Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Torvldda
ten. Inne i stacken uppträder då en
viss kolning av torven. Huruvida
denna kolning är av godo eller ondo,
är ännu icke utrett. Om torven är
dåligt humifierad, tränger
regnvattnet lättare in, och det synes, som
om man bleve tvungen att vid
sådan torv lagra den i mycket stora
stackar.
Beträffande driftsresultaten från
brikettfabriken kan följande nämnas.
Fabriken kördes igång den 13 febr.
1941 och har fram till början av
oktober månad producerat ca 11000 ton
briketter. F. n. går fabriken under
18 timmar per dygn. Alla briketter,
som nu tillverkas, gå till
Sockerbolaget för att användas under
råsocker-kampanjen. Dessa briketter ha visat
sig vara synnerligen lämpliga att
använda i spisar, kaminer och
värmeledningspannor. Briketterna kunna även
med fördel användas i större
fabriksanläggningar, men här borde man
hellre elda med frästorv direkt.
Briketteringen har gått bra med välhumfierad torv.
Vid dåligt humfierad torv ha däremot vissa
svårigheter uppstått på grund av explosioner och eldsvådor
samt på grund av en kraftig skumning uti skrubbern,
beroende på hartssyrorna i torven.
På torvens vidare förädling, exempelvis genom
kolning, arbetas på många fronter. Bolaget har
associerat sig med forskare och industrier och hoppas
så-småningom komma till resultat. Torvens framtid
torde till stor del sammanhänga med möjligheten att
erhålla förädlade produkter för att transporten av en
mängd vatten skall kunna undvikas. Genom att man
vid sidan om den vanliga torvtillverkningen
igångsätter kolning vinner man dessutom den stora
fördelen att man kan sysselsätta en del av arbetarna även
under vintern.
’ Beträffande den ekonomiska sidan kan nämnas, att
tills dato 4 av de anvisade 5 millionerna förbrukats.
Vid bolagets tillkomst var avsikten, att detsamma
skulle få arbeta i lugn och ro för att forska och
experimentera beträffande torvens torkning samt dess
vidare förädling. Det var aldrig tänkt, att denna bri-
Fig. 16. Diagram över torkningsförhållandena och antalet frästimmar.
Tork-ningsförhållandena äro angivna såsom vikten hos en ute i det fria placerad
torvlåda.
kettillverkning på något verksammare sätt skulle
kunna bidraga till att lindra en eventuell bränslenöd.
När sedan bränslekrisen kom, ville bolaget emellertid
gärna hjälpa till efter bästa förmåga och tog som en
första uppgift att försöka skapa en eldstad för
eldning med frästorv direkt, alltså torv med 50 % vatten.
Naturligtvis var man här tvungen att anskaffa
en speciell eldstad lämpad för detta bränsle. Från
Tyskland inköptes en s. k. Krämer-kvarn, en apparat,
som i Tyskland användes för eldning av brunkol,
innehållande ca 53 % vatten. Krämer-kvarnen sattes
upp vid S:t Lars sjukhus i Lund och i densamma
eldades med sämsta möjliga frästorv. Försöket utvisade,
att 50 % av stenkolen kunna inbesparas utan
försämring av verkningsgraden hos pannan och med något
höjd pannbelastning. Vill man ersätta en större del
av stenkolen med frästorv, måste
eldstadsanordningarna ändras i större omfattning.
Då transporten av den 50 %-iga frästorven utgör
ett mycket stort problem, har en utredning gjorts för
att utröna, huru långt dylik frästorv kan
transporteras under normala förhållanden utan att priset per
Fig, 17. Sticktorvsbrytning.
Fig. 18.
Maskintorvverk för en årsproduktion vid
2-skifts-drift av 3 000 ton bränntorv.
17 jan. 1942
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
