Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
1. Tillräckligt med berg skall finnas.
2. Utbytet av lastade vagnar mot tomvagnar skall
ske snabbt.
3. Banor, rullande material, tippanordningar etc.
skola vara i gott skick.
I små orter med salvor på endast 15 à 20 ton lönar
sig ej mekanisk lastning med nuvarande
apparat-typer. Finnas flera dylika arbetsplatser på samma
nivå, kan skoplastning komma ifråga på grund av
maskinens lättrörlighet från den ena platsen till den
andra. Sämre ställer det sig med skrap lastning,
medan alltför lång tid åtgår för upp- och nedmontering
av plan, linor och block.
Vid lastning i arbetsrum och större orter är
tillgången på berg i allmänhet god, och här uppnås också
de bästa effekterna. Som exempel på detta kan
följande uppgifter lämnas från en mellansvensk
järnmalmsgruva.
Den mekaniska lastningen utfördes i
skivbryt-ningsrum medelst skopmaskiner av Atlas typ. Under
augusti 1941 utlastades 20 599 ton berg på 2 508
skifttimmar eller i genomsnitt 8,2 ton pr man och
skifttimme. Maskinlastaren skötte härvid själv om
ut-frakten av tunnvagnen (i medeltal 77 m
transportväg). Handlastningseffekten var på samma plats i
medeltal 3,3, ton pr man och skifttimme. Räknat
med 4 års amortering och 5 % ränta uppgick
kostnaden för skoplastningen och utfrakten till
störtschaktet till 47 öre pr ton berg. Motsvarande kostnad vid
handlastning var 39 öre, men härvid är dock att
märka, att effekten vid skoplastningen var 2,5 ggr större
än vid handlastningen, och att följaktligen såväl
motsvarande tidsvinst som inbesparing i erforderlig
personal uppnåddes. Om i sistnämnda punkt även togs
hänsyn till "sociala kostnader" (se nedan), och dessa.
beräknades efter samma grunder som i den följande
framställningen, så belöpte sig den totala kostnaden
pr ton till 52,6 och 51 öre för skop- resp.
handlastningen eller praktiskt taget densamma. Den verkliga
vinsten med maskinlastningen skulle alltså ligga i
dels färre antal olycksfall och dels i ett bättre
utnyttjande av de rådande konjunkturerna.
Beträffande tidén för vagnsbytet så kan denna
nedbringas genom att använda så stora vagnar som
möjligt eller genom att lägga stickspår med växlar så
nära lastplatsen som möjligt. På senare tid har för
vagnsbytet även mekaniska anordningar börjat
komma till användning. Sålunda har t. e. i små orter med
endast ett spår, s. k. cherry-pickers, börjat få allt
större spridning särskilt i U. S. A. Fig. 8 visar
sålunda, hur tomvagnen närmast loket lyftes upp i en dy-
Fig. 5. Skoplastningsmaskin Atlas typ LM.
Fig. 6. Lastplan för skrapning 1 vagn. Elektriskt 2-trummigt skrapspel och skrapa av Holcomb-typ.
14 nov. 1942
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
