Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 62. Inflytandet av galvaniserad och
ogalvani-serad lintråd på livslängden hos linor i schakt med
olika speltäthet. Siffrorna i pelarna betyda antalet
undersökta linor.
friktionen är låg. Under alla förhållanden bidrar
smörjmedlet även här till minskning av faran för
korrosion.
Vad beträffar kärnorna av olika fibermaterial
smörjas även dessa mycket noggrant vid linans
tillverkning. Oftast får kärnan passera ett bad av
upphettat smörjmedel. Vissa tillverkare placera först
kärnsmöret i en kammare eller behållare, från vilken
luften evakueras, varpå smörjmedlet insprutas under
högt tryck. Orsaken härtill är att man vill vara säker
på att all fuktighet skall vara avlägsnad ur kärnan.
Dessutom anser man kärnan vara en reservoar för
smörjmedel till linans inre trådar och parter. När
linan är ny och utsättes för belastning förlänger den
sig och diametern minskas. Härvid pressas kärnan
ihop mellan de intill densamma liggande parterna,
och en del av den uppsugna oljan pressas ut ur
kärnan och tränges in mellan de inre trådskikten i
linan. Då det är troligt att vid en yttre smörjning
smörjmedlet ej kan tränga ända in i linans centrum,
måste kärnan så småningom utarmas på smörjmedel.
Den blir efter en kortare eller längre tids drift
benägen att upptaga fuktighet och inre korrosionen
kan börja.
Man hyser på vissa håll den åsikten, att bakterier
eller svampar bidraga till det snabba förstörandet av
kärnor av fibermaterial. På grund härav böra alla
fiberkärnor under alla förhållanden förses med
bak-terie- och svampdödande medel (desinfektionsmedel),
vilka äro fria från syror och andra olämpliga
beståndsdelar.
Man har exempel på att inre korrosion ägt rum i
linor, som aldrig varit i drift, och detta har tillskri-
vits fuktighet, som funnits i fiberkärnorna vid
tillverkningen. Består kärnan av lintråd bör den
smörjas på samma sätt som de övriga trådarna.
Såsom å sid. 37, nedtill på högra spalten,
påpekades, bör, då schakten äro så våta att det är svårt att
vidmakthålla en god smörjning, trådarna
galvani-seras. Detta gäller även om vatten eller gas av
korrosiv natur uppträder i schakten. Enligt Woernles
undersökningar av livslängden hos linor av
galvaniserad och ogalvaniserad tråd (se sid. 38, vänstra
spalten) visade det sig, att linor med tunt zinköverdrag
på trådarna hade större livslängd än linor med
ogalvaniserad lintråd. Detta beror tydligen därpå, att
zinken verkade som smörjmedel. Vid tjockare
zinköverdrag, där zinkskiktet inverkade för mycket på
tråddiametern, sjönk emellertid livslängden åter.
Herbsts resultat av den statistiska undersökningen av
linor i Ruhrområdet 1920—1931 visade att
livslängden för linor med galvaniserade och ogalvaniserade
lintrådar varierade alltefter det linorna användes
flitigt eller med större tidsintervall. Enligt fig. 62 är
i schakt med flitig spelning, malmuppfordringsschakt,
den ogalvaniserade tråden överlägsen den
galvaniserade. I schakt med långa uppehåll mellan
spelning-arna, schakt för materialtransport och
personbefordran, är livslängden för linor med galvaniserade
trådar betydligt större än livslängden för linor med
ogalvaniserade trådar.
Vid starkt sura och korrosiva vatten i schakten
användas linor med zinkblyklädda trådar. Skyddet
här lämnas av blyet under det att zinken endast
tjänstgör som nödvändigt bindemedel mellan järnet
och blyet. Gruvlinor med trådar av rostfritt stål
kunna även framställas numera, men de äro dyrbara
och förekomma därför mycket sällan.
Varför de olika provningsmetoderna på lintråd ej
giva några mera exakta upplysningar om livslängden
hos en lina, som tvinnats av trådarna ifråga, beror
huvudsakligen därpå, att korrosionen ej inverkar vid
de olika trådproven, därför att hela provningen tager
mycket kort tid. Man har också numera börjat
undersöka och utbilda provningsmetoder, där lintråden
under utmattningsprovet samtidigt utsättes för
korrosion. Redan tidigare omtalades de olika resultat,
som Shelton och Swanger1 hade erhållit för trådar
med råa och polerade ytor. Utmattningsgränsen hos
tråd med rå yta var ju endast 40, 60 och 82% av
utmattningsgränsen hos tråd med polerad’ yta.
I England2 har denna fråga underkastats en mycket
noggrann utredning. Kurvan B i fig. 63 visar enligt
Dixon och Högans försök huru en vattenbegjutning
av tråden under utmattningsförsöken sänker uthållig-
1 Fatigue properties of steel wire, Journal of Research of
the National Bureau of Standards, sid. 17, vol. 14, jan. 1935.
2 Dixon, Högan and Robertson: The deterioration of colliery
winding ropes in service. Safety in Mines Research Board
paper nr 50, London 1928.
Dixon and Högan: Measurements of the kinetic loads ön
colliery winding ropes in service, Safety in Mines Research
Board paper nr 78, London 1933.
Dowling, Dixon and Högan: Fatigue test ön hard drown
steel wire, The Engineer, 27 april 1934.
Dixon and Högan: LTnfluence de la fatigue sous corrosion
sur les cables de mines, Congrés International des Mines,
de la Métallurgie et de la Géologie appliquée, sid. 28—35,
Paris 20—26 october 1935.
Deterioration of wire ropes: Corrosions-fatigue the chief
cause, Cordage "World, vol. 17, sid. 11, 1936.
104
11 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
