Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
BERGSVETENSKAP
HÄFTE 3 redaktör: ERNST J. A. ROTHELIUS 14 MARS 1942
INNEHÅLL: En jämförelse mellan handlastning och mekanisk lastning under jord, av bergsingenjör Lennart
Noring. — Notiser.
En jämförelse mellan handlastning och mekanisk
lastning under jord.
Av bergsingenjör LENNART NORING.
Av de olika arbeten, som förekomma under jord,
har ju handlastningen alltid varit det mest
påfrestande och i förhållande till effekten det mest
personalkrävande. Yid all gruvbrytning har man därför
sedan länge såvitt möjligt sökt tillämpa sådana
brytningsmetoder, vid vilka huvudmassan av det
lösbrut-na berget av sig självt kan rasa mot tapparna.
Genom övergång från pallbrytning, den äldsta och ända
till 1858 enda i Sverige använda metoden, till
magasinsbrytning ha sålunda de flesta av våra gruvor haft
möjlighet att i avsevärd grad inskränka
handlast-ningsarbetet.
I många fall är det emellertid ej möjligt och
stundom t. o. m. ej lämpligt att begagna en
brytningsmetod, som tillåter bergets självtransport i
arbetsrummet. Så är t, e. fallet vid flackt liggande fyndigheter,
eller om man inom en och samma etage vill undvika
hopblandning av olika malmkvaliteter. Oberoende av
sättet för bergets lastning är dessutom varje
brytningsmetod förknippad med mer eller mindre
omfattande förberedande arbeten eller tillredningsarbeten
såsom ortdrivning, schaktsänkning etc. I samtliga
dessa fall har ända till för ca 25 år sedan all lastning
från sulan skett för hand. Den i U. S. A. vid denna
tidpunkt alltmer tilltagande bristen på gruvarbetare
gjorde, att amerikanarna igångsatte omfattande
försök att mekanisera handlastningsarbetet. Som
resultat av detta arbete har under årens lopp framkommit
en mångfald olika typer av lastningsapparater,
avsedda för såväl skoplastning som skraplastning och
passande de mest skilda förhållanden.
Vad då skopmaskinerna beträffar har intill nyligen
ingen av dessa fått någon bestående betydelse utan
har åter snabbt försvunnit från marknaden.
Problemet att bygga en skopmaskin, som uppfyller
fordringarna på tillräcklig kapacitet, enkelhet och
driftsäkerhet samt dessutom kan användas i trånga arbetsrum,
har icke varit lättlöst. Det blev den amerikanska
firman Eimco-Loader Co. först förunnat att göra detta,
då den för några år sedan lyckades få fram en
skopmaskin, som efter diverse förbättringar slutligen
visade sig vara de andra typerna så överlägsen, att den
numera håller på att accepteras som
standardkonstruktion. Maskinen, som efter firman fått
namnet "Eimco-Loader", utföres f. n. i tre storlekar, av
vilka den minsta kan användas i orter med
dimensionerna 1,4 X 1,8 meter.
Även anordningarna för skraplastning ha oavbrutet
förbättrats, men då dessa långt tidigare än
skoplast-ningsmaskinerna lämnat försöksstadiet bakom sig, ha
svårigheterna icke varit så stora. De elektriskt
drivna 2- eller 3-trummiga spelen vinna sålunda numera
allt större spridning, likaså de av stålgjutgods
byggda skraporna av "Holcomb"-typ, vilka genom ökning
eller minskning av sidoplåtarnas storlek kunna
användas för motsvarande fint eller grovt gods.
Ifråga om linor och block pågår ett rastlöst
experimentarbete med till synes diverse goda
förbättringar. Sålunda ha t. e. de mångtrådiga
"seal"-slag-na linorna kommit i flitigt bruk liksom även de av
Fig. 1. Skoplastningsmaskin Eimco-Loader.
Fig. 2. 2-trummigt elektriskt skrapspel.
11 april 1942
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
