Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
gagnade sig härvid av en
dansk metod, den s. k.
Kaas-metoden, medan
bruket använde en annan
dansk metod, Severin
Pe-tersen-metoden. Självafräs-ningen av mossytan tillgår
vid de båda metoderna på
ungefär samma sätt,
medan hopsamlingen av
torv-pulvret sker enligt olika
principer. Yid
Kaas-metoden skrapar man ihop
torv-pulvret med en
traktordriven skrapa, medan man
vid Severin Petersens
metod suger upp detsamma
med en anordning, som
liknar en stor dammsugare.
De försök som utfördes
sommaren 1939 kunna icke
sägas ha lämnat något
slutgiltigt svar på frågan om
vilken metod som är bäst.
Kaas-metoden giver med
största sannolikhet något
större produktion, men å
andra sidan ett våtare
pulver än Severin
Petersen-metoden. Man måste
därför göra klart för sig,
vartill torven skall användas,
innan man väljer
fräsme-tod. Om man önskar
brikettera frästorven, är
troligen Kaas-metoden bäst,
men vill man elda
frästorven i ångpannor utan
någon föregående termisk
torkning, så är nog Severin
Petersen-metoden
lämpligast, eftersom den ute på
mossen giver det torraste
materialet. Man kan å
andra sidan fastställa, att ingen
av dessa båda metoder sommaren 1939 blev
utexperi-menterad, utan desamma ha sedan dess undergått
många förändringar.
De uppmuntrande resultat, som IVA kom till vid
sina försök, medförde, att man ingav en underdånig
framställning om att en statlig anläggning i stor
skala skulle byggas för att dels bedriva forskning
och experimentverksamhet på torrområdet och dels
bryta torv i stor skala. 1939 års urtima riksdag
anvisade 5 mill. kronor till det statliga torvbolaget,
eller, som det heter, A.-b. Svensk torvförädling.
Avsikten var sålunda, att detta bolag skulle få arbeta
på lång sikt i lugn och ro för att finna ut metoder
för torvens tillgodogörande, men vid samma tidpunkt
som IVA inlämnade sin underdåniga skrivelse, bröt
kriget ut, och bolaget fick sedermera all anledning
att forcera sin verksamhet. Redan innan riksdagen
beslöt i frågan, hade förberedelsearbetena emellertid
igångsatts på Store mosse vid Sösdala i Skåne. Att
man valde just denna mosse, berodde på att den var
ganska väl utdikad sedan förra världskriget, att den
Fig. 2. Torvmossarnas förekomst i södra Sverige.
viktigaste vara tidpunkten, då tjälen går ur mossen,
men även torvens kvalitet, dräneringsförhållandena
på mossen samt torvpulvrets kornstorlek spela en
mycket stor roll.
Fig. 1 visar några kurvor över antalet möjliga
skördar på olika ställen i Sverige, baserat endast
på väderleksförhållandena, samt fig. 2
torvmossarnas förekomst i södra Sverige. Som synes ha vi stora
mossdistrikt dels kring Markaryd, dels kring
Värnamo och dels kring Falköping. Tyvärr är det Säj ä-tt
de mossrikaste trakterna även ha de sämsta
väderleksförhållandena, varför skördemöjligheterna där
icke äro så stora. De bästa väderleksförhållandena
ha Gotland och Norrlands kust.
Ingeniörsvetenskapsakademien utförde under
somrarna 1938 och 1939 en hel del försök med
frästorv-brytning. Sommaren 1938 studerades framförallt
skördemöjligheterna på olika ställen i landet, och
sommaren 1939 gjordes på en mosse tillhörig
Strömsnäs bruks a.-b. försök med frästorvbrytning, varvid
bruket även gjorde en del parallellförsök. IVA be-
2
17 jan. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
