- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Bergsvetenskap /
93

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergsv etenskap

S « 2 b b S lo 1Z Jt -ib lif Zo

Fig. 35. Kurvor över töjningen eller förlängningen hos en lina,
beroende på den spec. belastningen vid olika grad av
användning. Den spec. belastningen är uttryckt i kg/mra^ och
de angivna siffrorna på töjningen pr längdenhet böra divideras
med 105. I. Töjningskurva för ny, oanvänd lina. II.
Töjnings-kurva för något använd lina. III. Töjningskurva för mycket
använd lina. IV. Töjningskurva för lintråd.

försöksbetingelser. Således bör man om möjligt
undvika att böja linor i S-form.

I samband med växlande drag- och
böjningspåkänningar skall slutligen endast nämnas några ord
om en linas elasticitet och dess betydelse för dessa
påkänningar. Populärt kan. man säga, att
elasticiteten utgör linans fjädring eller förlängning för en
viss belastning. Denna fjädring skall dock gå helt
tillbaka då belastningen upphör. Elasticitetsmodulen1
är i första hand beroende av trådmaterialet och
därjämte i underordnad grad av slagningsvinkeln samt
trådantalet. Konstruktionen av själva parterna är av
mindre betydelse. Om man känner elasticitetsmodulen
för linträden Es, antalet trådar i linan n samt
slagningsvinkeln för trådarna co och för parterna Q blir

Ifb ’ "Y] I

linans elasticitetsmodul Er = ———–––W9

uL n + 1 iV-f-1 12

för vanlig lina med hampkärna i mitten och
trådkärnor i parterna. Parternas antal är N. I denna formel
är

eos® co , eos3 ü

Vi =–,.. . 2 och j?2 = -

sm’ co
~3

1

Vi

■ sin2ß

Detta beror därpå att de enskilda trådarna i
linparterna och de olika linparterna i linan i det
obelastade tillståndet äro skilda av mellanrum. Därför

A E

är denna kurva starkt böjd. Värdet av — är stort.

A o

Efter kort användningstid ställer sig trådar och parter
mera parallellt med linaxeln. Linan förlänger sig och

A e

arean minskar. Värdet av — minskar och kurvan

zlo

blir rakare. Har linan varit i användning någon tid
blir den iakttagbara permanenta förlängningen
mindre och upphör slutligen nästan helt och hållet. Då ha
trådarna i parterna och parterna i linan kommit i
sådana lägen att de ligga tämligen nära varandra, även
då linan är obelastad. Detta kan anses som ett
normaltillstånd och motsvarar förhållandena i de ovan
angivna formlerna för linans elasticitetsmodul (se
kurva II i fig. 35.). Slutligen försvinna alla
mellanrum mellan trådar och parter nästan fullständigt och
A 8

då blir värdet av —— ännu mindre (se kurva III i
zlo

fig. 35) och kurvan närmar sig
elasticitetsförhållan-dena hos en enkel lintråd (se kurva IV i fig. 35).

Av fig. 36 framgår kurvornas form i ett diagram
där elasticitetsmodulen är ordinata och den specifika
belastningen abskissa.

Otvivelaktigt hänger en linas livslängd nära
samman med dess elastiska förhållanden men några
särskilda utredningar häröver finnas ej utförda. Vad
beträffar den specifika belastningen har man
konstaterat att en låg sådan dels medför mindre
förlängning av en ny lina, dels bidrager till att längre
bibehålla linans höga elasticitet samt att den därigenom
medför en större livslängd för linan. Även
böjnings-påkänningarnas tärande inverkan på linan minskas
naturligtvis genom en lägre statisk belastning och
ju längre linan behåller goda elastiska egenskaper
dess bättre motstår den böjningspåkänningarna. Vid

eos co

För en rundlina med centralkärna och partkärnor alla
av hampa blir elasticitetsmodulen
«■ Vi N

^to^+i-W+i-11»

Vid belastningen minskar ju linans area.
Orsakerna härtill äro:

1) Relativförlängningen hos parterna till följd av
den elastiska längdförändringen samtidigt som arean
utsättes för en kontraktion. Härav följer en
minskning av lintrådarnas slagningsvinkel i parten och
partarean.

2) Omlagringen eller deformationen av parterna i
linan och den därav följande minskningen i parternas
slagningsvinkel samt en minskning av linans totalarea.

Elasticiteten hos en lina ändras med åldern eller
användningen. En ny lina uppvisar en stor skillnad
mellan längden i obelastat tillstånd och vid högsta
använda specifika belastningen (se kurva I i fig. 35).

i Fördertechnik, Nr 7, 29 März 1939, sid. 126—127.

Fig. 36. Sambandet mellan elasticitetsmodulen hos en lina
vid olika grad av användning och den spec. belastningen.
Både elasticitetsmodulen och den spec. belastningen äro
uttryckta i kg/mm2. Kurvorna I, II, III och IV motsvara
samma kurvor 1 fig. 32.

14 nov. 1942

93

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:40:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942b/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free