Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
ning" av arbetaren var tidigare ett ofta
förekommande uttryck vid ackordsförhandlingar.
Alltså medföra varken för höga eller för låga ackord
de fördelar, som genom ackordssättningen
eftersträvas av båda parterna.
Problemet är följaktligen att införskaffa så riktiga
data om arbetet att ett rättvist ackord kan sättas.
Den förnämligaste metoden härför är utan tvivel de
moderna arbetsstudierna, som eliminera det gamla
kohandelssystemet — vi bjuda 5 öre, de bjuda 7 öre,
så blir det 6 öre — och som föra över
förhandlingarna på saklig grund.
Professor Sällfors skriver i sin bok "Arbetsstudier
inom industrien":
I stort sett kunna arbetsstudierna sägas ha
tvåfaldig betydelse för industrien.
1. De äro det bästa hittills kända medlet för
förbättring av tillverkningsmetoderna vid ett företag.
Såväl genom upptäckterna av spilltider och
förlustkällor, vilka arbetsstudierna leda till, som genom den
direkta minskning i arbetstiden, vilken uppkommer
genom att ett arbete utföres efter den bästa möjliga
metoden, leda arbetsstudierna direkt till en förbättrad
produktionsekonomi.
2. De möjliggöra en noggrann bestämning av den
tid, som bör åtgå för ett arbetes utförande, vilken kan
användas som grund för en rättvis ackordssättning,
noggranna självkostnadskalkyler och en
tillfredsställande arbetsplanering. (Sid. XXVII.)
Sedan 1938 ha vi tillämpat arbetsstudier vid
Mazetti och det material, som därvid insamlats, har
givit synnerligen värdefulla anvisningar om den bästa
metoden för ett arbetes utförande samt tillförlitliga
data för ackordssättning.
Vilka resultat kan man då uppnå med hjälp av
arbetsstudier och ackordssättning? Som svar skall
jag nämna ett par exempel från praktiken. Första
exemplet gäller ett handarbete, som betalades med
timlön samt premium för kvantiteter över ett visst
minimiantal. Vid ett tillfälle inträffade en
spetsbelastning på den berörda avdelningen och det gällde
att öka kapaciteten. Arbetet utfördes av en grupp
arbetare vid ett stort bord och vissa tempon krävde
en lång tids träning för uppnående av tillräcklig
skicklighet. För att öka kapaciteten kunde man nu
ha gjort så, att man ställt upp ännu ett bord och
engagerat ett antal arbetare. Denna lösning var
emellertid ej möjlig, då lokalutrymmet ej tillät
insättande av ytterligare bord. Vidare skulle det ju
dröja länge innan den nya personalen blev upptränad.
I stället genomförde arbetsstudieavdelningen en
omläggning av arbetsmetoden. Hela den produktiva
delen av den gamla arbetsmetoden bibehölls
oförändrad, blott med den skillnaden att nu tillämpades
den flytande tillverkningens princip, så att var och
en i gruppen endast utförde sitt speciella tempo på
varje arbetsstycke, då däremot förut var och en
utfört samtliga tempon, som ingingo i
arbetsopera-tionen. Den första fördelen, som vanns med det nya
arrangemanget, var att det svåraste tempot endast
behövde utföras av ett mindre antal arbetare och
härtill utvaldes naturligtvis de skickligaste arbetarna.
Tack vare den specialisering, som erhölls genom
tempouppdelningen, ökades skickligheten hos
samtliga arbetare och härigenom steg kapaciteten. Efter
omläggningen av arbetsmetoden gjordes ackords-
studier och uträknades gruppackord. När ackordet
meddelades framhölls särskilt liksom alltid vid
liknande tillfällen, att detta ackord är grundat på
arbetsstudier, varför vi veta, att det är fullt riktigt och
kommer att ge en ackordsförtjänst av minst 20 %,
men att de skickliga arbetarna ha möjlighet att tjäna
betydligt mera och att vi gärna se att så inträffar.
Någon risk för att ackordet nedskäres, om arbetarna
gå över de 20 %, finns alltså inte.
Ackordet accepterades och kapaciteten steg med
31 % på hela avdelningen, samtidigt som
arbetskostnaderna sjönko med 26 %. Några maskinella
anläggningar eller andra kapitalkrävande åtgärder
vidtogos ej heller, varför den angivna siffran blev ren
nettobesparing. ’Timförtjänsten för flickorna blev
oförändrad, ca 30 % över timlönen.
Det andra exemplet avser att giva belägg för
vilken inverkan ackordet kan ha på en arbetares
hela inställning till arbetet och företaget, varför det
alltså intresserar särskilt ur psykologisk synpunkt.
En man hade under mer än 10 år varit sysselsatt vid
en maskin. När vi gjorde arbetsstudier på hans
arbete visade det sig, att han hade en onödig spilltid
på ca 23 %. Detta hindrade inte, att när
arbetsledningen begärde att ett större kvantum skulle
presteras än den vanliga dagskvantiteten, arbetaren
förklarade detta omöjligt, om han inte fick en man till
hjälp.
I samband med driftomläggningar flyttades mannen
till andra avdelningar, men arbetsbefälets uttalanden
om honom voro alltjämt negativa. En dag behövde
vi utöka tillverkningen på en avdelning med ett andra
skift och härför behövdes en manlig arbetare. Den
manliga arbetaren skulle utföra ett rent manuellt
arbete samt ha ansvaret för hela den övriga
arbetsstyrkan och tillse att erforderligt material beställdes
m. m. I samband med utökningen ackordssattes
arbetet. Vi voro ganska tveksamma, om vi skulle våga
sätta mannen på denna viktiga post, men beslöto oss
för att göra ett försök.
Och där fanns ingenting att ångra, Mannen ej blott
skötte sina organisations- och ledaruppgifter på ett
utmärkt sätt. Han medverkade även till att
prestationen höjdes på hans skift med ca 10 %, vilket även
drog med sig en höjning på det andra skiftet. Båda
skiften arbetade perfekt utan någon tillsyn av
verkmästare. Och allt detta fingo vi genom
ackordssättning, som gav arbetarna ett personligt intresse för
arbetet. På basis härav vädjade vi till deras
ansvarskänsla gentemot företaget att väl fylla de uppgifter,
som lågo vid sidan om det rent inkomstbringande
ackordsarbetet. Arbetarna hade förut endast haft
timavlöning. Förtjänsten blev nu 25 % högre.
I ett tredje fall gjorde man en obetydlig ändring
av arbetet och ett redan befintligt ackord sänktes
med ca 35 %. Arbetet utfördes av en kvinnlig
arbetare, som i många år varit sysselsatt med just detta
handarbete. Kalkylen för den artikel, som närmast
avsågs, låg mycket dåligt till och ledningen var
starkt betänkt på att helt slopa denna artikel. Man
hade länge varit medveten om att ackordet var
alldeles för högt, men tidigare försök att sänka det hade
strandat på arbeterskans påstående, att hon
absolut inte kunde göra mer. Därmed hade man fått nöja
sig, då arbetsledningen ej hade tillräckligt kraftiga
argument för sin mening.
4 april 1942
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
