Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
_
TON l A MM
★MAKRO-OPTIK
E" FSgSTOa*e BILO AV UUDIAHPET
PROJICERAS P* t£» MEKANISKA
5i>AlTEN,SOM U8 BENSA 6IL0
SKÄl DET ÖNSKAM LJUSKNIPCET.
STOA KANTSKÄ8PA EHUR––
FOTOCEU
TONLAMM
.A. ANVÄNOES NUMERA SOM
* STANDARD PÄ ALLA NV A
AGA-BALTIC TONTILLSATSER
Fig. 4. Schematisk bild av tonprojektion. Två olika metoder användas,
mikro-och makroprojektion.
ten medför mycket arbete vid filmproduktionen men
är av oavvislig betydelse för ernående av ett gott
resultat. Svårigheterna ha emellertid gjort
intensitetsmetoden impopulär och endast en av de stora
apparatfabrikanterna har fasthållit vid denna metod
(Western Electric).
Diffusion av ljuset i filmens ljuskänsliga skikt.
Teoretiskt sett skulle någon distorsion ej
uppträda vid transversalmetoden. Emellertid finnas vissa
fenomen, som införa
distorsion vid den skarpa
gräns mellan vitt och svart,
som denna metod
förutsätter. Exponerar man ett
stycke film och täcker för
en del av filmen med t. e.
ett stanniolblad, så får man
vid framkallningen ej en
fullt skarp gräns mellan
vitt och svart. Betraktar
man denna i mikroskop,
skall man finna, att
gränsen i verkligheten är
ganska ojämn på grund av
filmens kornighet. Genom
diffusion i filmen har en
del ljus spritt sig in under
stanniolbelägget, varför
silverkorn uppträda även
här. Å andra sidan
förmärkes en viss ljusning
strax utanför
stanniolbe-läggets kant.
Fig. 5. Intensitets- och amplitudskrift.
Positiv av tonfilm utan bild. Den vänstra är
en provfilm med tonband på båda sidorna.
För att göra gränsen så skarp
som möjligt arbetar man med höga
/-värden. Detta kan ernås genom
användande av lämpliga emulsioner
och framkallare. Emellertid kan
man ej undvika en viss
ljusspridning. Vid registrering av höga
frekvenser resulterar denna i att de
ljusa mellanrummen gro ihop,
varigenom medelsvärtan hos tonbandet
ökar. Även det motsatta kan
inträffa, så att de svarta topparna bli
smalare än de skulle vara.
Ändringar i medelsvärtan verka som en likriktning och de
impulser, som uppstå, då en hög ton varierar i styrka,
kunna höras som en dov ton i återgivningshögtalaren.
Ännu värre är att likriktningen ger upphov till
inter-ferenstoner mellan närliggande höga frekvenser. Detta
använder man sig av för bestämning av
likriktningseffektens styrka. Betecknas likriktningseffekten med
G, kan man definiera
g
Fig". 6. Tonkamera Aga-Baltic "Stereofon". Optiken ligger i övre delen av kamerahuset.
Den invecklade filmmatningsanordningen har till uppgift att utjämna hastighetsvariationer
hos drivanordningarna.
MIKRO-OPTIK
töRMmSKAf »LO AV PEN
MEKANISK» SPALTEN »OJICEHA5 fS
PILMEN t* GHUKl! AV
8RVT-NINSSFEüOMEM I FILMHINNAN
ERHXLLÉS SJ ÖNSKVÄ8B
KANT-SKÅÖfA.
LJUDBAND
OPTISK SPALT
1.»a ■ 0.351
FOTOCELL
4 juli 1942
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
