benägenhet m. m. blir inverkan helt olika i olika fall.
Under hänvisning till tabell V kan antagas att
beräkningsresultaten dock kunna anses vara
kvantitativt nära giltiga för en god generator.
Vidare har räknats med en generator utan
värmeförluster till omgivningen. Denna approximation torde
ha ett långt större inflytande på de kvalitativa
förloppen än reaktionens ofullständighet. Särskilt
beträffande gasgeneratorer för motorfordon, där
värmeisoleringen fått stå tillbaka till förmån för låg vikt
och generatorn omspolas av en hastig, kall luftström,
kan man fråga sig huruvida en vattentillsats utöver
bränslets naturliga fuktighet medför någon fördel.
Fig. 8 synes dock tyda på att en för stor
vattentillsats ej är så skadlig för verkningsgraden som man
kunde vara benägen förmoda. Motoreffekten minskar
dock betydligt.
Utförda beräkningar giva skäl antaga att
verkningsgradens niaximipunkt vid stigande
värmeförluster snabbt förflyttas mot lägre vattentillsats. Dessa
beräkningar äro emellertid ännu för ofullständiga för
att kunna giva full klarhet. Vidare böra de baseras
på vid praktisk användning uppmätta värden på
värmeförlusterna. Såsom lämpliga vattentillsatser
angivas i litteraturen 40 till 45 kg vatten på 100 kg koks
och 50 à 60 kg vatten på 100 kg antracit. Detta säges
motsvara 500 m3 gengas per 100 kg bränsle med
ungefär 80 volymprocent av gasen alstrad med luft och
20 procent vattengas. Dessa siffror gälla emellertid
för stora, stationära, väl värmeisolerade
industrigeneratorer. Även dessa fakta peka sålunda i samma
riktning.
Värmeförlusterna sänka naturligtvis generatorns
verkningsgrad och detta så mycket mer som därav
följande lägre reaktionstemperaturer förorsaka
ogynnsammare kemisk jämvikt.
Ett lägre verkligt värmevärde hos bränslet än det
för beräkningarna antagna har samma inflytande som
värmeförlusterna.
Det har föreslagits att man genom överhettning av
vattenångan skulle söka förbättra generatorns
verkningsgrad. Frånsett de praktiska svårigheter, som
vid en mobil anläggning uppställa sig härför, säger
en blick på värmebalansen att de värmemängder, som
ångan skulle kunna medföra, ej betyda mycket
jämfört med bränslets värmevärde och gasens
förbränningsvärme. Någon större temperaturhöjning torde
därför ej kunna påräknas och därmed ej heller någon
väsentlig förbättring av gasens sammansättning.
I verklig generatorgas förefinnas alltid kolväten,
främst metan. Det har sin betydelse att undersöka
betingelserna för bildningen av metan, dess mängd
och dess inverkan.
För reaktionen
C02 + 4 H2 CH4 + H20 + 43 600 kcal
gäller enligt Nernst i förenklad form
log Kni = log
9 550
Pco, ■ Plh2 =
Pch4-P2H2O
3,5 log T-f 2,i
84
21 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
