Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Linans omslutning.
Fig. 23. Livslängdens beroende av linans
omslutning om skivan enligt den
engelska linkommissionens resultat.
Tråderts läge i den raka linan.
Trådens läge / den böjda linan.
Fig. 24. Lintrådens verkliga böjning vid
passage över en skiva.
ning av en lina också andra väsentliga påkänningar
förekomma än de, som framgå av Reuleaux’
ekvation. Böjer man över en skiva ett knippe parallella
trådar, så att ändarna fortfarande komma att ligga
i samma plan, uppträda naturligtvis mycket större
böjningsspänningar, nämligen
d
där d — diametern hos knippet.
Då trådarna tvinnas till en lina ligger varje
skruv-formigt inspunnen tråd växelvis till hälften på yttre
sidan (dragsidan) av kärntråden i parten och
växelvis på samma sätt på inre sidan (trycksidan), vilket
framgår av övre delen av fig. 22. När friktionen
mellan de olika trådarna övervunnits, inträder genom
förskjutningen en längdutjämning. Denna
utjämning i varje tråd är blott fullständig då lika många
drag- och tryckzoner gå jämnt upp på en stigning.
Är detta icke fallet, då måste vid böjning uppstå
en förstoring av böjningspåkänningarna hos de
olika trådarna i en part, alltså en minskning av
livslängden.
Friktionen uppstår ju vid böjningen, därigenom
att trådarna pressas på varandra. Trådarnas
glidning utefter varandra är blott möjlig sedan friktionen
övervunnits. Enär friktionskrafterna äro olika stora
i olika punkter av ett tvärsnitt försiggår denna
glidning så småningom med början vid partens yttersta
punkt. De i fig. 23 sammanställda engelska för-
söken1 visa tydligt inflytandet av längden av den
omslutna bågen på linans livslängd. Är den omslutna
bågen större än halva stigningen hos linan blir
livslängden kort och blott föga beroende av bågens form.
Är bågen mindre än halva stigningen tilltar
livslängden snabbt. På grund härav framgår, att
böjningspåkänningarna hos tråden i en spunnen lina
består av två huvudsakliga delar:
1. Den första delen utgöres av friktionskrafterna
mellan trådarna.
2. Böjningspåkänningarna enligt ekvation (2).
Den totala böjningspåkänningen är således större,
än vad som framgår av Reuleaux’ ekvation. Man
förstår nu lättare, vilken villervalla Bachs
korrektionsfaktor medfört.
Den i amerikanska och engelska linuppgifter ofta
medtagna fig. 22, som avser uppvisa att de vid linans
böjning över en skiva i enstaka trådar uppstående
böjningspåkänningarna i stort sett upphävas därav,
att tråden vid trycket mot skivan (innersta läget,
något t. v. om mitten av figurens nedre del) uträtas
och därigenom förlänges samt därvid skjutes ut mot
linans periferi (se ytterdelarna av undre fig.) där
den sålunda förlängda tråden minskar
böjningspåkänningen. Denna uppfattning är alldeles felaktig,
ty vid lintrådens tryck mot skivan, varvid tråden
rätas, uppstår en brytning, som tydligt framgår av
fig. 24. I själva verket är det ett slags
böjningspåkänningar, för vilka lintrådarna på linans
inåt-riktade yta utsättas, då linan böjes över en skiva.
Tråden ligger tämligen fast inklämd mellan
punkterna A och B, dels genom omgivande lintrådar, dels
genom omgivande linparter. När linan nu löper in
på skivan kläms lintråden ytterligare in mellan
linan och linskivans yta, punkt C i figuren. Om nu
tråden ifråga vid rak lina intar läget ACB eller den
heldragna linjen i figuren, intar den vid böjningen
över skivan läget A’CB’ eller den streckade linjen.
Varje gång stället C hos linan passerar en linskiva
uppstår således en böjning av lintråden, och efter
passagen av linskivan intar tråden åter sitt
ursprungliga läge ACB. I drift uppstår på detta sätt en
upprepad böjning i de trådar, som klämmas fast på linans
insida mot skivan. Dessa lintrådar utsättas även
för nötning, varför det är fullt förklarligt, att
trådbrotten uppstå just på dessa punkter. Ser man
sedan på de ställen, där den markerade tråden
(fig. 22) befinner sig i linans yttre del, blir
krök-ningsradierna för tråden där mycket mindre än för
linans axel och mindre än krökningsradien för
tråden i den raka linan. Figuren visar sålunda, att
böjningspåkänningarna vid linans passage över skiva
bli oerhört förstorade. Om tråden nu i linans yttre
del förlängs, medför detta endast en ytterligare
förminskning av krökningsradien. Trots att den
demonstrerade parten i den böjda linan b är något
felaktigt återgiven, framgår fullt och tydligt de vid
böjningen över en skiva ökade
böjningspåkänningarna hos de olika trådarna.
(Forts.)
1 Scoble, Fourth report of the wire rope research
com-mission, Proc. Inst. Mech. Eng., sid. 553/602, 1930.
84
11 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
