Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seringen. SIS kommer att för detta ändamål tillsätta
en särskild kommitté med representanter från
försvarsväsendet, andra statliga myndigheter samt
industrisammanslutningar.
Ett annat område av betydelse är
verktygsstandardisering. Ett önskemål sedan många år är att få
fastspänningsanordningar och verktyg
standardiserade, så att man ej behöver vara hänvisad till en viss
maskin för ett visst verktyg, vilket givetvis försvårar
arbetsplaneringen och minskar möjligheten att få
fram arbetet på rätt tid.
För oss här i Sverige med vår stora import av
verktygsmaskiner är det av stor betydelse, att standarden
på anslutningsmåtten på verktygsmaskiner blir i
mesta möjliga grad internationell.
För att få större fart på arbetet på detta område
har SMS nu tillsatt en specialkommitté för verktyg.
På dess förslag ha dessutom hittills tillsatts
underkommittéer för skärande verktyg, mätverktyg,
fix-turdetaljer, pressverktyg och slipspindlar. Vidare ha
standard fastställts exempelvis för hål och kilspår i
fräsar, spiralborrar, dubbelhålsborrar samt
gängverktyg och slipskivor.
Det skulle vara frestande att lämna några
siffermässiga exempel på de besparingar som ha
åstadkommits genom standardisering. Av många skäl är det
dock mycket svårt att få fram några sådana.
Fördelarna yppa sig endast så småningom, och under
tiden ändras förhållandena. Arbetsvolym och priser
växla, nya tillverkningar upptagas och andra läggas
ned. Ehuru det finns firmor, där man är fullt på det
klara med att ha sparat hundratusentals kronor tack
vare standardiseringen, har man dock funnit det
vara en olöslig uppgift att bokföringsmässigt påvisa,
vad som har vunnits.
Genom tillmötesgående från A.-b.
Bolinder-Munk-tells sida är jag dock i tillfälle att nämna ett par små
exempel:
1. Sug- och tryckventiler.
Vid en viss tidpunkt hade man av dessa 14 olika
storlekar, vilka ej hade något gemensamt — vare
sig detaljer eller material. En standardisering
resulterade i en serie på 8 stycken ventiler, i vilka ett
flertal detaljer äro lika.
Standardisering av sjukvårdsmateriel.
Att siffermässigt påvisa de besparingar som en
standardisering av konsumtionsvaror av olika slag
kan medföra skulle säkerligen vara av intresse. Det
låter sig också göra men skulle bli så pass
tidskrävande och dyrbart, att Sjukhusens
standardiseringskommitté har ansett det lämpligare att inskränka sin
verksamhet till det "produktiva" standardiseringsarbetet.
Några exempel komma emellertid att belysa de
fördelar, som standardiseringen hittills har medfört
såväl ekonomiskt som i form av besparingar av råvaror,
på vilka knapphet f. n. råder.
I Referat av foyråingenjör Aares föredrag vid avd. I :s
sammanträde den 23 jan. 1942.
På grundval av gjorda erfarenheter från
upphandlingen av standardiserad materiel framhåller
Medicinalstyrelsens materielnämnd bl. a., att tidsvinster ha
uppstått, att kvalitet och typer ha blivit enhetliga,
och att väsentligt bättre priser ha ernåtts. Materiel
som anskaffats för beredskapsändamål måste, heter
det vidare, av praktiska och ekonomiska skäl
understundom omsättas vid sjukhusen. Det har då
givetvis stor betydelse, att materielen är
standardiserad, i synnerhet om omsättningen skall ske vid
andra sjukhus än statens. "Man torde kunna
säga, att om standardiseringen är en viktig
förutsättning för central upphandling, torde den vara
ett hart när nödvändigt villkor för omsättningen."
7 nov. 1942
41
På en årsomsättning gjordes följande besparing:
Tidigare årskostnad ........... kr. 29 347
efter standardisering .......... „ 16 811
Besparing ....................-kr. 12 536
eller 43 % av ursprungliga kostnaden.
2. Pys- och anslutningskranar.
Genom standardisering nedbragtes antalet typer
från 15 st. till 7 st. med en årlig besparing av ca
8 000 kr.
3. Rör och rörförskruvningar.
Antal varianter
.. Efter standar-
Tidigare diseringen
Rördimensioner ................29 10
Kompl. kopplingar ..........38’ 10
Nipplar ..............................18 10
Konor ................................45 10
Muttrar ..............................22 10
Materialkostnad ..............kr. 9 015:12 kr. 5 207:63
Materialbesparing kr. 3 807: 49 — ca 4 ton metall.
Till den rena materialbesparingen kommer att det
mindre antalet typer möjliggör tillverkning i större
partier till lägre självkostnad samt att råmaterialets
dimensioner kunnat nedbringas och att mindre
förrådsutrymme erfordras. Detta anses ha medfört en
besparing på ca 15 000 kr. om året.
Vid Köpings mekaniska verkstad använde man rätt
tidigt blankdraget kilstål. Bristen på nationell
standard gjorde, att beställningarna måste göras på vissa
minimikvantiteter. Följden blev, att man av speciellt
små dimensioner måste köpa kilstål för ända till tio
års förbrukning. Sedan den nationella
standardiseringen genomförts har lagerhållningen som 1919—
1920 var 7,4 kg per man kunnat nedbringas, så att
den 1940—1941 endast uppgick till 2,5 kg per man,
dvs. en nedgång med ca 66 %.
För skruv visar en snarlik men mera
approximativ beräkning en minskning av ca 40—50 %.
Det är att hoppas, att intresset för rationalisering
genom standardisering skall bli allt större till båtnad
för vår industri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
