- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Industriell ekonomi och organisation /
38

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 1.

vid maskinindustrien standardisering, och dels
investeringskostnader. Härtill kommer att äldre
ut-föringsformer under lång tid måste bibehållas
jämsides med den nya standarden. Konsumenterna
däremot kunna omedelbart tillgodogöra sig fördelarna
med den nya standardprodukten. Dels innebär den
omständigheten att standarden fastställts av en
officiell standardiseringsorganisation garanti för att
varan är lämplig ifråga om dimensioner, kvalitet eller
andra egenskaper som standardiseringen åsyftat, och
dels betyder standardiseringen av en vara, att den
kommer att finnas och saluföras under lång tid
framåt. Man behöver alltså ej riskera, att en
standardiserad detalj plötsligt försvinner ur
producenternas tillverkningsprogram.

I nuvarande tid är staten landets största
konsument, och statsmakterna få följaktligen största nyttan
av standardiseringsarbetet. Det är därför endast
naturligt, om Sveriges standardiseringskommission
erhåller ökade statsanslag för sin verksamhet.

Det är oftast mycket svårt att påvisa hur en
genomförd standard påverkar ett företags ekonomi. Det är
också mycket svårt att bevisa, att det ej är
producenterna som i första hand ha nytta av
standardiseringsarbetet. Sambandet mellan ett internationellt
standardiseringsärende och dess fortgång samt
återspeglingarna härav belysas emellertid av vissa siffror gällande
den standard över axialkullager som genomfördes
under åren 1923—1932. Före den tiden hade nära nog
varje kullagerfabrik haft sin egen firmastandard över
axialkullager, varför förbistringen var mycket stor.

År 1923 framhöll föredragshållaren vid den
internationella standardiseringskonferensen i Zurich, att
det skulle vara synnerligen fördelaktigt, om en
internationell standardisering av kullager kunde
åstadkommas. Arbetet härmed påbörjades också, och
efter många och ofta svåra förhandlingar ernåddes

även ett resultat beträffande axialkullagrens
standarddimensioner, vilket 1934 publicerades i
ISA-Bulletin 8. I övre delen av fig. 1 lämnas en
överblick över hur detta internationella
standardiserings-arbete fortskred. Kurvan i samma figur anger hur
inventarievärdet av axialkullager vid SKF:s fabrik
i Göteborg har varierat såväl under den tid
standardiseringsarbetet pågick som senare. År 1926 stod det
klart, att SKF:s egen standard ej skulle kunna vinna
internationellt gillande. Helt nya axiallager med
nya dimensioner, vilka krävde tillverkning av nya
verktyg, skulle bli resultatet av standardiseringen.
Åtgärder vidtogos därför att i god tid nedbringa
lagerbeståndet. Detta avspeglas i den fallande
kurvan från år 1926 till 1928. Vid den tidpunkten blev
det klart, att någon ny standard icke skulle kunna
fastställas ännu på flera år, varför lagerbeståndet
ånyo måste ökas. Först år 1930 kunde man skönja
hur den nya standarden skulle komma att te sig.
Vissa förberedande arbeten igångsattes därför vid
denna tidpunkt för att få fram de nya lagren till dess
standarden skulle officiellt godkännas. Dessa
förberedande arbeten utgjordes av uppgörandet av
ar-betsritningar över lager, och tillhörande verktyg till
ett värde av ca 120 000 kr. Tillverkningen av de
nya lagren började år 1933, men någon försäljning
kom ej till stånd förrän 1935. Därefter måste både
de gamla och nya lagertyperna tillverkas parallellt,
vilket framgår av inventarievärdets kraftiga stegring.
Det finnes knappast anledning förmoda, att
inventarievärdet skall kunna nedbringas till det ursprungliga,
normala värdet förrän om ännu något decennium.

Fig. 2 visar utvecklingen av de nya axiallagrens
införande i praktiken. Till jämförelse lämnas också
uppgift över hur leveranserna av lager ur äldre
serier fortgått under samma tid. Som synes ha de nya
axialkullagren under de sex år statistiken omfattar

38

7 nov.. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:41:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942i/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free