Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Den praktisk-psykologiska vetenskapen i
yrkesvägledningens tjänst.
Av dr phil. WALTER JACOBSEN.
(Forts, från sid. 61.)
D. Spontan produktivitet, fantasi, originalitet,
uppslagsrikedom.
Det finns många människor, som utföra allt, som
de äro skyldiga att prestera, mycket väl, om de ha
anvisningar och förebilder att följa. Någon
självständighet i arbetet, någon skapande fantasi kan dock
icke skönjas, och överlämnade åt sig själva sakna de
all produktivitet. De sakna förmågan att utgestalta
en arbetsuppgift på ett "personligt" särartat sätt. Vid
yrkesvalssamtalet äro de endast inställda på att ge
svar på frågor, kanske mycket rediga och
intelligenta svar, men de fråga aldrig själva och kasta inte
fram några som helst egna idéer. Vid lösandet av
sådana uppgifter, där just den fria fantasin har tillfälle
att göra sig bemärkt, visa de sin bundenhet till de
vanligaste normerna, ja, de begära ofta en närmare
fixerad instruktion, när denna avsiktligt har lämnat
utrymme för ett mycket fritt ställningstagande från
provkandidatens sida. Dessa skiljaktigheter kunna
naturligtvis ibland även ha en annan, en
karakterolo-gisk bakgrund, men ofta avslöja de just vad man kan
kalla graden av människans spontana produktivitet,
andliga rörlighet eller vitalitet eller hennes fantasi.
Inom detta bedömningsområde, "spontanitetens",
åtskiljas följande särområden:
1) Produktivitet, differentiering, originalitet och
manuella, fritt skapande gestaltningsarbeten av olika slag.
Omdömet rör dels nyskapande arbeten med
konstnärliga inslag, alltså smakfull skönhetsgestaltning av
olika slag förutom teckning (t. e. frimodellering och
drapering), dels fria, konstruktiva arbeten med
tekniskt inslag (t. e. "uppfinning" och tillverkning av
vissa praktiskt-tekniska föremål).
2) Idérikedom och differentiering vid
teckningsarbeten.
Anlag för teckning och målning kan vara en
specialbegåvning, som man därför måste kunna utläsa
separat ur blanketten. Här åsyftas i synnerhet de
tecknare och målare, som skapa ur fri fantasi. Det
konstnärliga handlaget överhuvud taget, alltså även
hos dem, som bara kunna reproducera, har
betygsatts redan under rubrik A 4.
3) Allmän intellektuell livaktighet, vakenhet,
mångsidighet i arbetet.
Uppslagsrikedom och produktiv fantasi framträda
i bland bara på det allmänna intellektuella gebitet,
i form av originella påhitt och mångsidiga synpunkter
i omdömen och dylikt, eller såsom ett utpräglat
förutseende tänkande men mindre utpräglat på
arbetsområden med konkret skapande. Det är därför som
man har reserverat en särskild betygsgrad för detta.
Så långt om de reaktiva och spontana
prestations-förutsättningarna! Resten av blanketten ägnas
numera åt den "karakterologiska" sidan av
bedömningen. Men innan vi gå in på den vidare uppdelningen
av betygssättningen och karakteriseringen, bör kan-
ske först klargöras, vilka frågor — förutom det rena
kunnandet — man vanligen ställes inför, när det
gäller att bedöma en människas lämplighet för det ena
eller andra yrket.
Jag skall här endast antyda vad denna del av
anlagsundersökningen huvudsakligen syftar till.
Prestationsbedömningen hade ju till förutsättning,
att den prövade alltid på allvar gjorde sitt bästa.
Som väl är, bruka provkandidaterna också i de allra
flesta fall anstränga sig efter bästa förmåga. Men
skillnader i koncentrationen, den goda viljan,
uthålligheten, ivern finns ju alltid. Se där några
observationsresultat, som man på något sätt måste fixera och
ta hänsyn till! ’Ty mot bakgrunden av
arbetshåll-ningen te sig även prestationsgraderna ofta i olika
belysning. Detta förhållande kan förtydligas, om vi
ställa ytterligare några arbetskarakterologiska
frågor: Hur är provkandidatens inställning till arbetet,
dels till arbete över huvud taget, som kräver
ansträngning, dels till just det speciella slag av arbete
det rör sig om i det enskilda fallet? Går han på frejdigt
och med tillförsikt men slappnar snart av, eller
tvärtom? Förmår arbetsuppgifterna att fängsla honom, så
att han helt går upp i försöket att bemästra dem, eller
står han mera "utanför", i det inre tämligen oberörd av
det hela? Åstadkommer han hellre mycket (men
slarvigt) eller litet, men detta så mycket mera noggrant?
Frågor som dessa skulle kunna fortsättas ytterligare.
Ju mera man kan komma underfund med sådana
drag hos provkandidaten dess bättre. Allt vad som
förefaller särskilt anmärkningsvärt, antingen till det
"positiva" eller det "negativa", bör kunna återfinnas
på resultatblanketten. Framför allt skall det
särartade hos individen komma fram, det som främst ger
ledning om vilket arbete, som passar särskilt väl. Här
föredrar man därför i allmänhet en fri text och inte
någon graduell betygsättning. Med undantag bara för
ett område, som både är relativt lätt att betygsätta
och synnerligen viktigt ur yrkesvalssynpunkt: den
personliga benägenheten till att vara noggrann, när
det gäller minsta detaljer. Följande två
bedömningsområden upptages därför skilda på blanketten:
E. Noggrannhetsbemödande och F. övriga kännetecken.
Noggrannhets-bemödandet betygsättes särskilt, då
det gäller manuell formgivning, alltså
hantverksmässiga arbeten, eller olika ritningsarbeten eller övriga
sysslanden med föremål, som t. e. när det gäller att
hålla ordning och reda på sina saker och dylikt.
Under "övriga kännetecken" har man då tillfälle
att notera allt övrigt, dvs. allt som förefaller
karakteristiskt i provkandidatens sätt att bete sig, att ta itu
med arbetena, att reagera eller att bedöma saker och
ting, att ta ställning till olika situationer och dylikt.
De tre på blanketten uppförda underrubrikerna avse
inte någon schablon, utan äro närmast tänkta såsom
en allmän hänvisning till vilka slag av uttalanden,
som man här närmast har att vänta.
Allt som hittills kommenterats gällde frågor som
70
4 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
