Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Vid t. e. kondensordimensionering är
förluststorheten lämpligen medeltemperaturdifferensen mellan
kallmediet (t. e. H3N) och kylmediet (t. e. kylvatten).
En högre medeltemperaturdifferens i kondensorn
inverkar, förutom å själva kondensorytan, knappast på
annat sätt än att den elektriska driftmotorn måste
göras större, och xE(br) ligoer då vid endast ca 80—■
100 kr/kW.
Vid t. e. ett tryckfallsproblem vid
kylmaskinanläggningar influerar mediehastighetens höjning i
rörledningar på driftmotorns anläggningseffekt men
inverkar knappast på kondensorns och
evaporator-ytornas storlek dvs. ej på dessa kostnader, ej heller
å erforderliga isoleringar och ej heller å själva
kompressorns storlek eller kostnad. Här blir således
xE (br) endast = driftmotorns merkostnad, dvs. 80—
100 kr/kW.
Vid isoleringsproblem för ett kylrum är
förluststorheten Æ-värdet. Ökas ft-värdet, ökas kylbehovet,
och hela kylmaskineriet måste ökas. I xE innefattas
i detta fall således hela maskineriets, inkluderande
evaporatorns, kondensorns och rörledningarnas,
kostnadsökning för 1 kW större anslutningseffekt, och
vi ligga då vid ungefär xE(br) — 1 kr/kW.
Med a — 0,15 erhålles för olika txf,
översikts-tabell 2 å
N (man) • i
,r -Vid XE(bry-
■IM(br)
100 resp. = 1 000 kr/kW.
Man ser av tabellen, att Niman) /N(br) antager allt
större värden vid större utnyttningstider eller högre
kWh-pris. Ofta ligger zxel vid 100—500 kr/kWår,
och avvikelsen mellan de båda intressena kan bli
betydande. Ju större N(man) / Nibr) är, dess mer
lockande är det ur konkurrenssynpunkt för tillverkaren
att dimensionera detaljen ifråga med ett för
brukaren ogynnsamt värde å förluststorheten. Det vare
därmed ej alls sagt, att våra svenska företag
kommit in på dessa vägar, men jag har här velat påpeka
förhållandet. Våra ingenjörer ha alla vanligtvis en
sådan klar blick för de ekonomiska frågorna, att de
sällan skjuta på brukarens intresse. Speciellt våra
konsulterande göra därvid en kanske ej alltid
uppskattad kontroll.
Kan man då verkligen överflytta de här vid
kylanläggningsproblem vunna formlerna till andra
områden? Av den nedanstående härledningen framgår,
att så är förhållandet vid alla
elenergiförbru-kände detaljer.
Härledning för detta fall kan göras sålunda:
Detaljens kostnad brukar alltid, i’ varje fall inom
ett mindre område, kunna sättas linjärt stigande med
en viss linjär kostnadsvariabel x
(isoleringens volym eller tjocklek, rörledningens diameter,
ventilens genomloppsareas diameter, värmeytans
storlek, ingående materialvikt etc.), och inköpspriset för
brukaren kan då sättas
V) = x (br) + const t
(3)
där
— detaljens
kostnadsökningskoefficient, uttryckt i kr per enhet av x.
Förluststorheten N, som undersökes, sammanhänger
ofta med denna linjära kostnadsvariabel x, så att när
x ökar, dvs. när /(6r) ökar, minskar förlusten, dvs.
förluststorheten N minskar. Sättes därför allmänt
a
~w
(3 a)
där ä och s kunna anses vara konstanter inom det
undersökta området, erhålles
(br) :
*x(br)’
N>
+ constj
(pr)
Ns
-fconstj. (3 b)
Därvid har följande beteckning införts
^x(br)ä = u(b,y (3 c)
För detaljen i fråga blir totala årsomkostnaden TI,t
för brukaren uttryckt med
Vä = au(br) Y* + a (*E(br) E + const2) + zxel E (4 a)
Vid gynnsammaste V-värde för brukaren måste
således
3 Uå 1 3 E
— = — SaM(6r)_i + (axem + 0. (4b)
Sättes effektförbrukningen
E = cNr + const3
är
3 E
3~N
= crNr
(4 c)
(4 d)
Det för brukaren gynnsammaste värdet erhålles på
detta sätt till
N(br) = b ^
(4e)
Tabell 2. Värdet N(man)/N(bry
Problem "E (br) = 100 kr/kW "E (br) = 1 000 kr/kW
zxtl = 10 100 1 000 10 000 10 100 1000 10 000 kr/kWår
Temperaturdiff. vid
konst fc-värde ................. 1,29 2,77 8,20 25,8 1,03 1,29 2,77 8,20
forceringsfläkt ................ 1,19 2,00 4,20 9,i 1,02 1,19 2,00 4,20
Hastigheten i
rörledningar .................. 1,18 1,95 4,03 8,6 1,02 1,18 1,95 4,03
ventiler ....................... 1,26 2,26 5,40 13,5 1,02 1,26 2,26 5,40
Tryckfallet i
rörledningar .................. 1,53 5,4 33,0 220 1,05 1,53 5,4 33,0
ventiler ....................... 1,51 5,1 29,0 180 1,05 1,51 5,1 29,0
Isolerings fc-värde ............... 1,29 2,77 8,20 25,8 1,03 1,29 2,77 8,20
98
4 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
