Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Närmast som konkurrensapparat till den nyss
beskrivna brytaren kom år 1938 en annan magnetisk
brytartyp, kallad "Magne-blast"-brytaren (General
Electric).15 Den begagnar en mycket hög
Ijusbågs-spänning, skapad därigenom att ljusbågen tvingas att
antaga en sicksackbana genom av isolermaterial
tillverkade släckningsskärmar (fig. 21). På den
halvperiod brytningen varar, åstadkommer det stora
motståndsvärdet hos den långa ljusbågen, att fasvinkeln
mellan ström och spänning antager för brytningen
mycket fördelaktiga värden, så att brytningen sker
mycket "mjukt". Strömreduktionen genom den långa
ljusbågen är så stor, att energimängden i bågen
håller sig låg, trots den höga bågspänningen.16 För
brytning av mycket låga strömmar, där svårigheter med
den magnetiska styrningen uppträda, är inmonterad
en extra släckningsanordning bestående av ett litet
munstycke, som blåser luft från en kolv arbetande
vid frånslagning. Magne-blast-brytaren tillverkas
upp till 7,5 kV och 250 MVA. Den har blivit mycket
populär. En statistik från den tillverkande firman
visar, att det senaste årets tillverkning av t. e. 100
MYA brytare utgöres av lika många magnetiska
brytare som oljebrytare, och att fabrikationskostnaderna
äro desamma för båda typerna.
Ytterligare en typ av magnetiska brytare utan olja
är i marknaden. Den visas i fig. 22 och 23
(Westinghouse).17 Denna arbetar efter den vanliga principen
med tämligen låg ljusbågsspänning, dvs. med
oväsentligt reducerad ström under brytperioden. Ljusbågen
drives magnetiskt upp i spår i isolerande plattor,
varigenom effektiv kylning erhålles. Denna brytare,
som kallas "magnetisk Deion-brytare, är billigare i
tillverkning än den ursprungliga "Deion"-brytaren i
området 5—15 kV och också principskild från den —
Fig. 24. Tryckluftbrytare med tvärblåsning-, principskiss
(General Electric).
Fig. 22. Schematisk bild av magnetisk "Deion"-brytare
(Westinghouse). De prickade linjerna X, 2, 3, 4, 5 och 6
antyda successiva ljusbågslägen vid en brytning.
"Deion"-brytaren (Westinghouse).14 Den arbetar
efter principen att dela upp ljusbågen i en mångfald
korta ljusbågar genom att den av ett självgenererat
magnetiskt fält blåses in i en packe kopparplattor,
som äro isolerade från varandra. Fig. 19 återgiver
en pol av en dylik brytare med öppnade kontakter.
Fig. 20 visar plattornas utseende. Efter det
ljusbågen dragits horisontellt mellan huvudkontakterna,
drives den över till de ovanförliggande
gnistkon-takterna, varvid blåsspolarna inkopplas. Det
magnetiska fältet är så anordnat, att de många
uppkomna korta bågarna tvingas att röra sig i cirklar på
kopparplattorna; hastigheten kan gå upp till ett
20-tal varv per halvperiod. Brytprincipen är enligt
tillverkarna den, att katodfallet i en ljusbåge mycket
snabbare än bågen i övrigt återvinner dielektrisk
hållfasthet efter strömnollgenomgången, varför
skapandet av en mångfald katodfall i serie skulle ge
ideala brytförhållanden. Den allmänt kylande
inverkan på ljusbågen, som erhålles av brytanordningen,
spelar dock enligt författarens mening en mycket
avgörande roll. "Deion"-brytaren tillverkas upp till 15
kV och med en brytförmåga av upp till 500 MVA.
För spänningar över 5 kV blir materialåtgången
emellertid så stor, att brytaren ej blir ekonomisk.
Fig. 23.
Avjoniseringskam-mare för brytaren i fig. 22.
Kammaren är visad
underifrån. 1) Hölje av
fibermaterial. 2)
Isolations-plattor med spår. 3)
Ljus-bågsskärmar. 4)
Gnistkon-takter. 5) Gnistkontakt.
Eyhauat
mufflar
C-; Closing cail
Air-blast
välva
lnaul»tir>g
~ m«tari»i
Station »ry
10
3 jan. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
