Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Med motorn igång och klar för start roterar RA åt
motsatt håll mot motorn och B A. Kretsen är nu så
avpassad, att RA magnetiserar sig själv, får spänning
och driver BA som motor, dock endast med så låg
strömstyrka att endast polariteten upprätthålles.
När gaspedalen nedtryckes, ökas alla varvtal. BA
tar upp mer effekt, och RA blir mera belastad. Både
det drivande momentet från BA och det bromsande
från RA blir moment på fordonets drivaxel. Det
uppstår sålunda ett stort moment vid låg hastighet,
lämpligt för startförloppet. När fordonet börjar gå,
minskar hastigheten på RA, varför endast en låg
hastighet kan uppnås, bestämd av balansen mellan de olika
momenten.
Varvtalet hos regulatorn är proportionellt mot
fordonets hastighet. Regulatorn är självmatande och
ger ström i en sådan riktning, att magnetlindningen
hos BA shuntas och småningom reverseras. BA
kommer då att gå som generator, och RA måste kasta om
rörelseriktning. Alla tre rörliga element gå nu åt
samma håll. Vid ett visst tillfälle blir hastigheten
hos alla lika, det verkar som om det fanns en fast
koppling mellan motor- och drivaxel. Hastigheten
hos RA kan ökas ytterligare, drivaxeln kommer då att
gå fortare än motoraxeln. Man får då en
"överväxel".
Backgång erhålles genom att omkasta fälten hos
BA och RA. Regulatorn frånkopplas då. BA går
som generator och RA som motor. Hastigheten blir
begränsad, men detta spelar ju ej någon roll.
Vid utförande av "elektroväxeln" visade det sig
rätt besvärligt att konstruera regulatorn. Den skall
släppa igenom stora strömstyrkor, ha goda
kommu-teringsegenskaper och ej bli mättad ens vid höga
hastigheter.
Data anges för en anläggning i en buss. Drivmotorn
gav 107 hk, sedan effekten för hjälpmaskiner o. d.
fråndragits. En-timmes-effekten för de elektriska
maskinerna är för BA 22,5 hk vid 1 900 v/min och
för RA 20 kW vid 1 200 v/min.
Noggranna prov ha utförts med "elektroväxeln".
Jämförelser ha gjorts med liknande bussar utrustade
med vanlig växellåda och bussar med dieselelektrisk
utrustning. I jämförelse med vanlig växellåda måste
den mjuka gången värdesättas.
Underhållskostnaderna bli säkert betydligt mindre för elektroväxeln,
härom kunna ju dock inga siffror lämnas, då
driftserfarenheter saknas. Vid ett hållplatsavstånd på
unge-för 700 m blir bränsleförbrukningen lika stor för buss
med elektroväxel som med vanlig växellåda. Vid
kortare hållplatsavstånd blir elektroväxeln fördelaktigare.
Kostnadsfrågan beröres ej. Då den elektriska
utrustningen ju endast skall överföra en del av totala
effekten, blir den betydligt mindre än motsvarande
utrustning hos dieselelektriska bussar. (Weber, El.
Eng., juli 1941.)
E. L.
Litteratur
Kriget och tidskrifterna. Givetvis utövar det nu
pågående kriget ett stort inflytande på den tekniska
tidskriftslitteraturen. Redan tidigare har denna tidskrifts
fackavdelning för Väg- och vattenbyggnadskonst samt
Husbyggnadsteknik under här ovan angivna rubrik
lämnat uppgifter om tidskriftsuppsatser av intresse i
samband med av kriget orsakade förhållanden. Under
förra året upptogos notiser under samma rubrik i
fackavdelningen för Automobil- och Motorteknik. Då
särskilt frågan om ersättningsmateriel är aktuell på det
elektriska området, så ha vi i det följande velat
bereda plats för likartade notiser i denna fackavdelning.
För underlättande av studiet av ifrågavarande
tidskriftsartiklar i huvudstaden har varje tidskrift
betecknats med STF resp. KTH med åtföljande nummer, vilket
tillkännager, om vederbörande tidskrift finnes att tillgå
på Teknologföreningens resp. Tekniska högskolans
bibliotek. Numret avser hyllfacket. Beteckningen II före ett
häftesnummer avser senare halvåret av tidskrift, som
utges halvårsvis.
Electrical Times (STF 201, 202).
Detection Devices for Incendiary Bombs, h. 2 574,
s. 118.
The Control of the Domestic Load, h. 2 575, s. 135.
Rapairing Telephones, h. 2 576, s. 152.
A. R. Shelter Heating, h. 2 578, s. 181.
B. S./A. R. P. 54 Criticised (Shelter Heating), h.
2 578, s. 182.
Air Raid Damage in Germany, h. 2 579, s. 198.
Safeguarding Food in Industrial Canteens, h. 2 580,
s. 212.
Normal and Etaergency Supplies, h. 2 580, s. 213.
War Emergency Standards, h. 2 581, s. 228.
Electric Shelter Heating, h. 2 581, s. 229.
ETZ. EleMrotechnische Zeitschrift (STF 203, KTH 703).
Ueber eine neue Ersatzprüfschaltung für
Hochspan-nungskabel, h. 28, s. 621.
Das Skiatron als neues Hilfsmittel zur
Fernseh-Grossbildprojektion, h. 28, s. 629.
Ausnutzung von Sommer-Ueberschussenergi zur
Koh-lenersparnis in der Schweiz, h. 29, s. 646.
Die Elektrotechnik im Kriegsjahr 1940/41, h. 31/32,
s. 665.
Gespritzte Metallüberzüge auf Kunststoffteilen, h. 33,
s. 716.
Neues Verfahren zur Fehlerortbestimmung an
Stark-stromkabeln, h. 35, s. 747.
Leitungssparende Koordinatenschaltung für die
Fern-wirktechnik, h. 37, s. 775.
Das Verhalten von Zellulosetriazetat, h. 40/41, s. 825.
Erfahrungen mit Isolierlacken auf
Kunstharzgrund-lage, h. 40/41, s. 843.
Elektrisches Hartlöten, h. 40/41, s. 844.
Ueber die Möglichkeit des Ersatzes der Oelisolation
in Hochspannungsanlagen durch Gase oder Gemische
von Gasen und Dämpfen, h. 42/43, s. 865.
Elektrische Ausrüstung amerikanischer
Heeresflug-zeuge, h. 42/43, s. 868.
Untersuchungen über die korrodierende Wirkung von
Kunstharzpapier, h. 42/43, s. 872.
Die zentrale Steuerung der städtischen
Beleuchtungs-anlage mit Schaltuhr und Photozelle, h. 44/45, s. 898.
Volleitende Aluminium-Presskappenverbindungen für
flexible Kabel, h. 46/47, s. 934.
Platin-Nickel als neuer Edelmetall-Kontaktwerkstoff
der Schwachstromtechnik, h. 48/49, s. 953.
Wiederinbetriebsetzung grosstädtischer
Versorgungs-netze nach Zusammenbrüchen, h. 48/49, s. 955.
Kautschuk in der elektrotechnischen Industrie, h.
50/51, s. 988.
Elektrische Bahnen (STF 200).
Die Kunststoffe im elektrischen Bahnbetrieb, h. 10,
s. 179.
Fahrleitungen aus Heimstoffen für elektrischen
Hauptbahnantrieb, Betriebserfahrungen mit
Bahnstrom-Fernleitungen aus Heimstoffen, h. 10, s. 192.
Neuere Versuche an Heimstoff-Fahrdrähten,
-Trag-seilen und -Leitungsseilen, h. 10, s. 197.
Schweizerischer Elektrotechnischer Verein, Bulletin
(STF 205, KTH 649).
Anpassung an. die Rohstofflage, h. 13, s. 285.
Entwicklung der Osram-Gasentladungslampen seit dem
7 febr. 1942
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
