Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
risk. En engelsk undersökning har givit följande
siffror.
[-Dragpåkän-ningen-]
{+Dragpåkän-
ningen+}
i linan
Då linan är spänd vid spelningens början .. 1 814 kg
Vid ca 60 mm slak lina ............... 2 520 „
„ ,,150 „ „ „ ............... 4 028 „
„ ,, 300 „ „ „ ............... 5 635 „
Detta betyder att 300 mm slaklina höjt döda lasten
ca 3 ggr och att säkerhetsgraden härigenom
reducerats med 2/3 eller från 9 till 3. I Sydafrika bero de
flesta linbrotten i drift på detta förhållande.
Vid användning av elektriska spel med automatisk
hastighetsreglering kunna accelerations- och
retarda-tionsperioderna göras tämligen svängningsfria.
Detsamma gäller även spelningen vid högsta hastigheten.
Vid ång- och tryckluftdrivna spel är jämnheten
svårare att uppnå. En bromsning medför alltid en extra
påkänning. Måste en häftig inbromsning ske t. e.
vid fara, är det beroende på bromsarnas tillstånd
huruvida mycket starka eller svagare svängningar
uppstå i linan. Fig. 68 visar tre bromsningsdiagram,
där häftiga inbromsningar företagits. Oscillografen
var uppställd inne i den tomma hissen. Spelen voro
alla tre elektriska. Ordinatan i diagrammen är
uttryckt i fot/sek2. I de två nedersta diagrammen
motsvarar inbromsningen 2,1 m/sek2 och bromsningen
förlöper mycket jämnt. Bromsningen i diagram nr 1
visar ett mycket dåligt resultat. Genomsnittliga
re-tardationen här var 3,6 m/sek2 och topparna 6,0
m/sek2. De senare överstego således den genom-
snittliga retardationen med 62,5 %. Dylika
svängningar måste utgöra mycket farliga påkänningar. I
ett uppmätt fall från Sydafrika var retardationen
12 m/sek2 eller 125 % utöver den normala. Är
retardationen vid bromsning av uppåtgående hiss större
än g m/sek2 fortsätter hissen uppåt fortare än linan
och slaklina erhålles. Följderna kunna bli
katastrofala, när hissen sedan faller tillbaka i sitt läge och
linan utsättes för ett kraftigt ryck.
En för korrosion utsatt gruvlina, som samtidigt har
att utstå hårda dynamiska påkänningar, måste få
sin livslängd betydligt nedsatt. Stora undersökningar
över utmattning i samband med korrosion hos
gruvlinor pågå intensivt bl. a. i Sydafrika, Kanada,
Förenta staterna, England, Frankrike och Tyskland.
Krigsförhållandena ha naturligtvis medfört en
upp-bromsning, men man kan räkna med, när kriget är
slut, att en hel del viktiga resultat komma att
publiceras. Med stigande schaktdjup och större
spelhas-tigheter komma även vi att få brottas med dessa
svårigheter. Under den tid jag skötte undervisningen
i gruvmekanik vid Kungl, tekniska högskolan
försökte jag införskaffa nödvändig apparatur för
uppmätning av de dynamiska påkänningarna i gruvlinor,
men allt strandade på grund av bristande medel.
Efter en uppmätning av de dynamiska förhållandena
är det i de flesta fall mycket enkelt att korrigera
de värsta felen i en uppfordringsanläggning. Sådana
undersökningar skulle ju bidraga att i hög grad öka
såväl gruvlinornas livslängd som spelsäkerheten.
Uttryck för en gruvlinas livslängd.
Som tidigare påpekats söker man fastställa normen
för bedömning av en gruvlinas livslängd dels genom
laboratorieprov, dels genom att statistiskt följa
orsaker och anledningar till kassering av i drift
varande linor. I den förra gruppen av provningar har
korrosionen och nötningen ingen möjlighet att göra
sig gällande på samma sätt som hos gruvlinor i drift.
Dessutom äro laboratorieprovningar inskränkta till
linor med mindre diameter än 35 mm, beroende på
att provningsmaskinerna redan vid en sådan
lindiameter äro oerhört stora. Det är i synnerhet
upprepade böjningsprov, böjningsväxlingar, för vilka man
utsätter de linor, som skola undersökas. Man
fortsätter med dessa böjningsväxlingar av det ena eller
andra slaget, till dess ett visst antal trådbrott
uppstått på en viss linlängd eller till dess linan går av.
Antalet böjningsväxlingar utgör här ett mått på
livslängden. Herbst har i sitt förut omnämnda föredrag
vid kongressen i Paris. 1935 gjort en jämförelse
mellan resultaten, som vunnits vid laboratorieprov, och
de resultat man erhållit genom statistisk bearbetning
av uppgifterna om avlagda linor i Ruhrdistriktet
åren 1921—1930. På grund av de små diametrarna
hos provskivorna vid laboratorieproven bli
böjnings-påkänningarnas betydelse här skarpare framhävd.
Beträffande slagningssätt, tråddiameter, trådantal,
förhållanden ~ och blir resultatet mycket lika
d o
både vid laboratorieprov och ur det statiska
materialet. Inverkan av korrosion och nötning har ännu ej
kunnat provas laboratoriemässigt. Den stora
skillnaden Herbst fann var beträffande lintrådens
brottgräns inverkan på livslängden. Laboratorieproven
106
11 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
