Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 57. Korkskruvsbildning.
Fig. 58. Knut- eller
klumpbildning.
Fig. 59. Genom rost och
nötning uppluckrad
langslagen lina.
skruvliknande deformation inträder (se fig. 57). Vid
dragprovning visa sådana delar av en lina ej någon
försvagning gentemot andra delar, tvärtom ofta en
tilltagande hållfasthet, vilket kan förklaras
därigenom, att då hampkärnan ger efter en befintlig ojämn
spänning hos de olika parterna kan utjämnas.
Naturligtvis slitas de utåt liggande parterna vid en
sådan deformation snabbare, så att därigenom
livslängden kan bli något kortare. Hos langslagna linor
betyder denna deformation föga, men hos linor av
vanlig slagning måste genom de därvid framkallade
starkare tryckställena, särskilt då fara för
rostangrepp förefinnes, försiktighet iakttagas. Under vissa
omständigheter kan korkskruvsbildning hos en lina
uppstå också genom uppveckling av tvinningen eller
genom tilldragning av densamma.
S. k. knut- eller klumpbildning på linan (se fig. 58)
uppstår genom brott på hampkärnan. Detta beror
på dåligt material i kärnan. På bilden synes överst
knuten eller klumpen på linan och underst den
frilagda brustna kärnan, som på vissa delar är
hop-snörd och på andra utvidgad. Denna typ av
deformation är ej farlig, men om trådarna vid kanten passera
en brytskiva nötas de fortare än på andra ställen,
och härigenom kan linans livslängd förkortas.
Struktur- och andra förändringar hos
trådmaterialet, som kan inträda i och med nötning och
deformation, är hittills mycket litet undersökt och några
mera ingående uppgifter därom finnas ej publicerade
samt gå ej att erhålla hos lintillverkare.
3. Rostbildning.
Jämte växlande drag- och böjningspåkänningar
samt nötning är rostbildningen den i drift viktigaste
faktorn, som medverkar till förkortningen av en
gruvlinas livslängd. Orsakerna till korrosionen på
gruvlinor äro enligt den engelska kommitténs för
gruv-säkerhet undersökningar:1 1) Närvaro av fuktighet
och rostbefrämjande ämnen. 2) Avlägsnandet av
smörjmedlen ur linans inre delar antingen genom
deras dekomposition eller bortnötning.
Vad fuktighetens inverkan betyder förstås lätt om
man tänker att delar av linan vid spelningens början
befinna sig djupt nere i ett schakt med tämligen
i Safety in mines research board paper, nr 50.
hög temperatur. Under spelningens gång passera
samma delar av linan högre upp belägna kallare delar
av schaktet, därefter den högst variabla atmosfären
mellan lave och maskinhus samt slutligen befinner
sig största delen av linan i maskinhuset. Dessa
häftiga temperaturväxlingar kunna lätt medföra
kondensation av fuktighet både på linans yta och i dess
inre delar. Exempel givas på huru linor brustit vid
punkter, som vid spelningens början eller slut
befunnit sig under spelhusets takdropp. I våta schakt
rinner vattnet utefter linan ned mot linlåset. Om
linan vid hissens stopp i nedre läget slaknar
öppna sig yttertrådarna något och det nedrinnande
vattnet tränger med lätthet in i linans inre delar.
Särskilt hos langslagna linor gå trådarna mycket lätt
isär om dragspänningen minskar. Detta gäller även
för dessa linors gång över bryt- och linskivor. Vid
tryckmaximum på skivan pressas linans trådar ihop,
men de öppna sig åter så fort yttrycket minskar.
Detta medför att vattnet vid gång över linskivor
pressas ut men åter sugs in, när linan passerat dem.
Genom denna insugning och utpressning av vatten
följa ofta de smörjmedel med, som anbragts inne i
linan vid dess tillverkning. Langslagna linor äro
därför mera riskabla ur korrosionssynpunkt än
vanligt slagna linor.
Av praktisk erfarenhet vet man att 0111 vanligt
slagna linor utsättas för stark rostbildning uppträder
på grund härav trådbrott på yttrådarna. Hos
langslagna linor kunna yttertrådarna däremot vara hela
men innertrådarna starkt sönderrostade utan att detta
kan observeras. Vid inspektion av langslagna linor
bör man därför alltid undersöka i vilket tillstånd de
inre trådskikten befinna sig. Äro yttertrådarna
genom slitning uppluckrade kan ju fuktigheten ändå
lättare passera genom yttersta trådskiktet in i linans
inre. Fig. 59 visar en starkt ytsliten langslagen lina
med hela yttrådar, som starkt angripits av korrosion.
Herbsts undersökningar, som framgå av tabell 43,
visa att nötning och rostbildning hos langslagna
linor till mellan 50 och 56 % äro orsak till kassation,
under det att motsvarande tal för vanligt slagna linor
är 36 %.
Tabell 43. Orsakerna till utdömningen av linor vid
tyska koepespél inom Ruhr-distriktet 1920—1931
enligt Herbst.
Langslagna linor Vanligt S slagna linor
Runda parter Triangulära eller elliptiska parter
Antal undersökta linor .. 1 470 347 354
Orsaker till utdömning % % %
Nötning och rostbildning 50,o 55,9 36,0
Trådbrott ............................31,9 29,4 53,6
Deformation........................8,o 5,2 3,4
Linbrott o. d......................2,2 1,7 1,1
Ändrad installation ..........7,9 7,8 5,9
100,o | 100,o 100,o
Är schaktvattnet surt eller basiskt blir korrosionen
ännu starkare, och den största omsorg måste ägnas
gruvlinan för att förhindra och försvaga
rostangreppen.
102
11 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
