Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
’^Bzrnzm
Fig. 15. En signalistklass i Army Signal Corps School vid Fort Monmouth, New Jersey,
Telegrammen skrivas ned direkt på maskin. Varje man har flera hörtelefonjaekar från
linjer med olika ordhastighet, och allt efter som utbildningen fortskrider, går eleven
över till linjer med högre hastighet. Teckenhastigheten är konstant upp till
ordhastigheten 20 ord per minut.
intrycket, att en studerande har att välja mellan
skolor med praktiska och skolor med teoretiska kurser.
Detta är i viss mån rätt, men även i universitet, som
giva utbildning för högre grader, ägnar man den
praktiska utbildningen stor uppmärksamhet. Ofta finner
man ämnena "Shop Practice" och "Factory Routine"
högt upp på skolschemat, med vissa timmar
reserverade för arbete i skolans verkstad.
2. Amerikanska universitet och institut.
Den studerande i USA har många lärdomsanstalter
att välja på, då han efter High School ser sig om efter
ett universitet. Som bekant skiljer sig rättsordning
och administration rätt väsentligt i olika amerikanska
stater, och det är därför ej ägnat att förvåna, att
skolorna uppvisa stora olikheter. En veritabel
rangskala existerar för de amerikanska universiteten.
Under, det att ett visst universitet giver en fin boklig
utbildning, men föga sport och umgänge, bjuder ett
annat på en prima all round-utbildning i fysisk
fostran men endast det mest nödvändiga i studieväg.
Eleverna från den senare skolan disciplineras till goda
medborgare och tränas att röra sig fritt och ledigt i
alla kretsar.
Även om man begränsar sig till radioteknik, är det
mycket svårt att angiva någon inbördes rangordning
mellan olika universitet. Allmänt anses Harvard
Uni-versity och Massachusetts lnstitute of Technology,
MIT, båda i Cambridge, intaga ledande platser. I det
följande skola vi närmare studera undervisningen i
dessa läroanstalter, ävenså i en tredje, Columbia
TJni-versity i New York City.
En olikhet mellan svenska och amerikanska
universitet är den mångsidighet i verksamheten, som
prägla de senare. I Sverige
hålla vi oss till
traditions-mättade anor beträffande
studieämnen och examina
inom universiteten. Om en
ny vetenskap eller en ny
form av mänsklig
verksamhet dyker upp, tänka
vi oss för tvenne gånger
innan vi lägga upp en ny
utbildningslinje med nya
examina. Detta giver vårt
svenska skolväsen något
fast och solitt; måhända
äro vi litet för stela och
konservativa i åtlydnaden
av våra hävdvunna idéer.
I Amerika är man tämligen
fri från hämningar
beträffande val av ämnen för
studier och
doktorsarbeten; man kan i Amerika
bli doktor i praktiskt taget
vad som helst. Säkerligen
har utvecklingstendensen
både goda och onda sidor.
Universiteten i Amerika
äro i stor utsträckning
privata och drivas då
såsom veritabla affärsföretag.
För att kunna existera
måste universiteten ha
inkomster, och en stor del av dessa inkomster utgöres
av elevavgifter (den största delen utgöres i allmänhet
av fonder från industrier och enskilda). För att få
många elever måste universiteten bedriva reklam och
ha ofta en särskild reklamman anställd för
ändamålet. Ett fint sätt att göra reklam är att skaffa
välkända namn på lärarlistan och sedan publicera denna.
Några standardlöner existera ej, och ett universitet är
alltid berett att betala just så mycket för en skicklig
ingenjör eller forskare, som behövs för att draga
honom över från industrien. Många industrimän gå
denna väg, ty arbetet i ett universitet giver ofta större
frihet åt den personliga läggningen än arbetet inom
industrien, och ofta belönas den blivande
universitetsmannen med en professorstitel. Stundom komma de
stora universitetens dragande lärarkrafter från mindre
universitet, som ej kunna betala höga löner. Med
skicklig ledning kan ett universitet skaffa sig ett
antal "big shots" på lärarlistan, och på så sätt ej endast
höja elevantalet, utan även göra industrien mer hågad
att lämna bidrag. Härigenom möjliggöres ytterligare
anställning av folk med kända namn, och den så
startade kretsgången pågår tills något slags
jämviktstillstånd inträtt. Ett relativt okänt universitet kan
sålunda vandra uppför rangskalan på bekostnad av
andra universitet, vilka exempelvis på grund av det
geografiska läget ha begränsade
utvecklingsmöjligheter.
De ledande universiteten ha lärarnamn, som stråla
som stjärnor; icke minst Harvard och MIT. Måhända
har Columbia i detta frekvensmoduleringens tidevarv
gjort det bästa kapet med major Edwin H.
Armstrong bland professorerna (han är icke föreläsande
professor). Från en del elever har förf. erfarit, att
40
7 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
