Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Mjuk dimfrost. Foto H. Köhler.
droppar frysa hastigt, särskilt om de avsätta sig på
ett kallt föremål och i all synnerhet om detta är en
god värmeledare, så att den ringa värmemängd som
frigöres, när de små dropparna frysa, hastigt ledes
bort. Vid sådana tillfällen bildas mjuk dimfrost
(Rauhreif, soft rime, givre mou), av Köhler tidigare
kallad C-frost (Kosmos 1932). Enligt Köhler består
den av en mjuk till utseendet kristallinisk bildning,
färgen vit. Fig. 3. Vattendropparnas temperatur
stiger i frysningsögonblicket till 0°, då smältvärmet är
så högt som 80, varför även vid stark underkylning
blott ca en fjärdedel av droppen fryser omdelbart.
Ångtrycket närmast omkring dropparna kan därför
vara betydligt högre än i omgivningen, varför en del
vatten avdunstar från dropparna och sublimerar på
redan bildade iskristaller, vilket kan åstadkomma att
dimfrosten får ännu större likhet med ångfrosten. I
allmänhet anses dock, att denna sublimation är av
mindre betydelse. Om dimkropparnas
frysningshas-tighet är något mindre än som ovan antagits, hinna
flera droppar flyta tillsammans innan frysningen sker.
Den så bildade dimfrosten kallar Köhler Rauhfrost
eller B-frost. vi kunna kalla den fast dimfrost. Den
består enligt Köhler av fast sammanväxta stora vita
bildningar med talrika speglande ytor. Dess
specifika vikt är mellan 0,1 och 0^5. Fast dimfrost är en
övergångsform till hård dimfrost. I de främmande
Fig. 4 a. Fast
dimfrost.
Fig. 4 ta. Hård
dimfrost. Foto
H. Köhler.
Fig. 5.
Snötae-läggning bildad
vid snöfall under
dimma. Foto Don
Munday.
språken torde för närvarande inte finnas något
allmänt accepterat ord för fast dimfrost, utan den
hänföres vanligen till endera mjuk eller hård dimfrost.
Hård dimfrost, enligt Köhler .4-frost eller Rauheis
(eng. härd rime, fr. givre dur; tyskarna använda ofta
beteckningen Rauhfrost såväl för fast som hård
dimfrost) bildas om frysningshastigheten är så ringa, att
dropparna helt eller nästan helt hinna flyta samman
innan de frysa, och denna frost består enligt Köhler
av "kompakt till utseendet amorf is utan speglande
ytor, till färgen icke rent vit utan stundom rent
vattenklar". Dess specifika vikt närmar sig isens
(0,6—0,9).
Dimfrost bildas företrädesvis på lovartssidan. Ju
starkare vinden är, desto mera kompakt blir
dimfrosten. Mjuk dimfrost kan över huvudtaget icke
bildas vid stark blåst, då den förstöres av vinden.
Regnfrosten bildas alltid av relativt stora droppar,
som inte äro särskilt mycket underkylda, och
dropparna hinna därvid att helt flyta samman innan de
frysa. Isen blir således massiv och vanligen
genomskinlig. Spec. vikt 0,9. Den avsätter sig på
horisontella och vertikala ytor (lovartssidan). Vi kalla den
glattis. (Glatteis, glazed frost, verglas.)
Vidare kan, då snöfall uppträder samtidigt med
vattenfrost, bildas en snöbeläggning av varierande
tjocklek och utseende och slutligen kan våt snö även ge
upphov till sådan snöbeläggning.
I dessa snöbeläggningar liksom vid
frostavsättningar förekomma omkristallisationer med tiden samt
smältnings- och frysningsprocesser, vilket har till
följd att frostens eller snöbeläggningens specifika
vikt ökar med tiden, vilket ofta konstaterats av
iakttagare.
Om en så detaljerad uppdelning av frosten som
ovan gjorts icke anses erforderlig kan man nöja sig
med en indelning i tre olika frosttyper, rimfrost,
isbark och blötsnö, såsom byråchefen Hedén i
telegrafstyrelsen föreslagit, huvudsakligen på grundval av
frostens utseende. Med rimfrost i denna
vidsträcktare bemärkelse skulle avses ångfrost och mjuk
dimfrost, isbark skulle motsvara isfrost och hård
dimfrost samt glattis, och blötsnö snöbeläggning eller
våt snö. Denna indelning ansluter sig således
ganska väl till den ovan angivna fysikaliska indelningen
180
1 aug. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
