Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
fördelen, att den skapar ordning och reda. Men icke
nog härmed. Den har även bidragit till startandet
inom landet av tillverkningar av materiel av olika
slag som förut har måst importeras. Den har också
medfört, att tillverkningar av materiel, som man
varit tvungen att lägga ned på grund av övermäktig
utländsk konkurrens, ha kunnat återupptagas,
därför att antalet typer, som förut översvämmade
marknaden och gjorde lagerhållningen alltför betungande,
har kunnat reduceras.
Slutligen kan framhållas att standardiseringen gör
varorna mera kuranta. Detta har det goda med sig,
att fabrikanterna i dåliga tider kunna våga sig på
att i större omfattning arbeta på lager, varigenom
arbetslösheten minskas. Standardiseringen verkar
följaktligen konjunkturutjämnande.
Diskussion.
Ordföranden, professor Sällfors, hälsade deltagarna
i sammanträdet, bland vilka märktes statsrådet
Eriksson, välkomna.
Professor Boethius redogjorde för formatfrågan för
papper ur historisk synpunkt. Framhöll fördelen med
A 4-formatet framför det gamla folio. Statens
medverkan vid formatfrågans ordnande vore mycket värdefull.
Kapten Roeck-Hansen drog en lans för det gamla
folioformatet.
Doktor Törnebohm. Formatfrågan har försvårats av
det faktum att producenterna ej ha någon glädje av
besparingar. Standardisering av formaten kommer
omsättningen att sjunka. Kampen står ej mellan A 4
och folio utan mellan A 4 och kvarto.
Direktör Rosenberg. Vår pappersindustri är en
exportindustri i första hand och det s. k.
internationella tyska formatet är icke i egentlig mening
internationellt. Hela den amerikanska kontinenten och den
engelsktalande världen liksom andra exportmarknader
av betydelse för oss har aldrig använt det tyska
formatet. Det är detta som våra pappersbruk måste taga
hänsyn till.
Doktor Törnebohm. Pappersbruken ha inga som
helst svårigheter att ansluta sig till A-formatet.
Rå-papperets bredd har ingenting med det slutliga
formatet att göra. De svenska pappersmaskinerna lämpa sig
något bättre för råformat som passar för A 4 än för
det gamla formatet.
Professor Eddy Velander. Vår tidskrift måste vända
sig till England för att få A 4-papper, när vi övergick
till detta format. — Viktigare än pappersformaten
synes mig den elektriska standardiseringen vara. Där
har man särskilt lagt an på kvalitetsstandardisering,
alltså fastställandet av en egenskap hos produkten.
Vid fastställandet av nya elektriska föreskrifter
godtogs standardiseringen officiellt i den formen att
föreskrifterna bygga på svensk standard. Det står helt
enkelt, att man icke tillåter något annat material än
det som är standardiserat, såvida det ej kan anföras
bestämda tekniska motiv för att gå ifrån
standardiseringen. De statliga organ som ha hand om denna sak
ha genom denna bestämmelse besparats oerhört
mycket besvär och den har hälsats med stor
tillfredsställelse i elektriska kretsar. Detta tillvägagångssätt
innebär att man standardiserar in lagbestämmelser om
säkerhet och blandar ihop det med föreskrifterna, ett
förhållande som man bör ha sin uppmärksamhet fästad
på. Att man knäsatt standarden som lag beror delvis
på utbytbarhetsvillkoret. Det måste finnas utbytbara
reservdelar lätt tillgängliga för att man skall kunna
skapa ordning. Annars användas trasiga delar.
Bergsingenjör Lindgren.
Standardiseringskommissionen arbetar på att fastställa vissa normer för hur en
vara skall vara beskaffad. Detta har gjorts t. e. med
sanitetsporslin. Det gäller att fastställa kvaliteten så
att ej varan fördyras. Vidare har vi problemet om
bleckemballaget. En standard härför var praktiskt
taget utarbetad, när bristen på bleckplåt uppstod. På
fjorton dagar hade standardiseringskommissionen
fastställt vissa materialbesparande typer av
konservburkar. Industrikommissionen har därefter beslutat
att licens för tillverkning av bleckemballage endast
skall beviljas för emballage enligt svensk standard.
Vidare har vi försökt fastställa en standard för
livsmedel, t. e. potatis. Möjlighet finns nu att fä fram en
god matpotatis och åsätta fabrikspotatisen ett lägre
pris. Vår strävan är att standardiserade varor skola
förses med det s. k. SIS-märket som är inregistrerat
och lämnar en garanti för fullgod kvalitet.
Kapten Roeck-Hansen. Tanken med SIS-märket får
ej drivas för långt, så att allt som tillverkas här i
landet SIS-märkes. Kontrollen på de märkta varorna
måste bli effektiv, annars är märkningen förfelad.
Ingenjör Cederström. Tekniken och forskningen
måste långt kraftigare än hittills ägna sig åt
byggnadsindustriens problem. Att fackföreningarna skulle
vara emot detta är fel. De äro tvärtom livligt
intresserade.
Bergsingenjör Lindgren. I detta sammanhang kan
jag nämna att trävaruindustrien har bildat ett råd som
skall arbeta för byggnadsindustriens standardisering
och som sökt kontakt med
standardiseringskommissionen.
Ordf., professor Sällfors, tackade kvällens
föredragshållare och diskussionsdeltagare under framhållande
av de väldiga proportioner som standardiseringsarbetet
numera har fått i vårt land.
Föreningsmeddelanden
Avdelningen för Industriell ekonomi och
organisation höll den 23 januari ordinarie sammanträde på
Teknologföreningens lokal under ordförandeskap av
professor C. T. Sällfors.
Till mötet hade inbjudits medlemmar av sådana
organisationer, som ha standardisering på sitt
program.
Till medlemmar i avdelningen valdes dir. Hilding
Törnebohm, Göteborg, disp. Omar Hallström, Köping,
samt civ.-ingenjörerna Erik Asp, Lennart
Wenner-ström och Sigurd Halden, Stockholm.
Till medlemmar i valnämnden utsågs av
ordföranden dir. G. Aste, Nynäshamn, sammankallande, och
civ.-ing. Hj. Nilsson, Eskilstuna, samt av avdelningen
civ.-ing. R. Stéenhoff och C. G. Brodén, Stockholm,
samt bergsing. Lennart Nordenfeldt, Fagersta.
Dagens ämne, "Standardisering och industriell
ekonomi", belystes från olika synpunkter av dir. H.
Törnebohm, ordförande i Sveriges
standardiseringskommission, disp. O. Hallström, ordförande i Sveriges
mekaniska verkstäders standardiseringskommitté, och
ing. S. Aare, byråing. i Sjukhusens
standardiseringskommitté.
I sitt tacktal till föredragshållarna och deltagarna i
diskussionen gav ordföranden en återblick på
standardiseringsarbetet i Sverige och framplockade
förgrundspersonerna inom denna verksamhet.
Efter föredragen följde sedvanlig supé med nachspiel.
—c.
44
7 nov.. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
