Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
70 -
Fig. 2. Sammansättningen av gasen från nedre gasuttaget
som funktion av förbränningsluftens vattenånghalt resp.
daggpunkt. Ingen luftförvärmning.
där blandas med gasen från övre gasuttaget, som
dessförinnan kylts och renats från tjära. I vissa fall vid
stenkolsdrift torde det dock vara fördelaktigt att
generatorns förbränningsluft förvärmes medelst
klargasen. Man kan även tänka sig, att den nödvändiga
ångtillsatsen till förbränningsluften erhålles på detta
sätt i en av klargasen värmd kamflänspanna. Den
kalla klargasen blandas sedan med den renade gasen
från övre gasuttaget. Sådan kall, tjärfri
generatorgas kan utan förluster ledas långa sträckor i
oisolerade plåtledningar, vilket medger centralisering av
alla gasgeneratorer även på en större
fabriksanläggning till ett batteri, placerat på en lämplig plats, t. e.
intill ångcentralen.
Med tillhjälp av approximativt beräkningssätt enl.
Gumz (14)1 har för utländska stenkol med låg askhalt,
30 % flyktiga beståndsdelar i renkolet samt 5 % fukt,
gassammansättningen beräknats vid varierande
ång-tillsats för den nyss skisserade gasgeneratorn.
Därvid har förluster genom läckage, utstrålning m. m.
antagits till 10 %. I samtliga fall antages 1/3 av
gasmängden gå genom övre gasuttaget och resten genom
nedre gasuttaget.
Gasen från övre uttaget kommer att utgöras av en
blandning av stenkolsgas (ca 250 Nm3/ton torra kol)
och generatorgas av koks, medan klargasen kan sägas
bestå av ren koksgas.
Fig. 2 och 3 visa gassammansättningen för tjärfri
gas från övre resp. undre gasuttaget med antagande
av kall förbränningsluft. Utom luftens
vattenånghalt anges också den fuktiga luftens daggpunkt på
diagrammen. Fig. 4 visar den fuktiga gasens
effektiva värmevärde. För gasen vid kall förbränningsluft
är angivet värmevärdet dels för den fuktiga gasen
från övre och undre gasuttagen var för sig och dels
för gasblandningen. Vidare äro värmevärdena
angivna för gasblandningen vid förvärmning av
förbränningsluften till 250 resp. 500°C.
Diagrammet på fig. 4 utvisar, att gaskvaliteten vid
l Se litteraturförteckningen.
k9/us
Fig. 3. Sammansättningen av gasen från övre gasuttaget
som funktion av förbränningsluftens vattenånghalt resp.
daggpunkt. Ingen luftförvärmning.
ökad förvärmning blir kraftigt förbättrad och att
ångtillsatsen kan ökas. Kurvan för gasens
värmevärde får ett maximum
vid kall förbränningsluft för 45° daggpunkt på ång-
luftblandningen (0,067 kg/kg),
vid 250° förvärmning för 50° daggpunkt på ång-luft-
blandningen (0,030 kg/kg),
vid 500° förvärmning för 58° daggpunkt på
ång-luft-blandningen (0,14 kg/kg).
Kyles gasen under daggpunkten och utfällas
vattendropparna, sjunker också gasens värmevärde (under
maximivärdet) med ökad ångtillsats men mycket
långsamt, vilket har betydelse vid askrika bränslen med
sintrande eller lättsmält slagg, då ångans kylande
verkan måste användas för att hindra driftstörningar.
Vid vissa metallurgiska processer skulle det vara
värdefullt, om generatorgasen vore svavelfri. Drift-
Fig. 4. Den fuktiga gasens effektiva värmevärde som
funktion av förbränningsluftens vattenånghalt resp. daggpunkt.
1: gas från nedre gasuttag, ingen luftförvärmning. 2: gas
från övre gasuttag, ingen luftförvärmning. 3: biandgasen
från båda gasuttagen, ingen luftförvärmning. 4: biandgasen
från båda gasuttagen, lufttemperatur 250°C 5: biandgasen
från båda gasuttagen, lufttemperatur 500°C.
14
21 febr. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
