Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Notiser
Bergshanteringen på Cypern. Mineralrikedomarna
på denna ö utgöras av mer eller mindre mäktiga
förekomster av koppar- och krommalm, asbest, pyrit och
koksalt. Det är emellertid svårt att avgöra, om
namnet Cypern i gamla tider kommit av den därstädes
befintliga kopparmalmen, eller om omvänt kopparn
efter sin tidigt kända förekomst där erhöll namnet av
ön. I varje fall har kopparn där tillgodogjorts ända
från ca 600 år f. Kr. till ca 400 år e. Kr., då den av
romarna och bysantinerna skötta driften nedlades. Den
tidigare kopparbrytningen på ön var belägen vid den
antika bergsstaden Marion i närheten av den
nuvarande byn Chrysochu vid utkanten av öns västliga del.
Huvuddelen av de antika bergvecken lågo i trakten av
Limni. I senare tid igångsattes brytningen år 1878,
men då företaget ej lyckades, nedlades driften så
småningom. Strax före världskriget lyckades det
amerikanska bergsmän att väsentligt längre söder om det
tidigare malmdistriktet vid Evrychu, liggande på
nordsluttningen av Troodosbergen, hitta några små,
värdefulla förekomster av kopparmalm. Till 1935 höll sig
malmproduktionen nere vid små belopp, men sedan
man under år 1934—35 hade påvisat ytterligare
malmgångar, varibland sådana med ädelmetaller, stegrades
brytningen av kopparmalm till 30 000 ton per år, och
kopparmalmsbrytningen är nu den största inom hela
Cyperns bergshantering. Den utvunna malmen
transporteras på den från Morphu till Evrychu förlängda
smalspåriga järnvägen till skeppsdockorna vid hamnen
Karavostasi, från vilken hamn en mindre malmbåt
går ca varannan vecka.
Redan från början visade sig en sedan 1907 i drift
varande asbestgruva vara mycket god. Venezianarna
kände redan på 1500-talet till en "Mylos tu Amiantu"
belägen vid byn Pelendria i Troodosbergen, och
användningen av asbest till eldfasta vävnader var redan
på den tiden känd. Under den turkiska tiden nedlades
driften. Den 1907 upptagna asbestgruvan är belägen
ca 7 km från det gamla asbestverket, och asbesten
utvinnes i dagbrott. Den nya orten har erhållit det
nygrekiska namnet för asbest, Amianthos. Under
sommaren finnas här 800—1 000 arbetare och
ar-beterskor sysselsatta med utvinning av asbesten genom
handskrädning, under det att under vintern endast
ca 100 arbetare äro sysselsatta vid den slutliga
genomgången av asbesten, som då ligger upplagrad i
magasin. Själva brytningen ligger nere under vintern, på
grund av det hinder det djupa snötäcket medför.
Asbesten från Cypern är mycket elastisk men
kort-fibrig. Därför betalas den sämre än den ryska,
kanadensiska och sydafrikanska asbesten. Däremot är
denna förekomst så mäktig och stor, att den tycks
vara outtömlig. F. n. håller sig årsproduktionen
omkring 12 000 ton, och Cypern intar den 5:e platsen i
hela världen beträffande asbestproduktionen. Den
genom handskrädningen utvunna, lufttorkade asbesten
renas sedan i särskilda verk och transporteras slutligen
medelst linbana ned till hamnen Limassol. Utom
Amianthos-gruvan ha påträffats några ytterligare
förekomster av asbest, men driften vid dem har ej visat
sig lönande.
På en av utlöparna från den cypriska Olympen har
man sedan 1920-talet känt en krommalmsförekomst,
belägen i distriktet Kokkinorotsos (Kokkini). Den
sedan 1936 omkring 1 000—2 000 ton per år och
ibland mindre givande driften har ofta avbrutits under
längre tidsperioder. Malmen brytes under jord och
transporteras på en 2 mil lång linbana till Kakopetria,
där ett anrikningsverk, avsett för en bearbetning av
200 ton råmalm per dygn finnes.
Av andra mineralförekomster kunna omnämnas
några rika gipsförekomster vid Limassol med en
årsproduktion av ca 10 000 ton.
Koksaltet utvinnes ur två saliner. Turkarna gjorde
saltutvinningen till statsmonopol, och saltet utgjorde
på den tiden skattebetalningen från Cypern. Vid
denna tid försågs hela det osmanska väldet med
koksalt från dessa saliner. Sedan engelsmännen 1878
ockuperat ön, belades saltet med en så hög tull, att
exporten ej mera lönade sig. Produktionen sjönk då
till 3 000 ton, som motsvarade öns eget behov. Av de
båda salinerna ligger den större sydväst om Larnaka.
Den är ca 6 km lång. Det här rent vita saltet härrör
ur en enkel naturprocess. Sjöbottnen ligger 10 fot
och vinternivån för vattenytan 7 fot under havsytan.
Saltvattnet från havet filtreras automatiskt genom ett
lager av finkornig sand in till salinen. Under
sommaren torka salinerna ut och kvarlämna då det
bländande vita, rena saltet, som man blott har att försiktigt
skövla upp, och vilket icke behöver undergå någon
ytterligare raffineringsprocess. Ät landsidan till har
man gjort dräneringsgravar, som uppfånga och avleda
eventuellt tillströmmande regnvatten. På samma sätt
förhåller det sig med den andra, på halvön Akrotiri,
väster om Limassol liggande, mindre salinen.
Cyperns asbestexport.
1933—1937.
Cyperns pyritexport.
1933—1936.
Är Mängd i ton Värde i engelska pund
1933 4 567 44 088
1934 7 590 73 562
1935 7 513 50 174
1936 9 506 80 343
1937 11 704 126 371
Ar Mängd i ton [-Svavelhalt-] {+Svavel- halt+} i ton
1933 213 340 106 670
1934 152 606 76 303
1935 211124 105 562
1936 223 904 111 952
Cyperns mineralproduktion i 1 000 ton.
1928 1 1929
Asbest ..............j 16,3 14,1 7,3 1,1 1,5 3,5 7,i 7,5 9,2 11,2 10,5 ’
Krommalm .........! — 2,4 1,5 0,2 1,0 — 1,0 1,2 0,5 1,6 0,9
Kopparmalm ....... i 4,9 5,8 5,1 3,8 3,2 4,2 3,9 12,2 16,4 27,0 27,4
Koksalt .............i 3,o 3,o 3,o 3,o 3,o 3,o 3,o 3,o 3,o 3,o 3,o
Guld (export), g .... — ■ — — — — — 403 217 372 744 —
Silver, kg......................— — — — — — — 1,4 3,9 4,1
1930
1981
1932
1988
1934
1935
1936
1937 1938
44
9 maj 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
