Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 2
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
BERGSVETENSKAP
Redaktör: ERNST J. A. ROTHELIUS 14 FEBR. 1942
INNEHÅLL: Synpunkter på bly och blyets metallurgi, av bergsingenjör Gustaf Tanner. — Meddelande
om den nuvarande situationen rörande skumbildare för de svenska flotationsverken, av Sture Mörtsell.
Synpunkter på bly och blyets metallurgi.
Av bergsingeniör GUSTAF TANNER.1
Denna redogörelse är närmast ett försök att
sammanfatta de allmänna synpunkter, som man i
dagens läge kan anlägga på bly och på blyets metallurgi.
De ha fått en viss aktualitet genom att en inhemsk
blytillverkning som bekant kommer att startas.
Försörjningsläget i Sverige framgår av diagrammet
fig. 1. Den inhemska hyttproduktionen av bly
upphörde 1930, då Trollhättans elektrotermiska a.-b.
nedlade sin tillverkning. Under 10 år hade där
framställts bly ur blyhaltig råzink, medan framställningen
av bly ur malm upphörde redan 1920. Under det
sista årtiondet har hela Sveriges blybehov, om man
frånser en liten tillverkning som f. n. sker för eget
behov hos några firmor, täckts genom import, som
visar en skarpt stigande tendens. Den höga import-
1 Föredrag vrd Svenska teknologföreningens avd. för
Bergsvetenskap sammanträde den 14 november 1941.
Ton
bly
ZO.OOo-
6 fy och
’nnehöll.
blymalm och bly.
Sverige.
Bergverks produktion (blyinnehSll)
Hyfrproduktion
Import
_1904 - 1938__
er,i
Mehllgesellschafl-5!oh Zusommenslellunqen
Import -
-fv
Bej
ro c ’uk.
■gv: ’T k >
duk hon
Tfélf
Ar-1904 06 aj 10 /? I4 16 lä !0 ZZ Z4 ^^ Z3 iO }Z S6 38
Fig. 1. Blymalm och bly i Sverige 1904—1938.
siffran för det sista året före krigets utbrott är dock
påverkad av lagringsköp och därför icke
representativ. 1939 var konsumtionen 23 000 ton, och man
kan uppskatta Sveriges normala förbrukning före
handelsförbindelsernas upphörande till ungefär 20 000
ton per år. Mindre än hälften av detta behov täcks
genom inhemsk gruvproduktion, främst från
Saxberget och Åmmeberg, med ett blyinnehåll av ungefär
9 000 ton per år. En icke obetydlig blymängd
kommer dessutom framdeles att erhållas från nyupptäckta
gruvor i Norrbottens lappmark. När brytningen
kommer igång, blir vårt årsbehov nödtorftigt täckt.
I jämförelse med Sverige visar Europa som helhet
betraktat en mycket ogynnsammare bild (tabell 1).
Bergverksproduktionen var endast 332 000 ton år
1938, medan förbrukningen översteg 1 000 000 ton.
Underskottet har täckts av de transoceana länderna,
som alla producera betydligt mer än de förbruka.
Amerika producerar i sina gruvor 924000 ton och
förbrukar endast 408 000, Asien kan avvara ungefär
Vs av sin produktion, och Australien, som inte
konsumerar mycket mera än Sverige, producerar 10
gånger så mycket. I Afrika har man inte upptäckt
blyfyndigheter, som äro av betydelse för
världshandeln. — Betraktar man procentsiffrorna finner man,
att Europas andel i världskonsumtionen är 65 %,
medan Amerikas del i produktionen är över 50 %.
Tabell 1. Statistik för 1938.
åSFlOOO Hyttprod.
PmJJ; f™ 1 (XX) metr.
metr. ton ,__,,..
blyinnehåll ton
Europa ............ 332,0 457,4 1049,1
Amerika ........... 924,0 774,5 408,o
Asien .............. 171,8 155,8 118,2
Australien ......... 278,8 227,3 26,0
Afrika ............. 63,9 27,3 6,0
Summa tusen metr. ton 1 770,5 1642,3 1 607,3
Uttryckt i % av resp. totalsummor:
% % %
Europa ............ 18,8 27,8 65,4
Amerika ........... 52,4 47,2 25,3
Asien .............. 9,7 9,5 7,3
Australien ......... 15,8 13,8 1,6
Afrika ............. 3,3 1,7 0,4
Summa % 100,o 100,o 100,o
[-Förbrukning-]
{+Förbruk-
ning+} 1000
metr. ton
bly
14 febr. 1942
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
