Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Klassificeringen av produktkostnader genom
ordernummer innefattar främst saluprodukterna. En
underindelning och gruppering av ordernumren bör
i allmänhet göras efter arbetsorganisatoriska
synpunkter — icke efter enbart
kontoklassificerings-synpunkter. Dessa senare böra tillgodoses genom att
produkterna eller arbetsresultaten hänföras till sina
respektive konton i kontoplanen. Vissa indelningar
äro av intresse för såväl organisationen som
konto-klassificeringen nämligen huvudindelningen i
saluprodukter och interna produkter (se första avsnittet
i denna uppsats, A och B). Men underindelningen i
saluprodukter och lagerprodukter saknar ofta
intresse för kontoklassificeringen.
Arbeten som avse företaget självt, som
under-indelats under B i första avsnittet, böra ur
konto-klassificeringssynpunkt indelas så, att man får var
för sig reda på kostnader som skola hänföras till
interna produkter och kostnader som skola hänföras
till kostnadsställen. För klassificering av
kostnaderna för arbeten under B kan man dels använda
konton, dels som komplettering ordernummer. Som
grundregel kan man fastslå, att varje arbete som
medför en överföring mellan konton (som berör mera
än ett konto) skall klassificeras med kontobeteckning.
I vilken omfattning man skall använda ordernummer
beror på vilken kontroll man ur arbetsorganisatorisk
och kostnadssynpunkt vill ha av olika individuella
arbeten.
För kontoklassificeringen erfordras beteckning av
utförande och mottagande avdelning eller
kostnadsställe eller eventuellt mottagande kostnadsbärare. Ju
större behovet är av kontroll för varje kostnadsställe
av individuella, mottagna arbeten, desto mera får
man för den mottagande avdelningen specificera de
olika slag av arbeten, som äro upptecknade under
B. Detta sker genom en utsträckt användning av
ordernummer för arbetenas klassificering.
Klassificering av arbeten för företaget självt.
I det följande genomgås i korthet klassificeringen
med konton och ordernummer av arbeten för
företaget självt, som beskrivits under B.
a. Kostnader för nykonstruktion för företagets
egen räkning samlas lämpligen i kontoplanen under
ett konto för tillverkning av produkter (i klass 6).
För större arbeten är det lämpligt att utöva
individuell kontroll genom ordernummer, men samtliga
nykonstruktioner — antingen de kontrolleras genom
arbetsnummer eller ej — böra hänföras till kontot
för nykonstruktioner. Efterhand som
nykonstruktionerna äro färdiga, överföras de till behållningskonton
(i klass 0).
På liknande sätt böra arbeten för reparationer och
underhåll främst hänföras till konton. För dessa
arbeten är det ofta lämpligt att direkt angiva
mottagande och avlämnande kostnadsställekonto. Order-
klassificering och kontroll är önskvärd för större
arbeten (t. e. över 100 kr. värde).
Renhållning och städning etc. böra i första hand
hänföras till konton för samling av kostnaderna för
varje mottagande kostnadsställe.
Orderklassificering kan vara av intresse som en sidoordnad
indelning av dessa arbeten i deras olika slag eller i olika
arbetsgrupper eller dylikt.
b. Arbeten som avse materialframställning.
Kostnader för arbeten som avse materialframställning
skola även i kontoplanen samlas på konton för
kostnadsbärare. Vanligen är det önskvärt, att
individuellt kalkylera kostnaderna för och kontrollera de
olika materialtillverkningarna, varför en
orderklassificering ofta är nödvändig vid sidan av
kontoklassificeringen för att skilja på olika materialslag resp.
tillverkningsorder.
c. Kostnader för arbeten som avse förberedelse,
övervakning och inspektion av arbetstempon hänföras
vanligen icke; till produkter eller produktgrupper
(kostnadsbärare). Vanligen hänföras dessa till
kostnadsstället, vilket sker genom angivande av dess
kontonummer. Vill man ha en noggrannare
individuell kontroll på dessa arbeten, kan man lämpligen
samla dem på (fasta) ordernummer, vilka i så fall få
betraktas som sido- eller underordnade indelningen
efter konton.
d. Transportarbeten äro av många slag och
hänföras därför till många olika konton i kontoplanen.
Men det vanliga är, att transportarbeten hänföras till
kostnadsställen, icke till produkter eller
produktgrupper. Vissa transporter som avse individuella
produkter eller endast vissa produktgrupper kunna
dock klassificeras som produktkostnader. Vanligen
sker detta senare genom att man även använder
ordernummer, som ånge det speciella arbetet.
e. Slutligen finnas en del arbetstempon, som äro
direkt produktiva och vilkas kostnader därför
väsentligen borde hänföras till produktkostnader (ritsning,
ytbehandling etc.), men som av praktiska grunder
avräknas som kostnader för kostnadsställen. Dessa
hänföras till kostnadsställen genom användning av
dessas konton. Vill man ha en mera individuell
kontroll av dessa kostnader och arbeten, kan det ske
genom en sidoordnad orderklassificering.
I sådana fall, när man har en klassificering dels
efter konton och dels efter ordernummer, är det
nödvändigt att man beaktar, att klara gränser uppdragas
för kontots område och för orderns område. Man får
även noga iakttaga att i sådana fall där ordern och
kontot användas som synonyma begrepp, även de
områden som avses att täckas i klassificeringen av
resp. konto och order äro exakt desamma. När man
ser klassificeringen ur kontoplanens synpunkter, bör
man använda begreppet konto, under det att
order-klassificeringen bör användas för
arbetsorganisatoriska uppgifter i övrigt.
Kostnader i allmänhet — elverkskostnader i synnerhet.
Av G. WELMER.
Det finns väl knappast något område, där man har
så svårt att säkert göra sig förstådd eller att följa
andras tankegång, som i fråga om taxe- och kost-
nadsfrågor. Begrepp, vilkas innebörd i andra
sammanhang äro tämligen självklara, visa sig ha en
oberäknelig betydelse. Man ställer exempelvis gärna
84
1 aug. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
