Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
1939—40 1940-41 1941-42
Fig. 2. Index för landets vattenkrafttillgång 1939—42
(normalvärde = 100).
mill. kr. efter 1938 års penningvärde, dvs. ca 100 000
kr. per arbetsdag.
Den begränsade omfattningen av
Vattenfallsstyrelsens utbyggnader under första hälften av
1930-talet får ses mot bakgrunden av det då pågående
Krångedebygget. Sedan skedde utbyggnaderna i
starkt accelererat tempo, och tack vare denna
omständighet har Vattenfall utan nämnvärda
begränsningar upprätthållit en riklig kraftförsörjning inom
sina områden och i icke obetydlig utsträckning
levererat kraft även utanför dem.
Vattenfallsstyrelsens nybyggnader under krigsåren.
Under krigsåren har hittills igångsatts:
Nytillkommande
Effekt årlig energi-
produktion
Stadsforsen ......... 90 000 kW 700 MkWh
Porjus ............. 20 000 „ 150
Hissmoforsen ....... 30 000 „ 140
Kattstrupeforsen ... 40 000 „ 260
Trollhättan ......... 45 000 „ 35
och följande företag äro beslutade och under arbete:
Trollhättan ......... 45 000 kW 15 MkWh
Torpshammar ....... 45 000 „ 260 „
Leringsforsen ....... 8 000 „ 30
Midskog ............ 88 000 „ 650
Summa 411 000 kW 2 240 MkWh
Med undantag för Leringsforsen och Midskog voro
samtliga dessa utbyggnader i gång eller förberedda
redan vid krigets början, och Stadsforsen var i det
närmaste klar för igångsättning. Tillsammans
representera dessa anläggningar en ökning av
förkrigs-beloppen med 75 % vad beträffar effekten och 80 %
vad angår energien, sålunda en högst betydande
förstärkning.
Statens kraftproduktion kommer att efter genom
förandet av detta utbyggnadsprogram ha följande
fördelning av produktionen på Norrland resp.
Mellansverige:
effekten ..... 48 % 52 %
energien ____ 62 % 38 %
Normalår och torrår.
För Statens kraftanläggningar äro
regleringsmöjligheterna numera goda, så att nian kan om icke fullt,
så dock rätt nära efter behov avpassa produktionen
efter växlingarna i belastningen under vinter och
sommar, under vardagar och söndagar samt under
dag och natt. I någon mån kan man även spara
vat-tenöverskottet från nederbördsrika år till
efterföljande torrare år. Men sistnämnda flerårsreglering är
starkt begränsad, och den årliga kraftproduktionen
blir därför i allt väsentligt beroende på nederbörden
under året.
S. M. H. A. har påvisat, hur avdunstningen är
nästan densamma under torra och våta år, vadan
växlingarna i den nyttiga vattentillgången mellan olika
år bli ännu större än växlingarna i själva
nederbörden.
Inom Vattenfallsstyrelsen har det utarbetats å fig.
2 återgivna vattenkraftindex, som för landet i dess
helhet anger, hur krafttillgången förhållit sig i
relation till den normala. Denna visar, att även om man
bortser från sådana högvattenfloder, som icke kunna
tillgodogöras vid kraftverken, så har krafttillgången
under långa perioder med 15 à 20 % understigit det
normala värdet. Torrårsbristen är fortfarande kraft
försörjningens akilleshäl.
Kraftkonsumtionens tillväxt.
Diagrammet fig. 3 utvisar, hur kraftbehoven
utvecklats under de senaste decennierna.
Rustnings-och krigskonjunkturen har föranlett en stegring av
oanade mått. Inom Vattenfallsstyrelsens driftbyrå
har man påvisat, att kraftförbrukningen för landet i
dess helhet växt i geometrisk proportion med ca
6,5 % årligt tillskott. Detta skulle innebära en
fördubbling på 11 år.
Visserligen har man inom vissa begränsade
områden som Stockholms stad alltid räknat med en dylik
geometrisk tillväxt; den har också för Stockholm
varit motiverad med hänsyn till att Stockholm
successivt utvidgar sig över omkringliggande områden och
drager till sig människor och kapitalavkastning från
andra delar av landet. Men för landet i dess helhet
1915 1920 1925 ’930 1935 1940 1945 àr
Fig. 3. Sveriges totala energiproduktion 1915—1941.
138
1 aug. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
