Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
hänsyn till sådana faktorer som antalet
skolår, ålder etc. en viss motsvarighet
enligt pilarna i schemat är rådande.1
Där jämförelser med
undervisningsförhållandena i Sverige gjorts utan
närmare hänvisning, är det i allmänhet
förhållandena vid Tekniska högskolan förf.
haft i åtanke.
Fig. 2. I Amerika gör man mycket för att de studerande skola trivas.
John D. Rockefeller tog sig särskilt an utländska studerande och byggde
tre "International Houses" för dem. Ovan International House i Chicago.
De övriga ligga i New Tork City och Berkeley, Californien.
En viss tendens till enhetlighet existerar dock, och
vore det ej så i undervisningsfrågor, att varje stat
försöker få fram sin egen vilja, skulle Amerika kunna
skryta med ett synnerligen förnämligt skolsystem.
Som det nu är kan en studerande få gå fem år vid
ett visst universitet för en viss examen eller grad
(B. S., se forts.) under det att fyra år äro tillfyllest
vid ett annat universitet. Ett annat exempel: en
studerande, som tagit en doktorsgrad vid något av de
mera välkända universiteten, kan räkna med att bliva
direkt anställd som forskningsingenjör inom
industrien, under det att en annan studerande med samma
betyg och samma personliga förutsättningar men med
doktorsgrad från ett universitet med mindre
fordringar, får nöja sig med en befattning som ritare.
Kvaliteten hos de utexaminerade är sålunda
synnerligen variabel; i Amerika finns det lika
många gradationssystem för betyg som
det finns universitet. Man måste
sålunda vara försiktig vid val av
universitet i USA. Emellertid motverkas för
den platssökandes vidkommande
rangordningen mellan universiteten därav,
att man i Amerika fäster sig något
mindre vid betyg än vad fallet är i Sverige.
Det visade schemat kan sägas antyda
de vägar, som följas av majoriteten
studerande. Med viss tolerans
representerar schemat de vägar, som stå öppna
för samtliga radiotekniskt studerande i
USA. Ehuru uppgifterna sålunda
närmast gälla utbildningen inom det
radiotekniska facket, sträcker sig deras
giltighet även till telegrafien och
telefonien. I viss mening representerar
sålunda schemat all ingenjörsutbildning,
som är likartad med
radioingenjörsutbildningen.
De jämförelser, som gjorts med våra
examina i Sverige, äro synnerligen
ungefärliga och tåla ingen kritik.
Författaren avser endast att påvisa, att med
1. Olika utbildningsvägar.
I huvudsak kan man skilja på tvenne
utbildningsvägar; den ena — i det
följande benämnd väg I —
representerande tidig skolutbildning, avslutad med
teknisk skola eller teknisk högskola,
den andra — väg II — representerande
lång praktisk verksamhet pius senare
skolutbildning. En studerande, som
följer den första vägen, avslutar i
allmänhet skolutbildningen mellan det 20 :e
och 25 :e året men har i regel ganska
kort praktik; ett halvår eller så. En
studerande, som följer den andra vägen,
är ute i förvärvsarbete under många år
och påbörjar den tekniska utbildningen ganska sent;
i vissa fall först vid den ålder, 20 à 25 år, då eleven
enligt väg I avlägger avgångsexamen. De som följa
väg II ha god praktik, men nöja sig i de flesta fall
med en enklare examen; endast undantagsvis
kommer högskole- eller universitetsutbildning i fråga.
Det är lätt att finna exempel ur svensk miljö på
de tvenne utbildningsvägarna. En typisk väg I är:
l Jämförelsen är synnerligen vansklig att göra. Avseende
huvudsakligen teknisk utbildning, blir den orättvis för
amerikanarnas vidkommande. Enär man i Amerika varken läser
främmande språk eller allmänbildande ämnen i samma
utsträckning som i Sverige, kan mer tid ägnas åt matematik, fysik och
kemi. En college-student har sålunda efter high school pius
tvenne universitetsår hunnit längre i matematik än en svensk
student — förutsatt att han bevistat skolor, som tillhöra den
välrenommerade gruppen.
Fig. 3. I de olika International Houses givas de studerande tillfällen till
såväl studier som rekreation. Stora möjligheter till praktiska språkstudier
äro givetvis förhanden. Föredrag och diskussioner hållas regelbundet.
Ovan en typisk bild från lobbyn i International House, Chicago.
34
7 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
