- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Bergsvetenskap /
68

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Notiser

Utvinning av bauxit i Kroatien. Den kroatiska
Karst-formationen, som sträcker sig i form av en bred remsa
parallellt med Dalmatiens kust från Istrien i norr till
Montenegro i söder, håller talrika bauxitförekomster.
Formationen består huvudsakligen av vita kalkstenar
under det att de i densamma uppträdande bauxiterna
äro rödfärgade. De senare äro fasta och täta, icke
alltför hårda och därför kunna de ofta uttagas medelst
hackor och korpar.

Bauxiten uppträder i två former. Den ena utgöres
av nästen eller klumpar, som ligga i säckformiga
fördjupningar i kalken. De kunna ha en stor yta i dagen
men djupet brukar högst vara 15 à 20 meter. I
sådana förekomster kan man medelst enkel dagbrytning
uttaga 150 000 till 200 000 ton bauxitmalm. Dessa
klumpformiga utfyllnader i kalken benämnas doliner.
Den dyrbaraste delen av anläggningskostnaden för ett
sådant dagbrott är oftast den nödvändiga
landsvägsbyggnaden, då den utvunna malmen måste
borttrans-porteras i lastbilar. Berggrunden är här starkt
kuperad, djupa dalar omväxla med höga bergryggar,
varför vägbyggnaden blir mycket kostsam. Därför måste
man alltid genom borrning övertyga sig om, att
nödvändiga vägbyggnader kunna amorteras med den på
stället förefintliga mängden av malm, innan några
utvinningsarbeten sättas igång.

Den andra typen av förekomster är rent
lagerfor-mig och i dessa ligger bauxiten oftast mellan
kalkstenslager. Ibland kunna hängväggarna utgöras av andra
bergarter. Bäuxitlager av denna typ äro endast några
meter mäktiga och därför icke så i ögonen fallande,
men de kunna oftast följas flera kilometer efter
strykningsriktningen. En sådan bauxitlinje är
understundom gräsbevuxen, och då kan man genom att följa
den gräsbevuxna marken ofta på enkelt sätt hitta
fortsättningen av bauxitlagret utan dyrbarare
undersökningar. Understundom ligga sådana lager flackt och
kunna då lätt utbrytas i dagbrott, men till
övervägande del ligga de i mer eller mindre vertikala veck och
då gäller det för geologen, att skaffa sig en klar bild
av lagrets ställning i formationen. Även i de mera
vertikalt stående lagren börjar man med dagbrott, men
på djupet måste man övergå till underjordsbrytning.
Denna utföres i allmänhet som pallbrytning under jord
med kvarsättande av pelare och skyddstak. Ofta
driver man från bottnen av dalgångarna in stoilar, och då
uttages den överliggande malmen genom dessa. I
annat fall får man sänka schakt. Dessa lager ha
betydligt större utsträckningar både vertikalt och
horisontellt och trots, att de äro smala, hålla de i allmänhet
betydligt större malmmängder än dolinerna.

Som överallt annars är det svårt, att genom en
okular besiktning kunna avgöra bauxitens duglighet.
Därför måste alltid bestämningar göras på halten av
lerjord Al2 03, järnoxid Fe2 03 och kiselsyra Si 02. Ofta
fordras dessutom bestämningar av kemiskt bundet
vatten och titanoxid Ti 02. För beräkning av
transportkostnader måste fuktighetshalten hos malmen också
bestämmas. Halterna av huvudbeståndsdelarna Al2 O3,
Fe2 O3 och Si 02 kunna alltid variera i hög grad. För
aluminiumframställningen äro blott de bauxiter av
intresse, där halten av lerjord är tillräckligt hög och
halten av kiselsyra tillräckligt låg. Dessa bauxiter

kallas alliter. För andra användningsområden såsom
i den kemiska industrien eller för cementframställning
gälla andra fordringar. Den brytvärda kroatiska
bauxiten är icke alls likformigt sammansatt.
Järn-och vattenhalter variera ständigt och därmed också
halten av lerjord. Av ett stort antal kemiska analyser
ha erhållits följande genomsnittliga sättning hos i
Kroatien utvunnen bauxitmalm:

A12 03 .............. 56 %

Fe2 03 ........... . . 22 %

Ti 02 ............... 3 %

Si 02 ............... 2 %

H20 .................16 %

Viktigast för aluminiumframställning är att
kisel-syrehalten icke överstiger 5 %, ty då blir avlägsnandet
av kiselsyran för dyrbart. Hos den kroatiska bauxiten
brukar emellertid alltid halten av kiselsyra ligga
under detta belopp, varför den måste betraktas såsom
lämplig aluminiummalm.

De viktigaste för drift utbyggda förekomsterna ligga
i Istrien och sträcka sig sydost till Spalato över ett
flertal öar. På ön Pago börjar ett bauxitlager, som
vid Obbrovazzo går över på det italienska fastlandet.
Nordväst om Knin passeras den italiensk-kroatiska
gränsen och härifrån kan man följa bauxiten i
riktning Sinj—Imotski—Mostar och vidare till den
montenegrinska gränsen. Utom detta stora lager finnas
en hel del även rätt betydande förekomster på skilda
lokaler inom Kroatien. De förnämsta anläggningarna
ligga något söder om Knin, där man vid Drnis redan
sedan flera år har i drift en framgångsrik
djupbrytning. Andra viktiga anläggningar äro belägna vid
Sinj och i stor omfattning i trakten av Mostar. Tyskt,
ungerskt och schweiziskt kapital har insatts vid
utbyggandet av dessa bauxitfält, och bauxiten exporteras
till övervägande del. Blott en mindre del av
bauxit-produktionen förvandlas inom landet dels till lerjord "1
en anläggning vid Laibach, och dels till metallisk
aluminium vid den enda aluminiumhyttan i landet,
Lozo-vac vid Libenik. Hyttans kapacitet är endast 2 000
ton aluminium per år. Båda dessa anläggningar ligga
f. n. inom italienskt område.

Nyligen har en tysk lättmetallfabrikant erhållit
koncession för uppförandet av en aluminiumhytta i
Kroatien med en årlig kapacitet av 25—30 000 ton
aluminium. Tillräckligt med vattenkraft finnes i floderna
Marenta och Rama.

Den under kriget 1914—1918 snabbt framväxande
bauxitproduktionen i Kroatien, sjönk snabbt efter
förra världskriget, för att efter kort tid återupptagas
under inflytandet av amerikanska intressen. Från
1935 steg produktionen långsamt genom europeisk
efterfrågan till stora belopp, som naturligtvis måste
sjunka under 1939—40. Antalet 1938 i industrien
sysselsatta personer hade stigit till 1 656. Priset för
bauxitmalmen kunde då sättas till 8 à 10 Rm per ton
fob hamn vid Adriatiska havet. Den kroatiska
bauxitproduktionen räknad i 1 000 ton har varit följande:

1916 ....................83,8

1917 ....................134,8

1918 ............94,5

1921 ....................10,5

1926 ....................131,8

1935 ....................216,2

1936 ....................292,0

1937 ....................354,0

1938 ....................404,o

1939 ...................314,5

1940 ....................283,0

E. R—s.

68

8 aug. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:40:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942b/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free