Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1 b.
den kapas, grenarnas grovlek, kronans omfång osv.
Emellertid bjuder en sådan uppmätning av den
kvantitativa arbetsprestationen på betydande svårigheter,
därigenom att exempelvis grenarna i trädkronan samt
barken utefter stammen blir klenare ju längre mot
toppen man kommer.
Tidsåtgången röner givetvis även inflytande av
denna successivt skeende ändring i arbetets
kvantitativa omfattning. Detta visar sig i att kvistningen
per löpmeter räknat tar olika tid för kronans nedre
och övre delar och likaså i att barkningstiden per
löpmeter ändrar sig från roten mot toppen. Den
grundläggande uppgiften vid skogliga arbetsstudier
består därför i att i matematiskt bunden form
uttrycka den för ett givet huggningsarbete erforderliga
tidsåtgången som funktion av lämpliga data på
trädets dimensioner.
Hur dessa problem blivit lösta kan icke här
närmare utvecklas, utan det må vara nog sagt, att det
visat sig möjligt att tillämpa ett mekaniskt
betraktelsesätt, varvid människan förutsättes arbeta som
en maskin med viss relation mellan utvecklad effekt
och yttre motstånd.
Som tillämpningsexempel på dessa principiella
synpunkter må ett av de inom skogsarbetet mest
vanliga arbetsmomenten, som även torde få anses ofta
förekommande inom byggnadsindustrin, nämligen
sågning, närmare beskrivas.
Sågning.
Sågning utgör en typisk fram- och återgående
rörelse, varav följer att iörelsehastigheten icke kan
vara konstant under en hel rörelsecykel. Av särskild
betydelse är, att hastigheten i varje vändläge måste
gå genom noll, dvs. i dessa punkter står sågen
momentant stilla. Tiden för ett sågdrag kan därför
delas upp i två delar, nämligen en del, under vilken
sågen verkligen rör sig, och en del under vilken den
icke rör sig. Hastighetens karaktär under
rörelseskedet kan icke studeras med hjälp av vanlig
tidtagning, utan härför måste man använda sig av
fotografisk upptagning.
Försökspersonen fick därvid arbeta framför en
lämpligt väld bakgrund, mot vilken sågen och ett
särskilt anbringat koordinatsystem väl avtecknade sig.
Av fig. 1 a och b, som utgöra förstoringar av den
erhållna filmremsan, framgår direkt dels hur
arrangemangen voro utformade samt dels att det synnerligen
väl låter sig göra att bild för bild följa sågens
ställning. På diagrammet fig. 2 ha för några på varandra
följande sågdrag (svans och bågsåg) sågens
förflyttning som funktion av tiden grafiskt åskådliggjorts.
Som synes förlöpa de skilda dragen med en
utomordentlig precision och markerad åtskillnad mellan
rörelse och uppehåll. Någon gång inträffar visserligen
en avvikelse härifrån, vilket beror på att sågen huggit
fast. Det linjära förloppet hos rörelseavsnittet visar
vidare, att hastigheten härunder är praktiskt taget
fullkomligt konstant. Därav kan för sågning den
viktiga satsen formuleras, att tiden per drag sönderfaller
i två konstanta vändmoment och två förflyttningar
med konstant hastighet.
Hastighetens storlek kan dock tänkas ändra sig
från drag till drag, ty sågning vid skogsavverkning
sker ju alltid i runda eller nära runda sektioner,
varigenom det yttre motståndet och därmed arbetseffekt
samt hastighet må förväntas variera från stockens
periferi mot dess centrum. Utförda mätningar ha
emellertid visat, att motståndet på det sätt som
normal sågning utföres icke ändrar sig i märkbar grad
sågdragen emellan. Detta stämmer för övrigt väl
överens med det kända fenomenet, att en människa,
då hon kommit in i den s. k. "andra andningen", dvs.
uppnått stationär energiomsättning i kroppen,
automatiskt avpassar prestationen för viss given effekt
och hastighet. Slutresultatet blir således, att även
hastighetens storlek är konstant under hela
såg-ningen.
Tidsåtgången är alltså fullt bestämd om man
känner skärhastighet (v), matning, antal sågdrag (rø) och
längden av de tidsmoment (tv), varunder sågen
ändrar rörelseriktning, samt sågdragens sammanlagda
längd (L).
Tiden kan alltså skrivas:
r = | + (i)
När sågdragens längd (l) kan anses konstant, är
och således
r = § + + (2)
Påpekas må, att v och t givetvis få betraktas som
medelvärden för en längre aktuell sågning. För
givna virkesegenskaper är L en funktion av matning
och stockdimension, men eftersom den senare är
känd, reducerar sig problemställningen till en
härledning av matningen. Denna beror i sin tur av två
faktorer, nämligen dels sågtändernas intryckbarhet
74
4 april 1942
Fig. 1 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
