- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Industriell ekonomi och organisation /
77

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

Beräkningen av L utföres på samma sätt som för
formel (4) och kan därför i detta sammanhang lämnas
å sido.

På diagrammet fig. 6 har som exempel på
användbarheten hos ekv. (4) åskådliggjorts en L-kurva.
inpassad efter denna ekvation på en godtyckligt väld
tidtagningsserie. Man ser att kurvan väl ansluter sig
till det inprickade punktmaterialet, trots att detta
företer en viss spridning, beroende på att i en del
diameterklasser punkterna äro baserade på
medelvärdena till endast några få primärvärden.

Beräkning’ av antalet drag.

Merendels hålla sig de enskilda dragen på ungefär
samma längd (l) och då fås antalet (n) drag direkt

till n — Vid mycket grova stockdiametrar måste

dock understundom l minskas och detta särskilt vid
bågsågar, vilkas bladlängd (m) kan vara för liten för
att medge fullt Z-värde. Om man bortser från de
första dragen, vilka kunna tagas ut i full längd, blir n:

M-kurvan kan således stiga brantare än L-kurvan.

Sammanfattning.

Innebörden av de gjorda undersökningarna är, att
tidsåtgången ökar mycket starkt med diametern.
Som exempel härpå kan anföras, att om en
avsåg-ning av exempelvis en stock om 15 cm tar 0,65 min.
kräver en 4 ggr så grov stock 15,4 min. eller 23,7 ggr
så mycket tid. Vid icke enkla sektioner såsom plankor
inses omedelbart av de gjorda härledningarna att
såg-ningstiden blir beroende på från vilket håll
sågning-en utföres. En planka skall således — som också
varje snickare normalt alltid gör — sågas från
kortkanten. Som bevis för riktigheten härav kan
anföras, att vid ett tillfälle en 3" X 7" planka sågades
av i den tidigare omnämnda provningsmaskinen, ena

Fig. 6.

gången med sågen anlagd mot 3"-kanten och andra
gången mot 7"-kanten. Arbetsåtgången per drag var
i båda fallen inställd på samma värde, men totala
arbetet och därmed också tidsåtgången blev i senare
fallet 20 % större än i det förra.

Förflyttningar i samband med skogsarbete.

Ett annat skogligt arbetsmoment, som möjligen
kan vara av intresse för byggnadsindustrin, utgöres
av de talrika förflyttningar, som huggaren har att
företaga och som ofta i den totala tidsåtgången spela
en ganska framträdande roll. Sålunda måste
huggaren dels alltid gå mellan träden och dels i viss
utsträckning förflytta sig i samband med byte av
redskap, ty dessa äro både för tunga och för många för
att med fördel kunna föras med i varje ögonblick.

Den tid en given förflyttning kräver beror
uppenbarligen på våglängden och rörelsehastigheten.
Hastigheten visar sig för en och samma huggare vara i
det närmaste konstant, oberoende av terrängens
beskaffenhet, vilket sannoligt sammanhänger med att
en huggare vänjer sig vid att gå med en viss "lunk"
i skogen. En van skogsarbetare måste givetvis för
övrigt förutsättas få en i hög grad uppövad förmåga
att väja för hinder och snabbt finna den bekväma
vägen. Snön visar sig däremot mera påtagligt öva
inflytande på gånghastigheten och som exempel
härpå kan anföras att den genomsnittliga
gånghastigheten vid barmark uppgår till ungefär 40 m/min.,
men att den vid 6 dm snötäcke sjunker till ca 25
m/min. Upplysningsvis kan vidare omnämnas, att
gånghastigheten varierar fullkomligt linjärt med
snötäckets tjocklek. Själva rörelsehastigheten
förorsakar således ur arbetsstudieteknisk synpunkt inga
nämnvärda svårigheter, vilket däremot gångvägarnas
längd kan göra.

Som exempel på hur en sådan vägbestämning går
till, må här i korthet visas hur de av gång mellan
träden förorsakade väglängderna beräknas. För att
kunna härleda dessa måste naturligtvis några
allmänna förutsättningar uppställas om ’hur de för
avverkning avsedda träden stämplas ut, Som regel kan
man då utgå ifrån, att fällningarna skola fördelas
så jämnt som möjligt, enär i annat fall icke önskvärd

4 april 1942

77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:41:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942i/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free