Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Fig. 10 b. Uttagandet av ps och ha^ när wa > wt.
I fig. 10 b visas åter, huru man, när wa < 380 m/sek.
vid uppmätt tryck pk i kondensorhalsen och ur
provet uträknade värdet A l, finner tillståndet Si just vid
sista skovelns ytterkant. Man avsätter uppåt från
pk dels fa(,0t) och dels is — i\ varvid kurvorna (a)
och (b) erhållas. Därvid avläses för ett par
punkter å ft-isobaren den förefintliga spec. volymen vk
och uträknas så wak och avläses ur diagram (5)
värdena †a ((of) och is — i\. Rakt under
skärningspunkten (Z) mellan (a) och i-linjen, bestämd av Al, ligger
nu Si på (b), och få vi då tillhörande trycklinje ps
bestämd, fixerande det utnyttjade adiabatiska
värmefallet had. Tydligen skall man egentligen lägga det
så uttagna had till grund för en eventuell omräkning
och uträkna 7]br vid provet ur
Al = r)brhad—†as (c)
Med stöd av så fixerat i]br kan omräkning göras till
mer normala förhållanden.
Man gör tydligen ett visst fel, om man, utgående
från beteckningen i fig. 10 b, skulle vid provet sätta
Al = VbrKdCtot) —fa (tot) (d)
= ybr(had+/l Ä)-{/„+&—*’*)}
= V br Kd — fa, + V br A h — (i, — i’k)
givande Al<xr]br had — fas — (is — i\) (1 — r]br), (e)
ty erhålles en avvikelse från det rättare värdet i (c)
genom den sista termen i (e). Denna kan ju ej bli
särdeles stor, men kan dock bli 2—5 kcal/kg,
givande 1 à 2 % för stort värde i rjbr. Därför blir det ej
fullt rätt att räkna med ha(,ot) och kompensera detta
större värmefall genom att räkna med
avloppsförlusten †a(iot), men felet blir dock rätt ringa, så att för
ej så viktiga prov kan man räkna med formeln (rf).
Genom att man i avloppsförlustkurvan har †as och
fa(tot) angivna göres dock lätt konstruktionen i fig.
10 b och erhålles så det säkrare värdet å t]br ur
formeln (c).
Yi ha således avloppsförlustkurvan bestående av
trenne delar: en parabel till L, en rätt svårbestämbar
del för överljudhastigheten från L till 5 varvid
sannolikt Si är rättast, och en tredje, bestämd av
adiabatiska värmefallet is — ik’.
Här ovan ha vi inskränkt oss till, att dels skovelns
minsta sektion ligger vid sneddavloppets inlopp, dels
att inloppshastigheten är mindre än ljudhastigheten.
Frångår man dessa förutsättningar och ändock söker
göra en allmännare utredning blir saken än mer
invecklad.
IV. Möjlig uppskattning av
avloppsförlusten genom lämplig angivelse av
turbinens storlek.
Sätts» vi totala ångförbrukningen
A = kg/sek
där C turbinkonstanten
p1 (ata) = tryck efter pådraget
v1 (m3/kg) = spec. volymen därstädes
erhålles någorlunda, om ångan har ca 425°
temperatur det enkla sambandet
C = w V* i
loo ya ai,85^
Uttryckes avloppsarean i y dm2, erhålles
C Vk
— = wa .-
Va 1,85??!
Är Clya angiven kan således wa ungefärligen
uppskattas vid olika pk och pt. För wa — 185 m/sek. (ofta
givande c2 oo 200 m/sek) erhålles det enkla uttrycket
£ = 100»*.
Va Vi
Borde därför ej bråket C/ya införas
som en lämplig beteckning på en
ångturbin?
Diskussion
vid ångteknisk specialafton den 17 febr. 1942.
Prof. Dahl påpekade, att även vid vattenturbiner
förhållandet vid inträdet i sneddavloppet spelade stor
roll. Vid ett visst värde på hastigheten därstädes
uppstår även det förhållandet att vattnet släpper vid
sko-velkanalens baksida bl. a. beroende på sughöjden och
vattnets temperatur. Vid långtidskörning med fast
pådrag brukar den där avskilda gasmängden ökas så
mycket, att turbinen helt tappar sin effekt. Prof.
Dahl framhöll, att "schiessendes Wasser" i en kanal
erhölls vid hastigheter > \f~gK, där h är vattendjupet
i kanalen.
Prof. Bäckström meddelade, att i ett schweiziskt
doktorsarbete — Eknst Pbeiswerk: Anwendung
gas-dynamischer Methoden auf Wasserströmung mit freier
Oberfläche. Mitteilung aus d. Inst. für Aerodynamik,
Techn. Hochschule Zürich nr 7, Zürich 1938, 130
sid., pris kronor 8: 80 — analogien mellan vatten- och
ång- eller gasströmning framlagts. Gasens absoluta
temperatur T motsvaras av vattendjupet h i kanalen,
strömning med över ljudhastighet hos gasen av
1 Med 96 % av Å gående genom sista skoveln erhålles
A — C V/^1104 =w„~ -3 600 -1-
V Vi a 0,96 Vk
som med 3,23 och pk vk w 1,250 ger
_C 3 600 Pk wa y/3^3
Ya 0,96 1,250 ’ Pl • 10Ö
18 april 1942
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
