Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. G. Principskiss av helautomatiskt slangfilter.
Fig. 7. Slangfilter.
är sålunda användbar endast inom ett begränsat
område, nämligen för mycket rena råmaterial med grövre
kornstorlek än flotationskoncentratets. —
Driftskostnaden för schaktugnssmältning och härdsmältning är
ungefär densamma, när det är fråga om större
anläggningar.
Bly och blyföreningarna äro mycket flyktiga, och
anläggningen för gasrening är en mycket viktig del
av en modern blyhytta, inte endast därför att
betydande värden återvinnas i den, utan också därför att
blyröken är ytterst giftig. Då gasrening är av
betydelse även för andra än metallurger, kan det vara
skäl att gå in på den litet närmare.
De rökgaser, som det här är fråga om, innehåller
■i-ii
_+
1
ß
H
Fig. 8. A. Principskiss för
elektrofilter. B.
Tvärsektion genom del av rörfilter.
C. Tvärsektion genom del
av planfilter.
fasta partiklar av mycket liten storleksordning, som
ha uppstått genom att metallånga kondenserats.
Fallhastigheten i luft är för dessa utan praktisk
betydelse och detsamma kan sägas om centrifugalkraften
t. e. i en cyklon. Med hänsyn till den efterföljande
bearbetningen vill man ofta återvinna stoftet torrt.
För att avskilja dylika rökpartiklar använder man
sig i en modern anläggning antingen av ett
helautomatiskt slangfilter eller elektrisk gasrening. Båda
sätten användas vid blyhyttor.
I ett slangfilter (fig. 6) inkommer den
dammbe-mängda gasen i slangar, som i regel är av bomull
eller ylle. Gasen passerar genom duken, medan
stoftet kvarblir och bildar ett lager på slangens
insida. Efter några minuter omkastas gasens
rörelseriktning. Ren luft suges in på slangens utsida och
trycker ihop slangen så, att dammkakan lossnar.
Samtidigt skakas slangen, och dammet faller ner.
Den dammhaltiga spolluften renas i de avdelningar,
där filtrering pågår. Tack vare denna automatiska
rensning av slangarna kan man belasta dem med
ca 10 gånger mer gas per m2 slangyta, än vad som är
möjligt i ett filter av äldre konstruktion utan
automatisk rensning.
Principen för elektrisk gasrening återges i fig. 8.
Tråden 3 uppladdas med ca 50 000 voit likström. Den
är under drift täckt med damm och betydande
spetsurladdning förekommer. Gasen joniseras och
rökpartiklarna uppladdas så, att de i fältet mellan tråden
och den jordade plåten 2 föras mot den sistnämnda,
där de urladdas och koagulera.
Vare sig det gäller ett slangfilter eller ett
elektrofilter blir anläggningskostnaden proportionell mot
gasmängden, medan dammhalten inverkar mycket
litet. Det är följaktligen av största vikt, att
falskluft utestänges. Driftkostnaden kan ofta anses bli
ungefär densamma i båda fallen.
Om man jämför fördelarna och nackdelarna för ett
slangfilter och ett elektrofilter, så kommer man till.
ungefär följande slutsatser: Slangfiltret är avsevärt
billigare i anläggningskostnad, det kan kosta bara en
bråkdel jämfört med elektrofiltret. Vidare är
verkningsgraden mycket hög. Man kan köpa ett slang-
Fig. 9.
Anläggning för elektrisk
gasrening.
12
14 febr. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
